Identifikation och lämplighet

Det symboliska bruket11 av ting syftar till vad som passar sig i olika sociala situationer och sammanhang (Paulsson & Paulsson, 1957). Ens självbild speglas bland annat i valet av livsstil och produkter (Svedberg, 1997). Genom att äga och använda viss teknik, visa en uppfattning om vad man anser som lämpligt, så bidrar tekniken till den identifikation en människa signalerar. Identifikation och lämplig- het är de bruksvärden som behandlas under denna rubrik.

Anna tycker att hon själv inte har så mycket teknik i sitt hem och menar att hon aldrig upplevt någon statuskänsla av att äga teknik. Sonen förser henne med en hel del modern teknik som mobiltelefon, CD-spelare, dator, saker hon inte på eget initiativ skulle köpa. Inte heller Erik och Axel säger sig uppleva status i ägandet av tekniska saker och de skulle inte köpa mer teknik om de haft tillgång till mer pengar. Erik struntar oftast i vilket märke en produkt har då han ska köpa den. Men han är noga med kvaliteten och är beredd att betala extra för det. Erik säger själv att han var sen med att köpa mobiltele- fon. Han är nöjd med den modell han har och om han skulle köpa en ny är det för att han är nyfiken på de nya modellerna, men han tycker inte att han har behov av en ny mobiltelefon. Inte heller har ägandet av bilar varit statusförknippat, menar Erik. Det viktiga för Axel när han köper någon teknisk sak är att den erbjuder de funktioner han

11 _{Egentligen betecknar Paulsson och Paulsson (1957) detta som socialt bruk – men jag}

söker och att den inte är för dyr. Axel tror att äldre personer tänker till flera gånger innan de köper något, medan yngre personer kanske bara måste ha en grej. Men Axel menar att det naturligtvis också är en läggningsfråga. Själv köper han inte något bara för att det är en kul pryl. En sak Axel upplever status i att äga är den guldklocka han fick efter 25 års anställning inom samma företag. Inte därför att den är av guld och vacker utan för den hedersbetygelse den innebär. Det är en riktig statuspryl för Axel som tycker att det är roligt att visa upp den. Ägandet av bilar har för Axel inte inneburit statusupplevelser. Han har inte sökt efter statusmärken utan valet av bilar har letts av att de ska fungera i yrket och fungera ekonomiskt. Den bil Axel och Louise äger idag har de valt därför att den passar deras behov. Där- emot tycker Axel att det kan ligga status i att ha en bil som fungerar bra därför att man som ägare vårdar den och ser till att den är snygg.

Det ligger inte heller för Emma att sträva efter status genom att äga teknik, hennes familj har nog aldrig tänkt så, menar hon. Dock snubblar Emma över ordet status när hon talar om de många porslins- saker hon samlar på och har i vardagsrummet, flera av kända svenska märken. När det gäller teknik är det funktionerna som är viktiga för Emma, det får inte bli för dyrt heller. Emma känner sig inte tvingad att hänga med, köpa teknik eller lära sig det nya. Hon menar att hon aldrig har varit intresserad av att hänga med för andras skull, utan följer sina egna behov. Hon köper inte något bara för att hon ska ha en viss pryl, utan köper bara sådant hon är i behov av. Hon menar att hon nog inte påverkas av andras åsikter så mycket och att hon gärna vill bilda sig en egen uppfattning om det hon ska köpa. Men rekom- menderas Emma, av en kunnig person, att köpa en modell som är lite dyrare, men bättre, så gör hon det. När det gäller lite dyrare saker för- söker Emma hålla sig till kända märken. Det känns tryggare så.

Emmas barn och barnbarn tycker att Emma ska skaffa sig en dator. Visst tycker hon att datorer är fantastiska, men hon tycker inte att hon behöver någon och att hon är för gammal för att skaffa en nu. Hon

menar att alla ungar kan hantera datorer idag. Men om hon fick en dator skulle hon ta emot den och gå en kurs i hur man använder den. Erik tycker att han borde ha ett arbetsrum för att få plats med en dator i lägenheten. Han säger också att han kanske är för gammal för att skaffa dator, men samtidigt tycker han att det är fel att säga så. Skulle han få en dator då skulle han ta emot den och lära sig hur man använder den och leka med den. Dock går han inte och köper en dator själv. Erik anser att han inte har behov av någon dator idag.

Generellt tycks ingen av deltagarna använda sig av teknik som sta- tussymboler och det är måttfullhet som gäller i konsumtion av tek- niska saker. Detta kan tyda på att deltagarna inte utnyttjar teknikens symboliska funktion med syftet att avvika från det sociala samman- hanget, det som Csikszentmihalyi och Rochberg-Halton (1981) be- nämner differentiering. Ett exempel på differentiering kan vara att köpa den senaste och mest tekniskt avancerade mobiltelefonen för att sticka ut och märkas i omgivningen. Deltagarna i aktuell studie visar inte tecken på ett sådant beteende. Det motsatta sättet att använda teknik på, i detta avseende, är enligt Csikszentmihalyi och Rochberg- Halton att den uttrycker samhörighet och likhet med det sociala sam- manhanget. De fann i en studie att det speciellt var äldre och kvinnor som uttryckte samhörighet med hjälp av tekniken, medan yngre per- soner och män i högre grad utnyttjade tekniken för differentiering. Deltagarna i innevarande studie tycks i mindre grad nyttja teknikens differentierande funktion än den som uttrycker samhörighet och lik- het. Men i hur hög grad samhörigheten uttrycks är svårt att veta med aktuell studie som grund.

Att behovet av att äga teknik och de eventuella symboliska värden det för med sig (som upplevelse av status), inte är så stort hos äldre människor kan också skönjas i en annan upptäckt som Csikszentmi- halyi och Rochberg-Halton gjort. De fann att de saker äldre männis- kor uppskattade mest i sina hem var sådant som gav kontemplation och påminde om relationer och händelser. Saker som påminde om

tidigare generationer. I Olbys (1997) studie uppgav de äldre att ägo- delar betydde allt mindre och att pågående och tidigare relationer blev allt viktigare med åren. Även det stämmer in på min tolkning att teknikens symbolbärande funktion i förhållande till det sociala sam- manhanget har mindre betydelse för äldre människor än för yngre. Samtidigt kan detta vara generationsrelaterat (Berg, 1996; Östlund, 1999a).