EGET ANSVAR FÖR PRIORITERAT OMRÅDE

Fråga ställdes hur många markägare som valt att ta eget ansvar för att långsiktigt och fullt ut bevara ett prioriterat område, genom att rådgivningskvitto (Skogsstyrel- sen) alternativt skriftlig överenskommelse/avsiktsförklaring (länsstyrelsen) skrivits. Se figur 7.26 och vidare kommentarer nedan.

Hur många markägare har valt att ta eget ansvar för ett prioriterat område? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 0 1-5 6-10 11-20 >20 Antal markägare A n tal sv ar Länsstyrelsen (n=21) Skogsstyrelsen (n=29)

Figur 7.26. Svar på fråga om i hur många fall fråga om skydd har lösts genom att markägaren valt att ta eget ansvar för ett prioriterat område.

Länsstyrelserna uppger ett fåtal fall, där det har hänvisats till Skogsstyrelsens råd- givningskvitto eller gröna planer. I något fall förs en dialog med skogsbolagen där de frivilliga avsättningarna bekräftas under hand av länsstyrelsen.

De flesta av Skogsstyrelsens distrikt uppger att det inte förekommit eller endast i ringa utsträckning. Några distrikt anger att markägarens frivilliga åtaganden har dokumenterats i annan typ av samråd eller överenskommelse än enligt den rutin Skogsstyrelsen fastställt för hur ett frivilligt åtagande ska dokumenteras. 7.6.4 Årliga genomförandeplaner

Fråga ställdes om årliga genomförandeplaner har tagits fram, jfr strategins avsnitt 8.6.1. Frågan besvarades med Ja eller Nej. Genomförandeplaner har tagits fram av 8 länsstyrelser (38 %) och av 18 av Skogsstyrelsens distrikt (60 %).

Av de länsstyrelser som svarat nekande på frågan, varierar skälen. Exempelvis prioriterar man att avsluta äldre ärenden, den korta återstående tiden till målåret 2010 och i ett fall att genomförandeplaner försvårar möjligheterna till dialog och delaktighet.

Av kommentarerna från Skogsstyrelsens distrikt framgår att de flesta har någon typ av årlig genomförandeplan som oftast uppdateras fortlöpande under året. I kommentarerna återfinns även flera påpekanden om problematiken i att ha denna typ av plan. Flera påpekar att när det gäller naturvårdsavtal sker stora förändringar i

listan under året eftersom markägare under året ändrar inställning till att ingå avtal. Följaktligen blir det ett förhållandevis omfattande arbete att uppdatera årslistan och offentliggöra uppdaterade listor. Ett annat problem är att det är svårt att förutse när ett ärende kan bli avslutat, vissa pågår ett par månader medan andra pågår i mer än ett år.

7.6.5 Sammanställning av uppgifter

Fråga ställdes om vilka uppgifter som har sammanställts på länsnivå, alt. distrikts- nivå, rörande delmål 1, enligt vad som beskrivs i den nationella strategins avsnitt 8.6.2. Åtta svarsalternativ lämnades, se figur 7.27 och vidare kommentarer nedan.

Vilka uppgifter har sammanställts på länsnivå, alt distriktsnivå, rörande delmål 1, enligt strategins avsnitt 8.6.2?

0 5 10 15 20 25 30 A B C D E F G H A n ta l sv ar Länsstyrelsen (n=21) Skogsstyrelsen (n=30)

Figur 7.27. Svar på fråga om vilka uppgifter som har sammanställts på läns- eller distriktsnivå rörande delmål 1 till Levande skogar, i enlighet med den nationella strategins avsnitt 8.6.2. A: Antal, areal, areal produktiv skogsmark.

B: Areal skogliga Natura 2000-habitat per skyddsinstrument. C: Fördelning på skogstyper enligt naturtypskarteringen. D: Fördelning på skogstyper enligt biotopskyddskategorier. E: Fördelning på skogstyper enligt prioriterade skogstyper.

F: Fördelning på värdekärna, utvecklingsmark, skyddszon och arronderingsmark. G: Arealer inom värdetrakt.

H: Förekomst av rödlistad art eller art inom fastställt åtgärdsprogram.

Av de länsstyrelser som inte har sammanställt uppgifter, eller endast ett fåtal upp- gifter, uppger en att man planerar att göra detta under 2009. Andra uppger att re- surser saknas eller att underlaget är bristfälligt.

De flesta av Skogsstyrelsens distrikt anger att delar av dessa uppgifter finns på länsnivå och i några fall även på distriktsnivå. I några fall anges att uppgifter finns sammanställda i den länsvisa strategin eller i andra dokument.

7.7 Värdekärnor: nollvisionen

En övergripande strävan i strategin är att de oskyddade värdekärnorna avsätts fri- villigt eller skyddas formellt. Prioriteringar inom det formella skyddet är inriktade på så sätt att de ger bra förutsättningar för att övriga värdekärnor kan bevaras ge- nom frivilliga avsättningar. Detta innebär bl.a. att markägarnas frivilliga avsätt- ningar ska respekteras som en viktig del i bevarandearbetet. Sammanfattningsvis innebär detta att formellt skydd och frivilliga avsättningar ska komplettera varandra så att hela delmål 1 fylls med skog med så höga naturvärden som möjligt och inne- bär dessutom en vision om att inga värdekärnor avverkas.

7.7.1 Värdekärnor utanför länets delmål

Fråga ställdes om kända värdekärnor, vilka inte bedömts rymmas inom länets del- mål och därför inte skyddats formellt, har skadats av skogsbruksåtgärder sedan 2005. Frågan besvarade med Ja eller Nej. Två länsstyrelser svarade ”Vet ej”. Två länsstyrelser svarade både Ja och Nej och en länsstyrelse lämnade inget svar. Se figur 7.28.

Figur 7.28. Svar på fråga om kända värdekärnor utanför länets delmål har skadats av skogs- bruksåtgärder sedan 2005.

Från Västerbottens län uppger Länsstyrelsen att drygt 400 hektar värdekärna har avverkats sedan 2005. Från Gotlands län uppges att 3-4 objekt (ca 15 hektar) per år avverkas. Flertalet länsstyrelser har dock inte sammanställt några data, ofta med hänvisning till Skogsstyrelsens statistik.

Skogsstyrelsens distrikt i södra Sverige framhåller att upparbetningen av stormskador bedöms ha ökat andelen skadade värdekärnor men avverkning har skett av värdekärnor även på bolagsmark i norra Sverige. Några distrikt uppger att arealen avverkade värdekärnor ökat under de senaste åren.

7.7.2 Värdekärnor inom länets delmål

Fråga ställdes om kända värdekärnor, vilka inryms i länets delmål och därför inte skyddats formellt, har skadats av skogsbruksåtgärder sedan 2005. Frågan besvarade med Ja eller Nej. Två länsstyrelser svarade ”Vet ej”. Se figur 7.29.

Figur 7.29. Svar på fråga om kända värdekärnor inom länets delmål har skadats av skogsbruks- åtgärder sedan 2005.

Länsstyrelserna uppger överlag att enstaka fall är kända, med undantag för Väster- bottens län där 5-10 objekt med en sammanlagd areal om ca 50 hektar har avver- kats.

Av Skogsstyrelsens distrikt som anger att avverkning skett anges antalet ofta till ett fåtal. Men något enstaka distrikt anger ca 20 hektar och något anger att till följd av upparbetning av stormskadad skog kan flera ha skadats. Mörkertalet är svårbedömt.

7.7.3 GIS-analyser