Strategins förväntade ekologiska konse kvenser och bedömda risker

I detta kapitel kommenteras specifikt de ekologiska konsekvenser och de risker som anges i den nationella strategin utifrån resultatet av den uppföljning och utvär- dering som gjorts inom Kontrollstationen.

8.9.1 Förväntade ekologiska konsekvenser

De förväntade ekologiska konsekvenserna är svåra att bedöma eftersom endast drygt halva (60 %) delmålsmängden formellt skydd uppnåtts vid utgången av 2008. Det kan dock konstateras att mer än 85 % av de formellt skyddade arealerna består 22

Skogsstyrelsen 2007. Fördjupad utvärdering av Levande skogar, Meddelande 2007:4.

23

av skogsbiologiska värdekärnor i de allra högsta värdegrupperna. Dessutom är arealmålsuppfyllelsen för de frivilliga avsättningarna mycket hög.

Strategins inriktning och påverkan på det formella skyddet på ännu ej rödlista- de arter eller rödlistade arters förekomst och frekvens samt hotkategori har inte bedömts. Det bör däremot kunna vara möjligt att kommentera eventuella effekter av skyddsarbetet när nästa version av den nationella rödlistan har utkommit.

Förutsättningarna för att uppnå ekologisk funktionalitet bedöms ha ökat genom den inriktning som strategin har och de resultat som har erhållits till idag. Av de formellt skyddade arealerna låg vid utgången av 2006 omkring 53 % av arealen i värdetrakter. De pågående reservatsärendena låg vid denna tidpunkt till 64 % i värdetrakterna24 och i det stickprov av naturreservat som granskats i denna studie låg omkring 80 % i värdetrakter. Andelen biotopskyddsområden och naturvårdsav- tal ligger, jämfört med naturreservat, till mindre del i värdetrakter, knappt 50 %. Det är svårt att bedöma om detta är en rimlig nivå, bl.a. eftersom flera faktorer påverkar andelen. Metodiken i samband med urvalet av värdetrakter, där bl.a. på- gående naturreservatsärenden, men inte biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, utgjorde grund för identifiering och avgränsning av värdetrakter är en viktig orsak. En annan är det gemensamma för instrumenten att då det framförallt är mindre områden som kan säkerställas (ytterst begränsat av miljöbalken för biotopskydds- områden) innebär att de med fördel inriktas på skyddsvärda miljöer som är natur- ligt små och som har funktionalitet i sig. Små miljöer som inte har omfattat en tillräckligt stor och koncentrerad areal för att anges som värdetrakter. Även om inriktningen är att prioritera tecknandet av naturvårdsavtal i värdetrakter är möjlig- heterna att nå en hög andel begränsade, eftersom ett naturvårdsavtal är frivilligt för markägaren att ingå. Det är även viktigt att komma ihåg att av den produktiva skogsmarken ligger omkring 30 % i värdetrakter25.

För frivilligt avsatta områden av de fem stora bolagen26 är andelen frivilligt av- satt areal dubbelt så hög i värdetrakter som utanför. I sakunderlaget till den fördju- pade utvärderingen bedöms preliminärt att den totala andelen, både befintligt frivil- ligt (storskogsbrukets) och formellt skyddade arealer samt planerat formellt skydd i form av naturreservat, i värdetrakterna kommer uppgå till 10 % inom BD-, AC-, Z- , Y-, X-, W-, S- och T-län. Motsvarande siffra utanför värdetrakterna bedöms till knappt 4 %. Förutsättningarna för små- och i hög grad även mellanskogsbruket att bidra med avsättningar i värdetrakter är begränsade. Möjligheten till att avsätta områden begränsar sig de facto till den egna fastigheten ”som ligger där den lig- ger”

Flera länsstyrelser uppger i enkätsvaren att de bedömer att strategin har bidragit till en bättre dialog med skogsägare och särskilt med skogsägare med ett större innehav. Markägarna som berörts av områdesskydd under perioden, anser att dia- logen och delaktigheten kan utvecklas27. Huruvida miljöhänsynen har utvecklats

24

Skogsstyrelsen 2007. Sakunderlag till Fördjupad Utvärdering av Levande skogar. Avsättningar och rdetrakter.

vä

25

Skogsstyrelsen 2007. Fördjupad utvärdering av Levande skogar, Meddelande 2007:4.

26

Sveaskog, SCA, Holmen, Bergvik och Fastighetsverket.

27

och hur den kompletterar formellt skyddade och frivilligt avsatta områden bedöms inte specifikt, men resultatet från uppföljningen28 av sektorsmålen indikerar att de förväntade synergieffekterna uteblivit. Skogsstyrelsens beslutade strategi29 för miljöhänsyn samt en planerad handlingsplan för en förbättrad miljöhänsyn bör på sikt innebära större möjligheter till synergieffekter dels bedöma hur väl miljöhän- synen kompletterar skyddet av värdefull skog.

Kontrollstationen har inte specifikt bedömt i vad mån ett samordnat skyddsar- bete har varit fallet i mosaikartade miljöer, men konstaterar att en särskild Styrme- delsrapport30 fastställts samt att ett omfattande landsbygdsprogram31 pågår, i vilket stöd till denna typ av marker kan utgå och som bör förbättra möjligheterna till sam- arbete och till att bevara dessa miljöer.

8.9.2 Risker med vald strategi

Riskerna för ökad fragmentering har inte varit möjliga att följa upp, än mindre att utvärdera eller bedöma, inom projektets tidsram. Det kan gälla ökad brist på lång- siktigt fristående funktionella enheter, behovet av skydd av hela landskapsavsnitt med i sig själv fungerande storskaliga naturliga störningsregimer eller genetiska effekter. Risker förknippade med klimatförändringar och inverkan på måluppfyllel- se och strategins inriktning ligger utanför uppdraget att utvärdera men är givetvis viktiga att beakta framöver. De frivilliga avsättningarnas långsiktiga funktion och bidrag är svårbedömd eftersom graden av samverkan med de formella avsättning- arna inte med tillräcklig säkerhet kan bedömas. Detta eftersom exaktare kunskap om de enskilda, och i viss mån även de sammanlagda avsättningarna, saknas. Det gäller t.ex. uppgifter om avsättningarnas belägenhet, biologiska kvalitéer m.m. i förhållande till de formella avsättningarna. Exaktare förslag till justeringar av det formella skyddet i förhållande till de frivilliga avsättningarna bedöms därför inte kunna lämnas här.

Strategins inriktning utgår från att ekonomiska medel tilldelas för att nå miljö- kvalitetsmålen inom avsedd tid. Detta har inte varit fallet. Uppföljningen32 av Le- vande skogar anger att delmål 1, givet dåvarande medelstilldelning m.m., tidigast kommer att kunna nås år 2018. Kommande anslagstilldelningar är av väsentlig betydelse för bedömningen om en eventuell förändrad inriktning av strategin behö- ver aktualiseras.

I vilken utsträckning skogsägarnas förmåga och vilja till att temporärt bevara prioriterade skogsområden har påverkats av arbetet i enlighet med strategin, är svårt att bedöma då underlag specifikt för denna fråga inte finns framtaget. Ande-

28

Skogsstyrelsen 2008. Uppföljning av nationella skogliga sektorsmål. Avdelningsprotokoll 17/2008.

29

Skogsstyrelsen 2008. Skogsstyrelsens arbete med miljöhänsyn vid skogliga åtgärder – en strategi. Protokoll 2007:40.

30

Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. 2008. Kombination av styrmedel till natur- och kulturmiljövärden i odlings- och skogslandskapet – möjligheter och begräns- ningar.

31

< http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=41104>

32

Miljömålsrådet. 2008. Miljömålen – nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljö- mål 2008.

len skadade värdekärnor, mätt som slutavverkade värdekärnor, har dock ökat sedan 2002 och enkäten till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt ger också en indikation om antalet avverkade värdekärnor prioriterade för formellt skydd ökat. Dessutom visar uppföljningen av de frivilliga avsättningarna inom privatskogsbru- ket en vikande trend när det gäller arealen frivilligt avsatta skyddsvärda skogar. Skogsbrukets förmåga och vilja att bevara värdekärnor är också av väsentlig bety- delse för bedömningen av om en revidering, dvs. förändrad inriktning av strategin, är aktuell.

I strategin anges särskilt att dess inriktning innebär en utökad dialog med markägare och att utökade personalresurser behövs. Detta har inte varit fallet. I vad mån markägarnas syn på formellt skydd och myndigheternas naturvårdsarbete förändrats under perioden finns inte tillräckligt underlag ännu, även om uppgifter i resultatet av markägarenkäten33 kan indikera en mer positiv bild av myndigheter- nas arbete med det formella skyddet. Förhoppningsvis kan upprepade markägaren- käter verifiera denna trend.