I strategin beskrivs viktiga utgångspunkter för urvalet av områden för formellt skydd. En prioriteringsmodell i tre steg presenteras, se figur 2. Steg 1 går ut på att väga samman de skogsbiologiska bevarandevärdena och gruppera objekten i vär- degrupper med likartat skogsbiologiskt värde, se figur 3. I steg 2 görs en priorite- ring av objekten inom respektive värdegrupp utifrån bevarandevärden i andra mil- jömål, kulturmiljövård och andra samhällsintressen. Det tredje steget går ut på att väga in de praktiska prioriteringarna, se figur 4.
Figur 2 (fig. 8.1 i den nationella strategin). Exempel på översikt av prioriteringar för områdesskydd av en skoglig värdekärna. Prioriteringsmodellen utgår från värdekärnor och sorterar dessa i tre steg. Steg 1 delar in värdekärnorna i tre värdegrupper. Steg 2 sorterar objekten inom varje värde- grupp. Steg 3 tar hänsyn till praktiska förhållanden vilket kan justera prioriteringsordningen under hela genomförandeprocessen.
Poängsystem vid en lägre kunskapsnivå A) Värdering av naturvärde på beståndsnivå
1= Objektet tillhör de 50 % med högst naturvärde på beståndsnivå i länet 0= Objektet tillhör inte de 50 % med högst naturvärde på beståndsnivå i länet B) Värdering av objektets långsiktiga funktionalitet
1= Stor funktionell areal värdekärna (>100 ha) eller objekt beläget inom värdetrakt 0= Mindre areal värdekärna utanför värdetrakt
C) Värdering av objektets innehåll av prioriterade skogstyper 1= >50 % av objektets skogsareal består av en prioriterad skogstyp 0= <50 % av objektets skogsareal består av en prioriterad skogstyp
Summering och gruppering
3poäng = värdegrupp 1 1poäng = värdegrupp 3 2poäng = värdegrupp 2 0poäng = värdegrupp 4 Poängsystem vid en högre kunskapsnivå
A) Värdering av naturvärde på beståndsnivå
2= Objektet tillhör de 33 % med högst naturvärde på beståndsnivå i länet 1= Objektet tillhör de 33–66 % med högst naturvärde på beståndsnivå i länet 0= Objektet tillhör de 66–100 % med högst naturvärde på beståndsnivå i länet B) Värdering av objektets långsiktiga funktionalitet
2= Stor funktionell areal värdekärna (>100 ha) inom värdetrakt
1= Mindre areal värdekärna (<100 ha) inom värdetrakt eller större areal funktionell värdekärna utanför värdetrakt
0= Mindre areal värdekärna utanför värdetrakt
C) Värdering av objektets innehåll av prioriterade skogstyper 2= >66 % av objektets skogsareal består av en prioriterad skogstyp 1= 33–66 % av objektets skogsareal består av en prioriterad skogstyp 0= <33 % av objektets skogsareal består av en prioriterad skogstyp
Summering och gruppering
6poäng = värdegrupp 1 2poäng = värdegrupp 5 5poäng = värdegrupp 2 1poäng = värdegrupp 6 4poäng = värdegrupp 3 0poäng = värdegrupp 7 3poäng = värdegrupp 4
Figur 3 (fig. 8.2 i den nationella strategin). Steg 1 i prioriteringsmodellen: Poängsystem vid skogs- biologisk gruppering av områden som uppfyller grundkravet. De skogsbiologiska bevarandevär- dena summeras enligt något av följande poängsystem för samtliga objekt i länet som uppfyller grundkravet. Vilket system som väljs beror på den generella kunskapsnivån om objekten i länet.
Figur 4 (s. 84 i den nationella strategin). Flödesschema för de praktiska prioriteringarna. Med ”biotopskydd” i figuren avses biotopskyddsområde och med ”interimistiskt skydd som naturreser- vat” avses interimistiskt skydd.
En värdebaserad ansats (avsnitt 8.1)
En värdebaserad naturvård ligger till grund för naturvårdspolitiken. Det statliga åtagandet för formellt skydd tar sin utgångspunkt i förekomsten av värdefulla na- turmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. I första hand är de statliga insat- serna ägnade att bevara de biologiskt mest skyddsvärda objekten. Avsikten med ett värdebaserat arbetssätt är att arbeta systematiskt så att skogarna med de högsta naturvärdena ska ha skyddats formellt eller avsatts frivilligt inom delmål 1 till Le- vande skogar när delmålet är uppnått. Naturvärdena i dessa ska inte försämras under delmålets genomförande. Strategins målsättning är att formellt skydd och frivilliga avsättningar ska komplettera varandra så att hela delmål 1 fylls med skog med så höga naturvärden som möjligt.
Skogsbiologiska bevarandevärden (avsnitt 8.2)
De skogsbiologiska bevarandevärdena kan sammanföras till tre typer: x Högt naturvärde på beståndsnivå
x Hög grad av långsiktig funktionalitet x Prioriterad skogstyp
Vid bedömningen av det totala skogsbiologiska värdet för ett område är dessa tre typer av bevarandevärden lika viktiga. De tre typerna av bevarandevärden värderas lika tungt vid sammanvägning och prioritering.
Andra bevarandevärden (avsnitt 8.3)
Ett kostnadseffektivt genomförande av delmål 1 till Levande skogar innebär även ett samordnat skydd av miljöer med stor betydelse för andra miljökvalitetsmål, rekreation, kulturmiljövård, rennäring och andra samhälleliga intressen.
Områden med höga skogliga naturvärden som samtidigt är viktiga för målupp- fyllelsen av andra miljökvalitetsmål prioriteras högre än jämförbara skogar som enbart bidrar till uppfyllandet av delmål 1. Detta rör sig till exempel om skogsbio- logiska värdekärnor som fungerar som skyddszoner mot värdefulla myrar, sjöar och vattendrag.
Praktiska prioriteringar (avsnitt 8.4)
En värdebaserad naturvård utgår från att de mest skyddsvärda skogarna skyddas först. Det är därför viktigt att ansvariga myndigheter bedriver ett systematiskt, rationellt arbete med formellt skydd. Praktiska prioriteringar behövs för att dels förhindra att naturvärdena försämras i något område som är prioriterat för formellt skydd inom delmål 1, dels för att vid behov prioritera fastigheter med hög andel nyckelbiotop. Områden där kommuner står för halva kostnaden i samband med bildande av naturreservat ska även kunna prioriteras högre.
De praktiska prioriteringarna används också för att formellt skydd och frivilliga avsättningar ska kunna komplettera varandra så att hela delmål 1 fylls med så mycket skog med höga naturvärden som möjligt. För att detta ska lyckas krävs ett gott samarbete med skogsnäringen och ett aktivt arbete i enlighet med de arbetssätt som beskrivs i strategin.