6 1 REVISION
Enligt föreningslagen ska det i föreningens stadgar finnas bestämmelser om
• antalet revisorer och verksamhetsgranskare i föreningen samt deras mandattid och
• tidpunkten för valet av revisorerna och verksamhetsgranskarna.
Föreningen ska ha antingen en godkänd revisor (CGR eller GRM) eller en verksamhetsgranskare. Verksamhetsgranskaren ska vara en fysisk person och han ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap som med hänsyn till föreningens verksamhet behövs för uppgiften.52 Behörighetsvillkoren för en revisor fastställs i revisionslagen. Det finns inga hinder för att en föreningsmedlem väljs till verksam-hetsgranskare, förutsatt att han kan utföra verksamhetsgranskning oberoende av yttre faktorer.
Föreningens medlemmar väljer revisor eller verksamhetsgranskare för fören-ingen. Med hjälp av revision får föreningens medlemmar ett oberoende utlåtande om hur föreningens bokslut och verksamhetsberättelse är upprättade och hur för-eningens bokföring och förvaltning har skötts. Vid valet av revisor är det skäl att fästa uppmärksamhet vid att även övriga intressenter ska ha förtroende för revisorns arbete.
När föreningsmedlemmarna väljer en godkänd revisor eller verksamhetsgran-skare för föreningen är det viktigt att de fäster vikt vid att den person de väljer är oberoende part gentemot föreningens styrelse och övriga ledning. Vid bedöm-ningen av revisorns eller verksamhetsgranskarens oberoende, kan man ta hänsyn till vad en utomstående skulle betrakta som objektivt och opartiskt agerande. Det rekommenderas att revisorn byts ut med några års mellanrum. Revisorn ska bevara sin ställning som en extern part, som är oberoende av föreningen.
Bestämmelser om en godkänd revisors oberoende ställning finns i revisions-lagen. En verksamhetsgranskares oberoende kan riskeras av bland annat följande
52 Föreningslagen 38 a §.
faktorer:53
• verksamhetsgranskaren har ekonomiska förbindelser till föreningen utöver det som gäller föreningens dagliga verksamhet,
• granskningen gäller verksamhetsgranskarens egen verksamhet,
• verksamhetsgranskaren har en nära relation till en person i föreningens ledning eller till en person som har deltagit som anställd i föreningen i det ärende som granskningsuppdraget gäller,
• bokföringen och/eller bokslutet har upprättats av någon som arbetar vid samma bokföringskontor.
Trots att revisorerna är valda av medlemmarna i en förening eller av aktieägarna i ett bolag, ska de enligt lag alltid först rapportera om eventuella olägenheter till styrelsen.54 Först i de fall styrelsen inte rättar till olägenheterna, är det revisorernas skyldighet att ta upp olägenheterna för behandling av det allmänna mötet. Reviso-rerna ger förutom en revisionsberättelse i allmänhet också en revisionspromemoria till styrelsen, där revisionens omfattning och eventuella särskilda anmärkningar ut-reds och där revisorerna ger rekommendationer om ärenden som styrelsen kunde ta upp till behandling.
6 2 BESKATTNING
Föreningens styrelse ansvarar för att föreningen uppfyller sin anmälningsskyldighet i anknytning till beskattningen. En skattedeklaration ska undertecknas av en person som enligt föreningsregistret har namnteckningsrätt.
Alla sådana föreningar, även allmännyttiga föreningar, som under skatteåret har haft beskattningsbar inkomst, ska lämna in en skattedeklaration. Även en allmän-nyttig sammanslutning (organisation eller stiftelse) kan vid sidan av sin verksamhet, som anses vara allmännyttig och skattefri, bedriva affärsverksamhet vars vinst är be-skattningsbar. Om styrelsen är oviss om huruvida den inkomst föreningen får in är beskattningsbar eller inte, ska styrelsen i egenskap av anmälningsskyldig part se till att lämna in en skattedeklaration. Skattemyndigheterna får ta ställning till huruvida
53 På Patent- och registerstyrelsens sidor om föreningsregister beskrivs situationer som kan riskera oberoende.
54 Revisionslagen 3 kap. 16 §.
inkomsten är beskattningsbar eller inte.
En skattedeklaration ska även lämnas in om uppgifterna om en fastighet som föreningen eller stiftelsen äger har ändrats eller om den fått en förhandsifylld tedeklaration eller en särskild uppmaning att lämna in skattedeklaration. En tedeklaration ska också lämnas in om föreningen eller stiftelsen har beviljats skat-telättnad i fråga om den beskattningsbara inkomsten.
På Skatteförvaltningens sidor på adressen www.skatt.fi finns nyttig information om beskattningen av organisationer. Här finns också anvisningar och guider, så som anvisningar om hur man fyller i skattedeklarationsblanketten för föreningar och stiftelser (6C) och beskattningsanvisningar för allmännyttiga föreningar och stiftelser.
6 3 FONDER
En förening eller en stiftelse kan ha både bundna fonder och fria fonder. En bunden fond kan vara
• en fond med egen täckning (osjälvständig stiftelse) eller
• en fond som har anvisats för ett bestämt ändamål.
En bunden fond bildas i allmänhet av inkomster från donationer eller testamen-ten och för vilkas vidkommande användningen av kapitalet eller dess avkastning begränsas av särskilda bestämmelser. Om den som gett en donation eller den som upprättat testamente dessutom har krävt att de donerade medlen ska hållas separat från föreningens eller stiftelsens andra medel är det fråga om en s.k. självtäckande fond som även kallas osjälvständig stiftelse.55 En osjälvständig stiftelse verkar utan egna förvaltningsorgan inom den förening eller stiftelse som har erhållit medel.
Föreningens eller stiftelsens förvaltningsorgan ansvarar för skötseln av den själv-täckande fondens medel på samma sätt som de i egenskap av mottagare av medel ansvarar för skötseln och verksamheten av den egna föreningens och stiftelsens medel och verksamhet.
Karakteristiskt för självtäckande fonder är att de ska förvaltas separat från för-eningens eller stiftelsens övriga medel och att de krav på särskild information som ska ges om dem i bokslutet i allmänhet är större än i vanliga fall. För en
självtäck-55 Samuli Perälä, Johanna Perälä: Yhdistyksen ja säätiön talous, kirjanpito ja verotus (2006), s. 107.
ande fond gäller bestämmelsen i bokföringsförordningen, enligt vilken en förening eller en stiftelse i sin balansräkning särskilt ska ta upp sådana medel eller sådant kapital vars användning har begränsats med specialbestämmelser.56 Medel i fonder som är bundna till andra användningsändamål kan sparas eller placeras tillsammans med sammanslutningens andra medel.57 En självtäckande fond eller en fond som är bunden till ett bestämt ändamål kan ha egna stadgar, med bestämmelser som gäller förvaltningen (förvaltningsnämnd) av fonden. Även i detta fall är det slutliga ansva-ret för skötseln av fondens medel hos föreningens eller stiftelsens styrelse, där den bundna fonden verkar. Enligt god förvaltningssed ska alla beslut som gäller fonder alltid antecknas i styrelsens protokoll.
En fri fond kan bildas på beslut av föreningens eller stiftelsens förvaltningsorgan (exempelvis stipendiefond) eller bildas med stöd av donationer eller testamenten i de fall givaren inte ger särskilda bestämmelser i fråga om användningen av kapi-talet eller dess avkastning. Sådana fonder bär ofta donatorns namn (minnes- och namnfonder). Föreningens eller stiftelsens förvaltningsorgan ansvarar för skötseln av den fria fondens medel på samma sätt som de ansvarar för skötseln av medel i den förening eller stiftelse de förvaltar.
56 Bokföringsförordningen 1 kap. 6 §.
57 Mot bakgrund av lagstiftning och rättspraxis är det oklart om man med beslut av en sammanslut-nings egna förvaltsammanslut-ningsorgan kan bilda en fond som är bunden till annat bestämt ändamål.