Målsättningen med den ekonomiska analysen är att analysera fyra viktiga perspektiv, resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Detta för att kunna identifiera ekonomiska problem i Älmhults kommun och därigenom klargöra huruvida kom-munen har en god ekonomisk hushållning eller ej.
Resultat och kapacitet
Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämningsbi-drag (nettokostnadsandel)
% 2006 2007 2008
Verksamhetens nettokostnader 92,5 93,8 93,7
Avskrivningar 5,7 5,7 5,9
Nettokostnadsandel 98,2 99,5 99,6
Finansnetto 0,0 0,0 0,4
Nettokostnadsandel inklusive finansnetto 98,2 99,5 100,0
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushåll-ning är att det finns balans mellan intäkter och kostnader.
Ett sätt att belysa detta förhållande, är att analysera hur stor andel olika typer av återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och utjämningsbidrag.
Av ovanstående tabell framgår att verksamheten exklusive av-skrivningar och finansnetto tog i anspråk 93,7 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag under 2008. Vidare fram-går att kommunens avskrivningar har ökat med 0,2 procent mellan 2007 och 2008 och beror på ökade investeringar.
Finansnettot har försämrats och tar i anspråk 0,4 procent, från att under tidigare år närmat sig plus minus noll. En ökad låneskuld är orsaken. Avskrivningar tillsammans med försämrat finansnetto gör att nettokostnadsandelen inklusive finansnetto tar i anspråk 100,0 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag.
Detta innebär att utrymmet för investeringar och amortering-ar av lån utgörs endast av 5,9 procent (avskrivningamortering-arna).
Kommunens nettokostnadsandel har under senare år legat kring - och oftast något under 100 procent - vilket speglar det faktum att kommunens resultat i allmänhet har balanserat på gränsen för vad balanskravet medger. 2008 års nettokostnad skapar inte något utrymme vad gäller resultatet.
Nettokostnadsandel 2004-2008
Skatteintäkter och utjämningsbidrag har under 2008 ökat med 4,6 procent jämfört med 2007 då ökning var 3,9 procent Mel-lan 2007 och 2008 har nettokostnaderna ökat med 4,6
pro-cent därav ingår att avskrivningarna ökat med 7,7 propro-cent och beror på ökade investeringar 2008.
Investeringsvolym och självfinansieringsgrad
% 2006 2007 2008
Investeringsvolym/nettokostnader 8 13 10 Avskrivningar/nettoinvesteringar 73 45 60
Kommunens nettoinvesteringar under år 2008 var 61,6 mkr. Det är en lägre investeringsnivå än tidigare år. Nettoinvesteringarna 2007 var 75,9 mkr. Kommunens olika investeringsprojekt finns redovisade på sidan 16.
Finansieringsbilden av investeringarna och självfinansieringsgrad av investeringarna
(mkr) 2006 2007 2008
Kvar av skatteintäkter efter drift 43,2 36,7 36,7
Årets nettoinvesteringar 44,9 75,9 61,6
Självfinansieringsgrad (%) 96 48 60
Ej självfinansierat: 39,2 24,9
Varav: 98,2 99,5 100,0
Finansiering via rörelsekapitalet 39,2 24,9 Finansiering via anläggningstillgångar 0,0 0,0
Självfinansiering av investeringar 2004-2008
För år 2008 hade kommunen 36,7 mkr kvar av skatteintäkter och utjämningsbidrag när den löpande verksamheten och de fi-nansiella kostnaderna var finansierade.
Samtidigt uppgick nettoinvesteringarna till 61,6 mkr. Relate-ras dessa två variabler till varandra erhålls kommunens själv- eller egenfinansieringsgrad av nettoinvesteringarna. Den upp- gick till 60 procent under 2008. Detta innebar att drygt hälf-ten av årets nettoinvesteringar kunde självfinansieras, och 40 procent fick tas från rörelsekapitalet.
Årets resultat 2006 2007 2008
Årets resultat (mkr) 10,4 2,7 0,0
Årets resultat/skatteintäkter (%) 1,8 0,5 0,0 Årets resultat/eget kapital (%) 2,2 0,6 0,0
Årets resultat på 1 tkr innebär att det egna kapitalet under året förblir oförändrat. Inflationstakten räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna var 0,9 procent i december 2008. Det innebär att kommunen under 2008 inte klarade att inflationsskydda det egna kapitalet även om förändringen
100,2 100
2004 2005 2006 2007 2008
%
2004 2005 2006 2007 2008
Mkr
Återstående skatteintäkter Nettoinvesteringar
var låg. Det egna kapitalet har återhämtat sig under 2005 och 2006 från tidigare underskott, men eftersom inflationen 2007 var betydligt högre (3,5 procent) än vad det egna kapitalet ökade 2007 har den positiva trenden vänt igen och för 2008 har situationen inte förbättrats.
Årets resultat 2004-2008
Balanskravet
Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna skall anges när och på vilket sätt det ne-gativa resultatet skall regleras. Extraordinära poster, jämförel-sestörande poster samt realisationsvinster ska inte räknas med.
Balanskravsresultatet för 2008 är -1 681 tkr enligt nedan-stående redovisning:
Årets resultat 1 tkr
Realisationsvinster - 1 826 tkr
Ej realiserad nedskrivning 144 tkr
Summa - 1 681 tkr
Ett negativt balanskravsresultat innebär att en åtgärdsplan måste tas fram och beslutas av kommunfullmäktige. Detta kom-mer att ske i samband med årsredovisningens behandling.
En avstämning av balanskravet från år 2000 redovisas nedan
Avstämning mot Balanskravet, mkr Bokslut 2008 Bokslut 2000-2007
Resultat - 1,7 + 10,3
Återställt enligt Balanskravet 0,0 0,0
Kvar att reglera -1,7 0,0
Balanskravsresultat för perioden 2000-2008 innebär att kommunen har 1,7 mkr att återställa inom en treårsperiod.
Soliditet
% 2006 2007 2008
Soliditet 69,6 68,5 63,0
Tillgångsförändring - 0,1 2,2 8,7
Förändring av eget kapital - 2,2 0,6 0,0
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten uppgick 2008 till 63 procent, vilket var en minskning från föregående år med 5,5 procentenheter. Soliditeten har minskat eftersom skuld-sättningsgradens andel av de totala tillgångarna har ökat, samt
att stora investeringar ökat anläggningstillgångarna.
De pensionsförpliktelser som kommunen har och som redo-visas inom linjen och inte ingår i balansräkningen, uppgår till totalt 303,5 mkr. Läggs denna pensionsförpliktelsen in i ba-lansräkningen sjunker soliditeten från 63,0 procent till 22,0 procent.
Soliditet 2004-2008
Skuldsättningsgrad
% 2006 2007 2008
Total skuldsättningsgrad 30 31 37
varav avsättningsgrad 3 3 3
- varav kortfristig skuldsättningsgrad 17 18 19 - varav långfristig skuldsättningsgrad 10 10 15
Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens to-tala skuldsättningsgrad 2008 var 37 procent. Det är en ök-ning gentemot 2007 med 6 procentenheter.
Om skuldsättningsgraden delas upp i kort- och långfristig skuldsättningsgrad har den långfristiga skuldsättningsgraden ökat och det beror på att nyupplåning har skett under 2008.
Den kortfristiga skuldsättningsgraden har ökat jämfört med 2007 och beror på att Älmhultsbostäder har lån från
Kommunalskatt (kr) 20,60 20,98 20,71
Total kommunalskatt exklusive
kyrkoavgift (kr) 30,80 31,18 31,44
Den kommunala skattesatsen har varit oförändrad under 2008.
Den totala kommunalskatten exklusive kyrkoavgift uppgick för år 2008 till 30,80 kr, vilket var 0,64 kr lägre än genomsnit-tet i riket och 0,38 kr lägre än genomsnitgenomsnit-tet i Kronobergs län.
Jämförs Älmhults kommuns skattesats med genomsnittet i ri-ket ligger kommunen 0,11 kr lägre.
-0,8
2004 2005 2006 2007 2008
Mkr
2004 2005 2006 2007 2008
Procent
Risk – kontroll
Likviditet ur ett riskperspektiv
2006 2007 2008
Kassalikviditet (%) 64 42 61
Balanslikviditet (%) 64 42 61
Rörelsekapital (mkr) -40 -71 -55
Kassalikviditet 2004-2008
Kassalikvidetet är ett mått som mäter likviditet eller kortsik-tig betalningsberedskap. Den uppgick 2008 till 61 procent, vilket är 19 procentenheter bättre än året innan. Likvida medel har ökat med 42 mkr mellan åren och beror på att lå-neskulden har ökat med 40 mkr under 2008. Detta medför att röreslekapitalet ökar. Kortfristiga skulder har ökat med 19 mkr mellan 2007 och 2008. Hela ökningen beror på att Älmhultsbostäder AB har lånat 27 mkr av koncernkrediten. Av de kortfristiga skulderna utgör semesterlöneskulden inklusive kompensationsledighet 27 procent. Tas denna skuld bort är kas-salikviditeten 88 procent, vilket är en god betalningsberedskap.
Finansiella nettotillgångar
(mkr) 2006 2007 2008
Omsättningstillgångar + finansiella
anläggningstillgångar 97,0 76,1 110,9
Kort- och långfristiga skulder 181,2 192,2 251,6
Netto –84,2 -116,1 -140,7
Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2008 för-sämrats från -116,1 till -140,7 mkr, en försämring som upp-går till 24,6 mkr. Försämringen beror på att koncernkrediten har utnyttjas, se ovan.
Finansiella nettotillgångar 2004-2008
Finansiella risker
2006 2007 2008
Summa långfristiga lån, (mkr) 70 70 110
Genomsnittlig ränta (%) 3,30 3,48 4,73
Snitträntebindningstid (år) 2,79 2,53 2,49
Ränteförändring +/-1% (mkr) 0,7 0,3 1,1
Lån med: (%)
- rörlig ränta 7 21 14
- bindningstid på 1–5 år 93 79 86
- bindningstid på 6–10 år 0 0 0
- bindningstid på 11 år eller längre 0 0 0
Lånen förfaller till betalning: (%)
- Andel som förfaller inom 0 – 2 år 71 86 64 - Andel som förfaller inom 2 – 5 år 29 14 36 - Andel som förfaller inom 5 år - > 0 0 0
Låneskuld 2004-2008
Under 2008 har de långfristiga lånen ökat med 40,0 mkr, där-med har den finansiella risken ökat något.
Kommunen har totalt en låneskuld på 110,0 mkr som är för-delad på åtta olika lån. Alla lån har en bindningstid på max tre år. Riskerna sprids genom att lånen har slutförfallodatum spridda på en treårsperiod samt att några lån har rörlig ränta.
Borgensåtagande och koncernens resultat
(mkr) 2006 2007 2008
Kommunägda företag: 171,5 153,4 194,5
- varav Älmhultsbostäder AB 167,0 148,9 188,8 - varav AB Älmhults kommunala
industrifastigheter 4,5 4,5 4,5
- varav Älmhults Terminal AB 1,2
Stiftelsen Orangeri och kunskaps-
centrum Carl von Linné 3,5
Egna hem och småhus 1,0 0,9 0,7
Summa borgensåtagande 172,5 154,3 198,7
Älmhults kommuns borgensåtagande uppgick 2008 till 198,7 mkr. Av kommunens totala borgensåtagande är 188,8 mkr beviljade till kommunens helägda bostadsbolag,
Älmhultsbo-70
städer AB. Nytt för 2008 är att kommunen har borgensåta-gande till Älmhults Terminal AB samt Stiftelsen Orangeri och kunskapscentrum Carl von Linné.
Borgensåtagande 2004-2008
Pensionsåtagande
(mkr) 2006 2007 2008
Pensioner som kortfristig skuld 16,5 18,5 20,3
Avsättning till pensioner 4,4 4,4 3,3
Pensioner äldre än 1998 205,9 243,5 244,2
Summa pensionsskuld 226,8 266,4 267,8
Särskild löneskatt 50,0 59,1 59,2
Total pensionsskuld 276,8 325,5 327,0
Kommunens pensionsskuld 2008 uppgick till 267,8 mkr varav 244,2 mkr ligger inom linjen. Det innebär att 91 procent av kommunens pensionsskuld inte finns upptagen i balansräk-ningen. Pensioner äldre än 1998 har ökat med 0,7 mkr mellan 2007 och 2008.
Finansiell målsättning, budgetföljsamhet och prognossäkerhet
(mkr) 2006 2007 2008
Budgetavvikelse Årets resultat 14,5 3,8 -1,8
Prognosavvikelse oktober 0,8 1,8 -0,6
Finansiell målsättning
Årets resultat skall vara 1% av
bruttokostnaden (%) 1,4 0,3 0,0
100% självfinansieringsgrad av
investeringar (%) 95 48 59
En viktig del för att nå och bibehålla ”god ekonomisk hus-hållning” är att det finns en god budgetföljsamhet i kommu-nen. Under senare år har den utvecklats i positiv riktning både totalt men även för nämnderna. Men för 2008 visar nämn-derna totalt en underskott på 1,7 mkr vilket är 1,9 mkr sämre än prognosen för oktober 2008.
Socialnämnden och kost och måltidsservice har underskott.
Utbildningsnämnden minskade sitt överskott med drygt 1 mkr mellan oktober och årsskiftet. Ett besparingskrav på nämn-derna med 7 mkr beslutades under våren 2008. Detta upp-nåddes inte alls eftersom nämndernas resultat var -1,7 mkr Nämndernas prognoser under året har varit bra i förhållande till det utfall som är i bokslutet. Något för stora avvikelser finns på några ställen mellan oktober och årsresultatet. Utvär-deringen av måluppfyllelsen förbättras för varje år.
Kommunen har 2008 två finansiella mål. Resultatet skall uppgå till minst 1 procent av bruttokostnaden. Vad gäller in-vesteringarna skall de självfinansieras(100 procent).
Resultatmålet blev 0,0 procent av bruttokostnaden vilket innebar att kommunen inte har uppnått sin finansiella mål-sättning och god ekonomisk hushållning. Självfinansieringen av investeringarna 2008 uppgick till 59 procent, vilket var bättre än 2007.
Kommunalförbund
Älmhults kommun är med i Södra Smålands Regionförbund.
Här ingår bland annat Länstrafiken Kronoberg.
Ekebo i Diö
198,7 172,5
152,0 158,3 154,3
0 50 100 150 200 250
2004 2005 2006 2007 2008
Mkr
Ekonomichefens avslutande kommentar
Budgetåret 2008 började med att resultatet låg på ett minus efter att tilläggsbudgeteringen lagts till. Ett besparingskrav på 7 mkr lades ut på nämnderna/förvaltningarna för att de tidigt skulle kunna anpassa verksamheten. Socialnämnden har un-der hela året haft unun-derskott, men de har aktivt arbetat för att det ska minska. Under året har en extern utredning genom-förts på Socialnämndens område för att se över kostnaderna.
Redan i augusti och oktober redovisade Sveriges kommuners och landstings (SKL) prognoser som visade på lägre skatte-underlagstillväxt än den bedömning som gjordes i budgeten, alltså lägre skatteintäkter. När skatteprognosen i december presenterades var skatteunderlagstillväxten ännu sämre. Nu hade finanskrisen börjat och varsel om uppsägningar duggade tätt. Under januari 2009 fortsatte varslen att öka. Detta har medfört att skatteprognosen i februari 2009 blev ytterligare sämre, vilket medför att Sveriges kommuner står inför en tuff framtid.
SKL har krävt 3 miljarder kronor i ökade statbidrag för 2009 och ytterligare 5 miljarder kronor 2010 för att klara den eko-nomiska kris som har uppstått. För att dämpa effekterna av den fallande konjunkturen vill SKL att regeringen snarast ger besked om en ökning av statsbidragen till kommunerna. Den 15 april presenteras vårpropositionen och då om inte förr, får vi se om några nya pengar tillfaller kommunerna.
För Älmhults del innebär det att strukturförändringar måste göras i verksamheterna. Med så stora intäktsbortfall måste kostnaderna minska för att i första hand få en budget i balans och sedan för att uppfylla kommunens finansiella mål att re-sultatet ska vara minst 1 procent av bruttokostnaderna.
Årets resultat för 2008 är ett plus på 1 tkr. Älmhult klarade precis att hamna ovanför minusstrecket även om
skatteintäk-terna var 11,3 mkr lägre än budget. Balanskravsresultatet är ett underskott på 1,7 mkr. Det beror på att realisationsvin-ster inte får räknas med i detta resultat. Inom en treårsperiod måste resultatet återställas. En åtgärdsplan ska göras.
Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete den 30 april 2011. Huvuduppgiften är att utreda alternativ till nuvarande inkomstutjämningen.
Hur detta kommer att påverka Älmhults kommun finns ingen kunskap om idag.
Investeringarna 2008 var fortsatt höga. Kommunen investe-rade för 62 mkr mot 76 mkr 2007. Bostadsbyggandet fortsät-ter vilket är bra för att ge möjlighet för fler invånare att flytta till Älmhults kommun. Under årets två sista månader ökade befolkningen med 60 personer. Även om denna ökning inte påverkar skatteintäkterna 2009 är det en positiv vändning som kommunen har glädje av kommande år.
Vi måste ständigt se över våra kostnader och arbeta effektivt i verksamheterna, men nu är det ännu viktigare att kostna-derna analyseras. Vad är det för verksamheter som Älmhults kommun ska tillhandahålla till sina medborgare? Vilken kva-litet ska vi ha på det vi utför? Detta är två viktiga frågor som måste belysas under 2009 och åren framöver. Det går inte att fortsätta på samma kostnadsnivå när skatteintäkterna mins-kar, utan prioriteringar måste genomföras.
Inga-Lill Fritsch Ekonomichef
Paradiset