Älmhults kommun 2008 Årsredovisning

(1)

Årsredovisning

Älmhults kommun

2008

(2)

2007 2008 2009

Årets resultat, tkr 2 725 1 3 243

Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60

Verksamhetens nettokostnad, tkr 596 124 623 788 652 425 Nettokostnaden i procent av skatteintäkter

och utjämningsbidrag, % 99,5 99,6 99,1

Nettoinvesteringar, tkr 75 961 61 585 140 269

Låneskuld, tkr 70 000 110 000 130 000

Antal kommuninvånare 15 378 15 411 15 457

Antal kommunanställda 1 470 1 431 -

Antal årsarbetare, netto (faktiskt arbetad

tid inklusive semester och ferie) 1 191 1 194 -

Sjukfrånvaro, % 6,28 5,58 -

Antal barn i förskoleverksamhet 740 762 738

Antal barn i förskoleklass och grundskola 1 834 1 792 1 740 Antal elever i kommunens gymnasieskola 597 615 650

Antal elever i kulturskola 330 340 400

ÄLMHULTS KOMMUN april 2009

Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: H-Tryck, Markaryd

Maria Borg Carina Glanshagen Foto: Älmhults kommuns bildarkiv

Överraskande Älmhult - internationellt & nära

(3)

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Kommunalrådet har ordet 4

1.2 Organisation 5

1.3 Allmänna förutsättningar 6

Omvärldsfaktorer 6

Effekter för Älmhult 6

Befolkning 7

1.4 Sjukfrånvaro 8

1.5 Ekonomisk redogörelse 9

Sammanställning över externa poster 9

Driftredovisning 11

Måluppfyllelse 12

Uppföljning av särskillda uppdrag i kommunfullmäktiges budgetbeslut

2007-11-28 13

Kvalitet i korthet 14

Investeringsredovisning 16

Exploateringsverksamhet 16

1.6 Vatten- och avloppsredovisning 18

1.7 Ekonomisk analys 21

1.8 Kommunala bolag 26

1.9 Ekonomiska redovisningar 28 Resultaträkning/kassaflödesanalys

Älmhults kommun 28

Resultaträkning/kassaflödesanalys

sammanställd redovisning 29

Balansräkning Älmhults kommun 30 Balansräkning sammanställd redovisning 31

Noter Älmhults kommun 32

Noter sammanställd redovisning 34

1.10 Ekonomiska nyckeltal 35

1.11 Redovisningsprinciper och tilläggs-

upplysningar 36

2 Nämndsredovisningar

2.1 Politisk organisation 37

2.2 Kommunledningsförvaltningen 39

2.3 Tekniska förvaltningen 41

2.4 Miljö- och byggnämnden 43

2.5 Kultur- och fritidsnämnden 45

2.6 Utbildningsnämnden 47

2.7 Socialnämnden 50

2.8 Gemensamma nämnden för familjerätt 53 3 Övriga redovisningar

3.1 Personalredovisning med hälsobokslut 54

3.2 Jämställdhet 58

3.3 Folkhälsa 59

3.4 Miljöredovisning 61

4 Ordförklaringar 63

• Kommunen har fått en vision ”Överraskande Älmhult - internationellt & nära”.

• Beslut som medför möjlighet att förverkliga Tredje vägen.

• Köp av strategisk mark vid väg 23.

• Ny rondell på Danskavägen.

• Beslut om en ny skolplan i Älmhult – Lära för livet.

• Stafettprojektet ”ett gott liv”.

• 56:e plats i Svenskt Näringslivs mätning.

• 20:e plats i Focus mätning över vad det är bäst att bo.

• Nyckelgömmor inom hemtjänsten.

• Invigning av särskolan i Klöxhult.

• Tjänstegarantier och synpunktshantering har införts.

• Maten på äldreboenden får toppbetyg av Socialstyrelsen.

• Bibliotekarier har fått Bibliotektjänststipendium.

• Chattprojekt med eleverna på Haganässkolan möjlig gör en direktdialog med politiker.

• En arbetsgivare 200 yrken, presentation på Älmhults dagarna som firade 10-års jubileum.

• Nytt särskilt boende för äldre i Loshult.

• Politiker i Älmhult ringde upp medborgare för en dialog.

• Leader Linné, ett leaderområde för utveckling av landsbygden bildas.

• Kommunen uppvaktade världens första IKEA-varuhus på 50-årsdagen.

• Kommunexperten klassar Älmhult som en A-kommun med välskött ekonomi.

• Nicklagårdens kök har tilldelats stipendium för konsistens- anpassad mat.

• Nyinvigning av det renoverade och ombyggda Ekebo.

• Elever boende inom Älmhults kommun rankas som tredje bästa i landet. Minst 80% av dessa har gått på Haganäs.

• Energisnål gatubelysning.

• Årets företagare i Älmhult blev Roger Pettersson Diö entreprenad & Transport AB.

• Zahid Nalic fick årets Skapa – stipendium för andra gången.

• Ingvar Johansson Virestad tilldelades kommunens kul turpris.

• Försök med bokbuss • Startat innebandygymnasium

• En plangrupp för infrastruktur med representanter från flera förvaltningar har bildats.

• Arbetet med centrumplanen har tagit ny fart.

• Miljö- och byggförvaltningen har fått bra betyg från livs- medelsverket för sin kontroll på livsmedelsområdet.

Beslutat av kommunfullmäktige 2008

• Utredning av trafiklösning för centrumtrafiken i Älmhults tätort - Tredje vägen

• Samverkansavtal för Entreprenörsregionen • Pensionspolicy

• Friskvårdspolicy

• Vision för Älmhults kommun • Inköps- och upphandlingspolicy • Krisplan för pandemisk influensa • Riktlinjer för intraprenadverksamhet

• Lokala ordningsföreskrifter för Älmhults kommun • Kommunalt vårdnadsbidrag

(4)

1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

1.1 Kommunalrådet har ordet

Överraskande Älmhult – internationellt & nära

Vår kommunvision (se ovan) var ett av de viktiga strategiska besluten under 2008. Med hjälp av de fyra strategiska om- råden ska visionen bli ett verktyg i utvecklingen av Älmhults kommun.

Leva och bo

2008 präglades av högt tempo i byggande av nya bostäder, i bland annat områdena Paradiset och Maskrosen. Här finns villor, parhus och flerfamiljshus, med spännande utformning i nya trevliga områden. Nybyggnation har också skett utanför Älmhults tätort, vilket är extra glädjande! Vid årets slut var vi därför 33 personer fler än 2007!

Infrastruktur

De nationella långsiktiga planerna för infrastrukturen är under utarbetande och dessa frågor har haft stor plats i det kommunala arbetet. Utveckling av pendlingstrafiken pågår, med utökning av Öresundstågen från januari 2009 och eventuellt ett nytt regionaltågssystem.

En angelägen fråga under många år är trafiksituationen i Älm- hults tätort. Ett viktigt beslut var att möjliggöra för ett byggande av den så kallade Tredje vägen. Med en ny väg öppnas möjligheter för att öka tillgängligheten, öka trafiksäkerheten och inte minst göra centrum trivsammare!

Entreprenörskap

Antalet arbetstillfällen har stadigt ökat och näringslivet har gått för högtryck under ett antal år. Hösten 2008 drabbades Sverige och världen av lågkonjunktur, vilket givetvis även på- verkar företagen i vår kommun.

Nära kontakter mellan näringsliv och utbildning är viktig i såväl hög- som lågkonjunktur. Våra utbildningsverksamheter visar på goda resultat, till exempel visar mätningar att våra ungdomar är bland de bästa i landet!

Hållbar utveckling

Kommunens utveckling är beroende av en hållbar ekonomi.

I tidskriften Kommunexperten rankades Älmhult som en A- kommun med stabil ekonomi. Höstens lågkonjunktur fick omfattande effekter på kommunens skatteintäkter, med minskade intäkter på 11,3 miljoner. Trots kraftigt minskade intäk- ter och tillkommande kostnader inom främst äldreomsorgen landar årets resultat på ett litet plusresultat.

Lågkonjunkturen präglade hösten 2008, med minskade skat- teintäkter och med kraftig inbromsning i näringslivet. Nu är det läge att se över kostnader och se över kommunens upp- gifter för framtiden. Men det är också läge att våga göra satsningar – man kan inte bromsa sig uppför en uppförsbacke!

Med stöd av vår kommunvision ska vi visa att Älmhult kan överraska! Vi kan trots lågkonjunktur vara en kommun som vågar se ljust på framtiden och vara en plats där det är gott att leva och arbeta!

Överraskande Älmhult - internationellt & nära

Elizabeth Peltola Kommunstyrelsens ordförande

(5)

Älmhults kommuns nämndsstruktur och förvaltningsstruktur har inte haft några förändringar under 2008. Kommunled- ningsförvaltningen servar både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden. Socialförvaltningen har huvudansvar för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älm- hult, Ljungby och Markaryd.

Älmhults kommuns bolagsstruktur har inte heller haft några förändringar under 2008. Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbolag för Älmhultsbo- städer AB och AB Älmhults kommunala industrifastigheter och ägs till 100 procent. Älmhults Terminal AB ägs till 33 procent av Elmen AB

1.2 Organisation

K OMMUNFULLMÄK TIGE

Revision Överförmyndare

Valnämnd Kommunstyrelse

Arbetsutskott och personalutskott

Valberedningen

Allmänna beredningen

Teknisk förvaltning

Kommunägda bolag

Älmhults kommun

Elmen AB

Älmhultsbostäder AB AB Älmhults kommunala

Industrifastigheter Älmhults Terminal AB

100%

33%

100%

Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnämnd

Utbildningsnämnd Socialnämnd

Gemensam nämnd för familjerätt

Älmhult - Ljungby - Markaryd

Miljö- och byggförvaltning

Utbildningsförvaltning

Socialförvaltning Kommunledningsförvaltning

(6)

Omvärldsfaktorer

År 2008 upplevde världen en global konjunkturnedgång.

Alla ekonomier är nu så förknippade med varandra att stora ekonomiska problem sprids till många länder. Den ekonomi som mest och först drabbats är USA:s. Landet har höga underskott mot omvärlden och konsumtionen i landet bygger på låneekonomi. Till slut tappar alla förtroendet. De interna bankerna mot kunderna och andra länder mot USA. Eftersom överkonsumtionen till stor del sker med produktion från Ja- pan, Kina och andra länder så sprider sig oron till alla. Först drabbas systemet av finansproblem, sedan sjunker konsumtionen. Sänkt konsumtion ger lägre produktion och därmed ökar arbetslösheten. Det positiva för ekonomin är att priset på råvaror och räntor faller. Därmed sjunker även inflationen som till mycket stor del styrs av oljepriser och räntor på bo- städer.

Den överhettning som blir följden byts snabbt ut mot en av- kylning. Efter avkylningen uppstår nytt utrymme för satsningar och konjunkturen vänder sakta uppåt.

Ingen kan med tanke på den snabba utveckling som vi lever i avgöra hur långvarig lågkonjunkturen kommer att bli. I och med en nedgång sker omfördelningar, omprioriteringar och utslagningar. Det intressanta är alltid att se vad som händer när det vänder. Troligtvis kommer den amerikanska ekonomin få mindre betydelse och andra tar över den ledande po- sitionen.

Älmhult har ofta klarat konjunkturvändningar bra. Hur tå- lig ekonomin är beror på inriktning, ägarstruktur med mera.

Älmhultsekonomin består till största delen av privat ekonomi, den offentliga delen är låg. Många företag är exportinriktade.

Tidigare har konjunkturnedgångar i en del av världen kunnat uppvägas i en annan del. Eftersom denna nedgång är global är det inte lika enkelt. Ägarstrukturen är för många av företagen i Älmhult skilda från börsen. Familjeföretagen är stadigare eftersom de inte är så kursberoende.

Effekter för Älmhult

Under 2008 startades färre företag i Älmhult än tidigare år.

Arbetslösheten ökade de sista månaderna 2008. Eftersom den innan ökningen nästan låg på en 0-nivå räknas fortfarande arbetslösheten i Älmhult som låg. Inpendlingen av arbetskraft ökade 2007 liksom antalet jobb. För 2008 finns ännu inga siffror, men troligen har en utplaning skett.

I den konjunkturnedgång som råder kommer företagen i Älm- hult på samma sätt som företag i övriga landet minska ner på personal. En minskning av arbetstillfällen är att vänta. Detta sker i branscher som är särskilt drabbade. Samtidigt kommer det att nyskapas arbeten i framtidsbrancher. På detta sätt sker en omfördelning av jobb till nya mer framtidsinriktade sek- torer. Tyvärr kan inte alltid arbetskraften byta jobb, den nya företagsamheten kräver nya utbildningar.

De senaste konjunkturnedgångarnas stora förlorare har varit tillverkningsindustrin, exempelvis verkstäder och snickerier.

Problemet för Älmhults kommun är att denna typ av företag

är dominerande i tätorterna utanför Älmhult. Det innebär att arbetsmarknaden i dessa orter snabbt kan försämras kraftigt och att det blir alltmer koncentration till centralorten som har ett annat utbud gällande arbete. Bilindustrin är särskilt utsatt och vissa företag med denna inriktning finns i kommunen.

Troligen lever bilen kvar, men måste miljömässigt gå in i en ny era, vilket öppnar för mer el- och elektronikprodukter, sna- rare än verkstäder. Byggnäringen minskar kraftigt, men den är cyklisk. Där kommer en ny tid om några år. I mellantiden finns en lämplig period för offentliga bygginvesteringar.

Sammanfattningsvis kommer traditionell tillverkning att minska medan elektronik, handel och automatiserad tillverkning kommer att öka igen när konjunkturen bottnat. Detta sker troligen 2009 eller senast 2010. Arbetstillfällena koncentreras alltmer till centralorten.

Befolkning

Under 2008 ökade befolkningen med 33 personer. Antalet döda var ovanligt högt 196 personer. Med 155 födda blir det en minskning med 41 personer. Detta uppvägs mer än väl av inflyttning där nettot är 74 personer. Det stora plusresultatet är flyttning till och från utlandet, där Älmhult får ett plus på 160 personer.

Byggnation som färdigställts senaste året har mestadels varit villor. Det innebär att antalet bostäder som tillförs markanden inte är så många. Hushållen består av relativt få människor.

Nästan uteslutande sker nybyggnationen i centralorten. Inne i Älmhult finns en positiv befolkningstillväxt. På landsbygden sker en omvandling från permanentbostäder till fritidshus. Då minskar befolkningen. Denna utveckling kan ta ytterligare fart som en följd av att den danska kronan stärkts väsentligt.

Slutresultatet blir att befolkningen alltmer koncentreras till centralorten.

Sett till antalet nya bostäder borde befolkningen i centralorten växa mer än den gör. Arbetsmarknaden är stark, men många väljer att pendla. Eventuellt har man en mindre över- nattningslägenhet. Speciellt små lägenheter bidrar inte till att antalet skrivna i Älmhult ökar. För 2009 är det mycket positivt att ett hyreshusprojekt med närmare 50 lägenheter blir klart. Detta skapar utrymme för en befolkningsökning.

En annan trend på arbetsmarknaden bidrar också till att befolkningen inte ökar. Antalet konsulter och tillfälliga anställda ökar hos företagen. Det blir vanligare att det finns arbetskraft som är i Älmhult under kortare perioder. Bemanningsföretag får en alltmer internationell prägel. Detta nya sätt att försörja sig med arbetskraft på bidrar också till att personerna inte är mantalsskrivna på den ort de arbetar.

När det gäller antalet nyfödda syns ingen trendförändring.

Tyvärr är det så att antalet kan förväntas sjunka. Det föds färre barn i lågkonjunktur då människor upplever otrygghet med sina jobb.

1.3 Allmänna förutsättningar

(7)

Befolkning 2008-12-31 Folkmängd 15 411

Män 7 731

Kvinnor 7 680

Befolkningsförändringar 2008

Födda 155

Döda 196

Inflyttade 771 Utflyttade 698

Justering 1

Kommunens folkmängdsutveckling 1975-2008

1975 15 250 2002 15 444

1980 15 562 2003 15 437

1985 15 720 2004 15 421

1990 15 945 2005 15 346

1995 15 971 2006 15 368

2000 15 403 2007 15 378

2001 15 442 2008 15 411

Antal personer efter åldersgrupper 2008-12-31 0-6 år 1 176

7-15 år 1 626 16-20 år 1 076 21-64 år 8 418 65-74 år 1 441 75-w år 1 674

Folkmängd i tätorter 31 december respektive år

1980 1990 2000 2008

Älmhult 7 698 8 163 8 313 8 727

Diö 945 943 918 862

Liatorp 595 570 521 583

Eneryda 508 458 373 343

Delary 212 207 211 217

Häradsbäck 239 226

Glesbygds-

folkmängd 5 365 5 324 5 067 4 679

Folkmängd i församlingar 2008-12-31 Älmhult 8 254

Stenbrohult 2 655 Hallaryd 524 Göteryd 1 080 Pjätteryd 648 Härlunda 492 Virestad 1 758

Kommunens landareal 894 km²

Utdebitering 2008 Kronor

Kommunskatt 20,60

Landstingsskatt 10,20

Kyrko- och begravningsavgift 1,01-1,90 Begravningsavgift 0,23-0,46

Folkmängdsutveckling

14800 15000 15200 15400 15600 15800 16000 16200

Antal invånare

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2008

(8)

1.4 Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron visar en neråtgående trend. Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar (sjukfrånvaro del av dag bokförs i detta fall som en sjukdag) per anställd uppgår till 27,5 dagar, vilket är 3,7 dagar mindre än under föregående år. Analys av långtidssjuk- frånvaron görs två gånger per år genom att långtidssjukskrivna följs upp på individnivå i dialog med resp. arbetsledare och med Försäkringskassan. Vid räkningen 2008-09-30 var 68 anställda långtidssjukskrivna. (Motsvarande siffra 2007 var 83). 31 var sjukskrivna på heltid och 37 på deltid. I gruppen långtidssjuk- skrivna fanns 65 kvinnor och 3 män. 18 av de långtidssjukskrivna har fått sjukpenningen omvandlad till tillfällig sjukersättning.

Rehabiliteringsåtgärder genomförs i nära samråd med Försäk- ringskassan, företagshälsovården och aktuell facklig organisation. Under året ingicks samarbetsavtal med Försäkringskassan i syfte att minska sjukfrånvaron genom förebyggande åtgärder och effektiv rehabilitering.

Den totala sjuklönekostnaden uppgick för 2008 till 5 521 515 kr.

Antalet sjukfrånvarotimmar minskade med 18 212.

Beräknat i procent av ordinarie arbetstid (se nedanstående ta- bell) är sjukfrånvaron under 2008 5,5 procent vilket utgör en minskning med 0,70 procent jämfört med 2007.

Sjukfrånvaro 2004 - 2008

Redovisning av sjukfrånvaron enligt lag om kommunal redovisning (SFS 2002:1065).

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, 2008-01-01--12-31* Siffror inom parantes avser 2007

Alla Kvinnor Män

Ålders- intervall

Ordinarie arbetstid

timmar

Sjuk- frånvaro

timmar

%

Ordinarie arbetstid timmar

timmar

%

Ordinarie arbetstid

timmar

timmar %

2 716 049 (2 705 226)

151 545 (169 757)

5,58 (6,28)

2 277 945 (2 275 833)

137 391 (154 944)

6,03 (6,81)

438 105 (154 944)

14 154

(14 813) 3,23 (3,45)

-29 år 381 919 (321 704)

11 007 (9 486)

2,88 (2,95)

339 264 (290 374)

10 705 (9 497)

3,16 (3,27)

420 655 (31 329)

303

(10) 0,71

(0,03)

30-49 år 1 257 306 (1 225 008)

55 651 (53 838)

4,43 (4,39)

1 084 337 (1 067 957)

53 528 (51 958)

4,94 (4,87)

172 968 (157 051)

2 123

(1 880) 1,23 (1,20)

50 år- 1 076 825 (1 158 514)

84 866 (106 433)

7,88 (9,19)

854 343 (917 501)

73 158 (93 489)

8,56 (10,2)

222 481 (241 013)

11 728

(12 944) 5,27 (5,37)

Sjukfrånvaro överstigande 59 dagar Ålders-

intervall

Alla Kvinnor Män

Antal dagar Antal dagar

>59

% av totalt

>59

% av totalt

>59

% av totalt

Alla 40 810

(45 416)

24 305 (31 067)

59,56 (68,41)

37 090 (41 763)

21 944 (28 666)

59,16 (68,64)

3 720 (3 653)

2 361 (2 401)

63,47 (65,73)

-29 år 2 811

(2 677)

799 (832)

28,42 (31,08)

2 690 (2 642)

799 (832)

29,70 (31,49)

121 (35)

0 (0)

0,0 (0,0) 30-49 år 13 806

(14 479)

5 874 (7 897)

42,55 (54,54)

13 249 (13 617)

5 811 (7 489

43,86 (55,0)

557 (862)

63 (408)

11,31 (47,33)

50 år- 24 193

(28 260)

17 632 (22 338)

72,88 (79,04)

21 151 (25 504)

15 334 (20 345)

72,50 (79,77)

3 042 (2 756)

2 298 (1 993)

75,54 (72,31)

* Preliminära siffror

Sjukfrånvaro 2004 - 2008

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

2004 2005 2006 2007 2008

% av ordinarie arbetstid

Kvinnor

Totalt

Män

(9)

1.5 Ekonomisk redogörelse

Inkomster/intäkter 2007 2008

Utjämningsbidrag 76,6 58,2

Skatteintäkter 522,5 568,2

Räntor 2,6 1,8

Avgifter och ersättningar 67,3 71,2 Hyror och arrenden 17,0 17,7

Statsbidrag 29,8 32,9

Övriga, inklusive extra-

ordinära intäkter 56,1 55,5

Summa 771,9 805,5

Utgifter/kostnader 2007 2008

Personal 478,1 500,9

Räntor, försäkringar 6,0 8,4 Fastigheter och inventarier 22,9 17,3

Bidrag 21,6 26,0

Tjänster 109,4 110,9

Material 33,4 34,3

Entreprenader och köp

av verksamhet 136,7 132,5

Avskrivningar 34,0 36,7

Summa 845,2 867,0

Netto -73,3 -61,5

Varav:

Årets resultat 2,7 0,1

Investeringar -76,0 -61,6

Netto -73,3 -61,5

Sammanställning över externa poster (Mkr) I diagrammen visas 2007 års siffror inom parentes.

Räntor försäkringar

1% (1%)

Bidrag 3% (3%)

Tjänster 13% (13%)

Material 4% (4%)

Entreprenader och köp av verksamhet

15% (14%)

Avskrivningar 4% (4%) Personal

58% (58%)

Fastigheter och inventarier

2% (3%) Räntor 0% (0%)

Skatteintäkter 71% (68%)

Övrigt, inkl extraord intäkter 7% (7%) Statsbidrag 4% (4%) Hyror och arrenden

2% (2%) Avgifter och

ersättningar 9% (9%)

Utjämningsbidrag 7% (10%)

(10)

Analys av externa poster

Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att investeringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen.

Inkomster/intäkter har totalt ökat med 33,6 mkr mellan 2007 och 2008. Skatteintäkterna har mellan 2007 och 2008 ökat med 45,7 mkr (8,7 procent). Befolkningen den 1 november 2008 var 15 351 invånare. Det var en minskning med 13 in- vånare jämfört med 1 november 2007. Det är på invånaranta- let 1 november 2007 som skatteintäkterna för 2008 baseras.

Varje ny invånare i kommun ger cirka 40 000 kr i ökade skat- teintäkter/utjämningsbidrag. En befolkningsökning på 100 ger cirka 4 mkr i ökade skatteintäkter.

Slutavräkningarna på skatteintäkterna har 2006 och 2007 varit positiva och beror på att skatteunderlagsutvecklingen har blivit större än beräknat. För 2008 är slutavräkningen negativ med 4,8 mkr.

Utjämningsbidragen har minskat med 19,4 mkr mellan åren.

Regleringsavgiften har minskat från en intäkt på 14,1 mkr till en kostnad på 7,0 mkr, det vill säga en förändring på 21,1 mkr.

Den stora förändringen beror på den kommunala fastighetsavgiften som infördes från och med 2008. För Älmhults del är detta en intäkt på 20,2 mkr för 2008. Regleringsavgiften har justerats utifrån fastighetsavgiften. Kostnaden för LSS- utjämningen har minskat med 1,8 mkr. Totalt har skatteintäk- ter och utjämningssystem ökat med 4,6 procent mellan åren (27,3 mkr).

De riktade statsbidragen har ökat med 3,1 mkr och det beror bland annat på att stimulansbidrag till dementa har ökat samt bidrag till flyktingmottagning. Avgifter och ersättningar har ökat med 3,9 mkr och beror bland annat på höjd renhåll- nings- och va-taxa 2008. Övriga intäkter har minskat med 0,6 mkr.

Utgifter/kostnader har ökat med 21,8 mkr mellan 2007 och 2008.

Räntorna har ökat eftersom 40 mkr har lånats upp under 2008.

Personalkostnaderna har ökat med 22,8 mkr (4,8 procent) mellan 2007 och 2008. Löneökningarna enligt avtal var 4,5 procent 2008.

Bidragen har ökat med 4,4 mkr mellan 2007 och 2008. 1,1 mkr av ökningen är bidrag till enskilda.

Rondell, Danskavägen Älmhult

(11)

Netto 2007 Netto- budget

Intäkter Kostnader Netto Budget-

avvikelse

Politisk organisation 7 312 7 489 0 6 990 6 990 499

varav: Kommunfullmäktige (KF) 578 642 0 564 564 78

Oförutsett KF* 0 50 0 0 0 50

Revision 630 780 0 780 780 0

Valnämnd 0 10 0 7 7 3

Överförmyndare 580 575 0 588 588 -13

Kommunalt partistöd 682 710 0 682 682 28

Kursverksamhet förtroendevalda 65 523 0 77 77 446

Kommunstyrelsen (KS) 4 777 4 122 0 4 292 4 292 -170

Oförutsett KS* 0 77 0 0 0 77

Kommunledningsförvaltningen 59 540 60 979 37 233 98 631 61 398 -419

Tekniska förvaltningen 26 524 32 162 163 959 194 942 30 983 1 179

Miljö- och byggnämnden 5 711 6 961 3 562 10 449 6 887 74

Kultur- och fritidsnämnden 24 682 24 839 3 007 27 659 24 652 187

Utbildningsnämnden 265 517 275 900 46 568 320 065 273 497 2 403

Socialnämnden 222 801 233 390 45 196 284 212 239 016 -5 626

Under kommunstyrelsen

Pensionsåtaganden 30 922 32 500 0 32 900 32 900 -400

KS strategiska satsningar 0 1 825 0 0 0 1 825

Ofördelad kompensation löneökningar 0 4 404 0 0 0 4 404

Flyktingverksamhet -1 166 2 001 1 239 0 -1 239 3 240

Konstfonden 101 100 0 52 52 48

Förändring semesterlöneskuld 1 649 0 209 0 -209 209

Reavinster vid försäljning -6 0 1 826 0 -1 826 1 826

Reaförlust vid försäljning 0 0 0 594 594 -594

Försäkringsersättning Silverdalen 500 0 -500 500

Ersättning brand Vashult -405

Nedskrivning aktieindexobligation 0 144 144 -144

Projekt Linné 2007 300 0 -300 300

Utrangering Ekebo 944

Summa 644 126 682 550 303 599 976 638 673 039 9 511

Avgår interna poster -48 002 -48 350 -49 251 901

Summa Totalt 596 124 634 200 303 599 976 638 623 788 10 412

* Oförutsett anslag till kommunfullmäktige (KF) och kommunstyrelsen (KS) som fördelas ut till förvaltningarna efter beslut. Ursprungligt anslag för KF oförutsedda kostnader var 200,0 tkr, varav 50 tkr återstår. 150 tkr har använts till granskning av Socialnämnden. KS oförutsedda anslag var 100 tkr och 77 tkr återstår. 22 tkr har använts till stafettprojektet.

Driftredovisning(tkr) 2008

(12)

Våren 2008 beslutade kommunstyrelsen om att ett besparingskrav på 7,0 mkr skulle läggas ut på nämnderna. Det är endast tekniska förvaltningen och Kultur- och fritidsnämnden som klara sina besparingskrav. Övriga nämnder har antingen fått ett för litet överskott mot besparingskravet eller fått ett minus- resultat. Nämndernas avvikelse mot budget är totalt -1 703 tkr.

Politiska organisationen (+ 499 tkr) Tekniska förvaltningen (+ 1 179 tkr), Miljö- och byggnämnden (+ 74 tkr), Kultur- och fritidsnämnden (+ 187 tkr) och Utbildningsnämnden (+ 2 403 tkr) har positiva budgetavvikelser. Kommunledningsförvalt- ningen (KLF) visar ett minus på -419 tkr. Kost- och måltids- service inom KLF har underskott med -2 155 tkr. Socialnämn- den har underskott med -5 626 tkr.

Nämndernas nettokostnader har totalt ökat med 27,7 mkr (4,6 procent) mellan 2007 och 2008.

Pensionskostnaderna i bokslut 2008 ger ett underskott gentemot budgeten med 400 tkr. De största avvikelserna finns på pensionförsäkringen som har överskott med 700 tkr, pen- sionsutbetalningar har underskott med 1 175 tkr och den av- giftsbestämda ålderspensionen har underskott med 997 tkr.

KS strategiska satsningar har ett överskott på 1 825 tkr jäm- fört med budgeten. De stora satsningarna har varit medel till familjecentral, regionnät södra Småland och folkhälsoarbete.

Flyktingverksamheten visar ett överskott jämfört med budget på 3 240 tkr. Det beror bland annat på att 2 001 tkr är över- skott från 2007 som tilläggsbudgeterats 2008.

Vad som var avsatt för lönerevision lämnade ett överskott gentemot budget på 4 404 tkr. Avtalen gäller från 1 april men medlen finns för helår. Från och med 2009 är en kostnads- kompensation utlagd på nämnderna och några central medel finns inte.

Semesterlöneskulden har minskat med 209 tkr. Av detta är 186 tkr kompledighet. Det är en förändring på 1 858 tkr jäm- fört med 2007 då ökningen var 1 649 tkr. Totalt har kommunen en semesterlöneskuld på 38 643 tkr varav sparade semesterdagar 35 542 tkr och sparad kompensationsledighet 3 101 tkr.

Kommunen har haft realistationsvinster på 1 826 tkr. Det är bland annat försäljning av mark i Maskrosen samt försäljning av lägenhet. En realisationsförlust på 594 tkr redovisas och beror på försäljning av mark vid Äskya.

Bidrag från Länsstyrelsen för Linnéprojektet har beviljats med 300 tkr. Försäkringsersättning för branden i Silverdalen har inkommit med 1 000 tkr. Av dessa redovisas 500 tkr på tekniska förvaltningen och 500 tkr under finansförvaltningen.

Utfallet av interna poster var 901 tkr högre jämfört med budget, vilket minskar nettokostnaden och minskar den negativa avvikelsen gentemot budget.

Måluppfyllelse

En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget 2008 uppnåtts. Överlag bedöms måluppfyllelsen vara ganska god.

Ett av målen för 2008 var att utveckla en vision för Älmhults kommun, vilket också har skett: Överraskande Älmhult – internationellt & nära. De fyra strategiska områdena som pekas ut i visionen är:

• Leva och bo

• Infrastruktur

• Entreprenörskap

• Hållbar utveckling

Inom kommunledningsförvaltningen finns ett antal olika mål och måluppfyllelsen bedöms vara god. Utifrån projektet Häl- sa Älmhult har ett stort antal grupp- och individinriktade åt- gärder initierats inom arbetsmiljö och hälsa. Dessutom har handlingsplaner tagits fram utifrån resultatet. Målet att projekt inom arbetsmiljö och hälsa följs upp och utvecklas be- döms därmed vara uppfyllt. Vidare har målet om systematise- ring av personal- och kompetensförsörjning uppnåtts genom att rutiner för rekrytering och prövning av rekryteringsbehov har utvecklats. Inom kost- och måltidsservice var ett av målen att andelen ekologiska livsmedel skulle öka. Andelen har ökat från 4,8 procent 2007 till 9,8 procent 2008.

Inom tekniska förvaltningen har måluppfyllelsen inte varit tillfredställande. Olycksfrekvensen för räddningstjänsten har varit hög trots förebyggande arbete. Säker leverans av dricksvatten var ett problem under våren. Kampanjer om sortering av avfall har inte lett önskad minskning av osorterat avfall.

Däremot har målet om visst byte till miljövänlig gatubelysning uppnåtts.

Miljö- och byggnämndens mål om rättsäker handläggning av ärenden uppnås. Inget av de överklagade besluten har ändrats i första instans.

Ett av kultur- och fritidsnämndens mål är att minst 90 procent av kulturskolans elever ska tycka att det varit positivt att deltaga i verksamheten. Det gjordes en mätning under hös- ten 2008 via en enkätundersökning. På frågan hur eleverna trivts med undervisningen lämnade 90 procent de två högsta betygen på den femgradiga skalan, och målet bedöms där- med vara uppnått. Ett annat mål som också uppnåtts är ökad självbetjäning vid lån på huvudbiblioteket. Självbetjäningen var närmare 100 procent vid återlämning och omkring 12 procent vid utlåning.

Måluppfyllelsen varierar inom utbildningsnämnden. Inom grundskolan har en tydlig förbättring skett i år 9 av bland annat andel elever som nått målen i alla ämnen. Ett av målen är ökad kunskap om matematik hos eleverna. Nationella prov i matematik i år 9 visar på ökad andel som når målen, medan resultaten på nationella prov i år 5 visar på minskad andel.

Ett annat mål är barn- och ungdomars språkliga medvetenhet och läsförståelse utvecklas. Resultaten från ”Vilken bild är rätt” visar på en positiv utveckling av läsförståelsen.

Inom gymnasiet visar Haganässkolans resultat i betygspoäng och andel godkända i kärnämnena både förbättringar och försämringar.

Inom socialnämndens område har ett antal olika mätningar skett. Målet i de olika undersökningarna har varit 90 procent, men resultaten i mätningarna har varit lägre. Inom Individ-

(13)

och familjeomsorgen (IFO) tillfrågades samtliga besökare under oktober om de tyckte det var enkelt att ta kontakt med biståndsmottagningen. 79 procent svarade ja, I en annan un- dersökning beträffande hur väl stödet/hjälpen uppfyller för- väntningar angav 76 procent inom IFO och 72 procent inom omsorgen av funktionshindrade (OF) att de var nöjda. Inom äldreomsorgen har socialstyrelsen gjort en landsomfattande mätning av Nöjd-Kund-Index (NKI). I Älmhult är NKI 73 för särskilda boenden och 75 för ordinärt boende. Båda resultaten är högre än rikssnittet som är 70 respektive 73.

Uppföljning av särskilda uppdrag i kommunfullmäktiges budgetbeslut 2007-11-28

• Nya servicemetoder vid filialbibliotek

Ramen för Kultur- och fritidsnämnden utökas med 150 000 kr från och med 2008, för filialbiblioteken. Kultur- och fritids- nämnden får i uppdrag att pröva nya servicemetoder vid filialbibliotek.

Försök med ”alternativa servicemetoder” har införts inom bibliotekets filialverksamhet, genom bokbuss i Pjätteryd och bokpåsar i Ryfors.

• Kommunalt vårdnadsbidrag

Utbildningsnämnden får i uppdrag att undersöka intresset av och förutsättningarna för ett införande av ett eventuellt kommunalt vårdnadsbidrag.

Förvaltningen har genomfört en enkätundersökning bland föräldrar med barn i åldern sex månader till två och ett halvt år för att ta reda på deras inställning till ett eventuellt vård- nadsbidrag. Enkäten gick ut till 310 föräldrar av vilka 133 svarade, och 54 var positiva till vårdnadsbidrag

Vårdnadsbidrag beslutades av Kommunfullmäktige 2008-11- 26 och infördes från och med 2009-01-01.

• Samverkan med Fontänhuset

Socialnämnden ram utökas med 493 000 kr för 2008 och 2009 för ytterligare samverkan med Fontänhuset. Kommun- ledningsförvaltningen får i uppdrag att teckna avtal med Fon- tänhuset kring samverkan 2008 och 2009.

Ett avtal har tecknats med Fontänhuset som bland annat in- nebär övergångsarbete i form av kontorsvaktmästeri i kom- munhuset.

Solhem i Loshult

(14)

Under 2007 och 2008 har Älmhult deltagit i projektet ”Kva- litet i korthet” med syfte att ge en bild av kvaliteten i kommunens olika verksamheter. Utgångspunkten skall hela tiden vara medborgarperspektivet. Projektet leds av Sveriges kommuner och landsting och antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till ett 60-tal 2008.

De olika måtten är indelade i fem grupper:

• Tillgänglighet

• Delaktighet och information

• Trygghet

• Kostnadseffektivitet

• Samhällsutveckling

Nedan presenteras ett urval av måtten. Den totala redovis- ningen finns på kommunens hemsida wwww.almhult.se Tillgänglighet

2007 2008

Älmhult 99% 100%

Genomsnitt 81% 80%

Under mätperioden jan – juni 2008 fick samtliga i Älmhults kommun plats i förskolan på önskat datum. Genomsnittet på 81procent hos kommunerna i projektet är betydligt lägre.

Jämfört med 2007 är det små förändringar.

2007* 2008*

Älmhult 86 dagar 109 dagar Genomsnitt 53 dagar 48 dagar

*Resultatet för 2007 avser juli 2006 – juni 2007 och resultatet 2008 avser juli 2007 – juni 2008.

Den genomsnittliga väntetiden för äldre som beviljats plats på särskilt boende steg från 86 dagar 2007 till 109 dagar 2008. Jämfört med genomsnittet var väntetiden 62 dagar längre i Älmhult 2008.

Trygghet

2007 2008 Älmhult 7 personer 10 personer Genomsnitt 13 personer 13 personer Personer i Älmhult som har mer än en hemtjänstinsats per dag mötte 2008 i snitt 10 olika personer under en 14 dagars period. Jämfört med 2007 är det en ökning med 3 personer men fortfarande under snittet bland projektkommunerna.

2006 2007 Älmhult 5,1 barn 5,4 barn Genomsnitt 5,3 barn 5,3 barn

Under 2007 var det i snitt 5,4 barn per personal i förskolorna i Älmhult. Jämfört med 2006 är det en liten ökning och Älm- hult ligger nu precis ovanför snittet.

Delaktighet och information

Kommunernas hemsidor har gran- skats utifrån ett informationsindex bestående av 190 frågor. Varje fråga skall hittas inom 2 minuter så gransk- ningen är även en bedömning av användarvänligheten. Ge- nomsnittet för alla områdena är för Älmhult 62 procent, medan genomsnittet i projektet är 59 procent. Jämfört med 2007 är det en förbättring med 5 procentenheter för Älmhult.

Genomsnittet hos kommunerna har ökat lite mindre, 4 procentenheter.

Samhällsutveckling

2007 2008

Älmhult 4,8% 9,8%

Genomsnitt 5,2% -

Andelen ekologiska livsmedel i Älmhult har ökat betydligt mellan 2007 och 2008 genom en medveten satsning. Det nationella målet 2010 för all offentlig verksamhet är 25 procent.

Kvalitet i korthet

Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende?

Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått

plats på önskat placeringsdatum?

Hur många olika medarbetare be- söker i snitt en äldre person med

hemtjänst under 14 dagar?

Hur god är informationen till medborgarna på hemsidan?

Hur många barn/personal är det i snitt i förskolorna?

Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel i kommunen?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Öppenhet och påverkan

Förskola

Grundskola

Gymnasium

Äldreomsorg

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Bygga bo Samhällsbyggnad

Ideel sektor och kultur/fritid

Älmhult Genomsnitt

(15)

Kostnadseffektivitet

Rankingen av landets 290 kommuner inom resultat och effektivitet i grundskola och gymnasium baseras på index av ett antal

olika mått som avser folkbokförda elever i kommunen. När det gäller resultat i gymnasieskolan är Älmhult rankad högt på 59:e plats, medan placeringen är 196 när det gäller effektivitet. Inom grundskolan är förhållandet det omvända, men inte med så stor skillnad mellan måtten. Grundskolans effektivitet kommer på 129:e plats och resultatet på 134:e plats.

Ranking av landets kommuner inom grundskola och gymnasium 2006 och 2007.

Gymnasieskolans resultatmått är ett index av tre olika mått:

• Andel som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år

• Andel som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieskola

• Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola

Gymnasieskolans effektivitetsmått är ett index av två olika mått:

• Kostnad totalt per elev för alla elever folkbokförda i kommunen

• Kostnad för elev i förhållande till andel som fullföljer gymnasieprogrammet

Grundskolans resultatmått är ett index av tre olika mått:

• Genomsnittligt meritvärde i grundskolan år 9

• Andel som är behöriga till gymnasieskolans nationella program, %

• Andel utan betyg i ett, flera eller allla ämnen

Grundskolans effektivitetsmått är ett index av fem olika mått:

• Kostnad per betygspoäng

• Kostnad per grundskoleelev i förhållande till förväntat meritvärde, SALSA

• Kostnad per grundskoleelev i förhållande till andel elever som uppnått målen

• Kostnad per grundskoleelev i förhållande till förväntad andel elever som uppnått målen, SALSA

• Totalt kostnad för grundskola utifrån förväntad kostnad

Gymnasiet Effektivitet

1:a plats

290:e plats 1:a plats

290:e plats

Gymnasiet Resultat Grundskolan

Resultat

Grundskolan Effektivitet

1:a plats

290:e plats

2006 2007 134:e plats

196:e plats 59:e plats

172:e plats 15:e plats

129:e plats 112:e plats

Älmhults placering Ranking av landets kommuner inom grundskola och gymnasium

(16)

Investeringsredovisning (tkr) 2008

Nettoinvesteringarna, inklusive försäljning av materiella an- läggningstillgångar, uppgår till 61 585 tkr, vilket är 16 816 tkr högre än budget och 14 374 tkr lägre än 2007.

Investeringarna inom IBS-enheten på kommunledningsförvalt- ningen, är en kontinuerlig uppgradering av IT-miljön. Det gäller servrar och kommunikation. Hela 2008 har ägnats åt införan- det av MIR07. MIR står för Meta, Intranät och Resursnät.

Tekniska förvaltningens investeringsvolym för 2008 uppgick till 59 138 tkr. De största investeringarna finns inom fastig- hetsförvaltningen och exploateringsverksamheten. Huvud- delen av ombyggnad och tillbyggnad av Ekebo äldreboende var klar i juni. Årets produktion uppgick till 15 644 tkr. En ny pelletspanna installerades i Virestad och var klar i oktober, ut-giften var 2 832 tkr. Särskola i Klöxhult togs i bruk i januari, årets utgift låg på 491 tkr. Virestads skola byggdes om till förskola för en kostnad av 766 tkr, mindre anpassning av Ryfors skolans kök gjordes för 670 tkr. Ombyggnad av Nor- regårds förskola påbörjades i slutet av året. Årets produktion för exploatering av kvarteret Paradiset uppgick till 9 146 tkr, och för kvarteret Maskrosen 567 tkr. Av övriga investeringar kan nämnas exploatering av Terminalområdet, samt förvärv av mark längs riksväg 23 från norra infarten till den så kallade ”tredje vägen”.

Inom vatten och avlopp skedde utbyggnaden av ett nytt dag- vattenutlopp mot Möckeln i Liatorp för 868 tkr. I Diö byggdes nya ledningar upp till Ekebo för en utgift av 666 tkr. Det pågår utredning om nya gemensamma lösningar för vattenförsörjning i Hallaryd/Delary och Fanaholm samt avloppsreningsverk för Hallaryd och Delary. För övrigt pågår upprustning av vatten- och avloppsverk samt uppdatering av pumpstationer. Årets utgift uppgick till 1 139 tkr.

Renhållningen har anlagt en ny deponeringsyta för miljöfar- ligt avfall för en utgift om 3 850 tkr. Årets inköp av sopkärl och containrar för avfallssortering uppgick till 995 tkr. Av- delningen har anskaffat en sorterare och en servicebil för en totalutgift på 960 tkr.

Räddningstjänsten har inhandlat räddningstjänst- och kom- munikationsutrustning för sammanlagt 184 tkr.

Gatuavdelningen har under 2008 avslutat byggnation av nytt förråd på Bäckgatan som påbörjades 2007 i samband med att en kommunikationsmast byggdes på området. Årets produktion var 2 089 tkr, sammanlagt 3 364 tkr. Andra projekt under 2008 var gång och cykelväg på Baldersgatan, kommunens utgift var 445 tkr och för Stortorget 427 tkr. En cirkula- tionsplats uppfördes på Danska vägen och kommunens utgift var 349 tkr efter erhållet bidrag från Vägverket. Miljö- och byggnämnden har under året investerat 279 tkr i en ny total- station för inmätning vid kartproduktion och utsättning av byggnader.

Kultur- och fritidsnämnden investerade under 2008 för 53 tkr.

Kulturskolan har kompletterat sitt instrumentbestånd, bland annat har piano, gitarrer och saxofon köpts in.

Utbildningsnämnden investerade under 2008 för sammanlagt 2 522 tkr, varav 1 933 tkr till inventarier och 589 tkr till datorutrustning. Inventarieinköpen fördelade sig enligt följande:

utbildningskontor 97 tkr, förskola och skolbarnsomsorg 345 tkr, grundskola 819 tkr och gymnasieskola 672 tkr. Av investeringarna i datorutrustning avsåg 12 tkr förskola och skolbarnsomsorg, 549 tkr grundskola och 28 tkr gymnasieskola.

Socialnämnden har 2008 investerat för 967 tkr, varav 279 tkr utgör inköp av sängar och madrasser och 444 tkr avser bilar.

Utöver detta har 203 tkr investerats i larmsystem och 41 tkr till inventarier inom individ- och familjeomsorg.

Exploateringsverksamhet

Under våren har vatten – och avlopps- samt gatusystem slut- besiktigats i del 2 av etapp 1 i kvarteret Paradiset. Intresset for villatomter var i början stort men har svalnat i spåren av den kommande finanskrisen. Bokslutet för 2008 är 5 (fem) osålda tomter och osäkerhet med den hyreshustomt som förvärvats av Vanilla Ventures AB och 6 (sex) villatomter som skulle till- föras hyreshustomten. För Paradiset etapp 2 har detaljplan antagits och entreprenadarbeten upphandlats. Enligt planen kommer det att iordningsställas flertal villatomter med möj- lighet för radhus.

Nya industriområden har anlagts i kvarteret mellan Södra Ring- vägen och Terminalgatan. Industriområden planeras också söder om Skånerondellen och i kvarteret Släggan.

Netto 2007

Netto- budget

Inkomster Utgifter Netto Budget-

avvikelse

Kommunstyrelsen 71 435 38 272 -3 025 60 789 57 764 -19 492

Kommunledningsförvaltningen 5 141 1 291 0 1 651 1 651 -360

Tekniska förvaltningen 66 294 36 981 -3 025 59 138 56 113 -19 132

-därav infrastruktur, skydd mm 31 625 16 200 -3 025 27 019 23 994 -7 794

-därav affärsverksamhet 6 128 13 700 0 8 528 8 528 5 172

-därav gemensam administration 28 541 7 081 0 23 591 23 591 -16 510

Miljö- och byggnämnden 195 105 0 279 279 -174

Kultur- och fritidsnämnden 2 108 1 572 0 53 53 1 519

Utbildningsnämnden 1 656 3 419 0 2 522 2 522 897

Socialnämnden 517 1 483 0 967 967 516

Internbank - -132 - - - -132

Konstfond 50 50 0 0 0 50

SUMMA 75 961 44 769 -3 025 64 610 61 585 -16 816

(17)

Gång- och cykelväg, Baldersgatan, Älmhult

(18)

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområden:

• Produktion och leverans av dricksvatten till abonnen- terna.

• Avledning och rening av abonnenternas spillavlopps- vatten.

• Avledning av dagvatten

Planering för framtida klimatpåverkan finns idag i alla projekt. Det kan gälla reningsverk, vattenverk och ledningar. Ökad och häftigare nederbörd, varmare klimat och högre grundvat- tennivåer är starka parametrar som påverkar VA-systemet.

Personal

Totalt har avdelningen 8 driftstekniker som driver verken och 3 personer för ledningsunderhåll.

Verksamhetens resultat

Resultat visar ett underskott på 1,4 mkr.

Större insatser under året:

• Kväveförsök ARV Älmhult

• Skyddsområde infiltrationsdammar i Älmhult

• Sand- och dammkomplettering infiltrationen Älmhult

• Riskanalys för Älmhults ARV

• Insatsplan för Älmhult ARV

• Underhåll ledningsnät såsom spolning av vattenlednings- näten på ett antal orter

• Underhåll samt komplettering av drift och övervaknings systemet

• Uppdatering pumpstationer

• Borror till vattenverk

• Nya exploateringsområden Maskrosen och Paradiset Dricksvatten

Under året har det producerats 900 000 m3 renvatten till abonnenter i tio (10) vattenverk. Vattnet levereras ut till våra abonnenter i 154 km vattenledningar. Älmhults tätort har yt- vatten som råvatten medan övriga har grundvatten. På grund av vattensituationen infördes bevattningsförbud på försom- maren. Flera anläggningar närmade sig sin maxkapacitet. För Älmhults tätort vidtogs åtgärder på vattenverket för att klara det ökade humusinnehållet i sjövattnet. Ytterliggare åtgärder krävs för att garantera vattenförsörjningen på lång sikt. Ut- redning om vattenförsörjning pågår. Alternativen synes i detta skede vara relativt kostsamma.

• Måluppfyllelse vattenförsörjning

Säker leverans av rent dricksvatten till våra abonnenter Inga otjänliga vattenprover har noterats under året. Ett antal anmärkningar har dock erhållits för vilka åtgärder har vid- tagits.

• Framtiden

Älmhults vattenverks långsiktiga funktion kommer att kräva stora investeringar. Vattenskyddet av Älmekulla kommer att avslutas och beslutas under 2009.

En belysning av problemen i Häradsbäck kring råvattenkvali- teten påbörjades under året och kommer att slutföras 2009.

Spillavlopp

Totalt har det behandlats ca 2 300 000 m3 spillvatten i 9 avloppsreningsverk. Avloppsledningarna har en sammanlagd längd på 126 km. För Älmhults reningsverk har prövotiden avslu- tats och redovisning inlämnats till tillsynsmyndigheten. Antag- ligen kommer krav på kvävereduktion att ställas som medför nya investeringar. För Hallaryd och Delary avloppsreningsverk pågår utredning om möjlig samlokalisering. Praktiska problem med tillgänglighet har inneburit att projektet stannat upp. När det gäller behandling av organiskt avfall så finns idag väsentliga olägenheter med denna process på avloppsrenings- verket. Här pågår diskussion med renhållningsavdelningen.

• Måluppfyllelse avloppshantering

Reducera förekomsten av ovidkommande vatten.

En övergripande saneringsplanering har påbörjats. För Ene- ryda, Diö och Liatorp har en mer grundläggande studie på- börjats av mängden ovidkommande vatten.

• Framtiden

Beroende på reningskrav och utsläppsnivåer blir investeringar nödvändiga. Beträffande den organiska delen på Älmhults reningsverk skall en utredning tas fram som anger en realistisk väg för insamling och behandling av organiskt avfall. Detta kräver antagligen kompletterande investeringar.

Dagvatten

Ett flertal dagvattenmagasin har byggts i samhällen.

• Framtiden

Fler utjämningsmagasin kommer att utföras för att motverka häftigare och mer omfattande nederbörd i framtiden. Dessa är önskvärt att placera där de stora hårdgjorda ytorna finns.

Dessutom har dessa en renande funktion på förorenat dagvatten före utsläpp till recipient. För nya områden som planeras och byggs ges en trög dagvattenavrinning det vill säga att dagvattnet ska rinna av på ytan före recipient. Detta görs för att få en långsammare avrinning av dagvatten.

Exploateringsområden

Under året blev delar av exploateringsområdet, kvarteret Mask rosen, färdigställt. Bostadsområdet Paradiset del II påbörja- des att byggas under hösten.

• Framtiden

För Haganäs handelsområde har planarbetet påbörjats. Han- tering av de dagvattenvolymer som genereras inom handels- området innebär en utmaning.

Ledningsnäten

En större utredning av spillavloppsnäten har utförts i Ene- ryda, Diö och Liatorp där vissa brister konstaterats.

• Framtiden

Investeringar på ledningsnäten kommer att behövas i alla sam- hällen framledes beroende på fysisk status och utveckling.

1.6 Vatten- och avloppsredovisning

(19)

Resultaträkning, vatten- och avloppsredovisnig 2008 (tkr) Not 2006 2007 2008

Verksamhetens intäkter Not 1 24 517 25 712 28 132

Verksamhetens kostnader Not 2 -16 831 -18 364 -18 670

Avskrivningar Not 3 -5 798 -6 417 -6 620

Verksamhetens nettokostnader 1 888 931 2 842

Finansiella intäkter Not 4 0 0 0,0

Finansiella kostnader Not 5 -3 663 -3 729 -4 210

Resultat efter finansiella kostnader -1 775 -2 798 -1 368

Årets resultat -1 775 -2 798 -1 368

Balansräkning, vatten- och avloppsredovisning 2008 (tkr) Not 2006 2007 2008

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 6 81 687 93 217 104 799

Maskiner och inventarier Not 7 2 975 2 373 2 849

Pågående arbeten Not 8 14 177 14 039 5 480

Summa materiella anläggningstillgångar 98 839 109 629 113 128

Summa anläggningstillgångar 98 839 109 629 113 128

SUMMA TILLGÅNGAR 98 839 109 629 113 128

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Eget kapital, därav årets resultat -1 368 Not 9 77 026 74 228 72 860

Summa eget kapital 77 026 74 228 72 860

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar pensioner Not 10 38 30 23

SKULDER

Långfristiga skulder Not 11 21 775 35 112 40 163

Kortfristiga skulder Not 12 0 259 82

Summa skulder 21 775 35 371 40 245

SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 98 839 109 629 113 128

Pensionsförpliktelser Not 13 1 392 1 647 1 696

Noter till resultaträkning vatten- och avloppsredovisning (tkr) År 2007 2008 Not 1 Verksamhetens intäkter Konsumtionsavgifter 22 444 24 487

Anläggningsavgifter 2 974 3 314

Övriga intäkter 294 331

Summa 25 712 28 132

Not 2 Verksamhetens kostnader

Kostnader för arbetskraft 4 125 3 816 Anläggnings och underhållsmaterial 1 306 1 290

År 2007 2008 Entreprenader och köp av verksamhet

och tjänster 3 488 3 683

Övriga verksamhetskostnader (energi, data, reperationer och under-

håll maskiner, med mera) 9 445 9 881

Summa 18 364 18 670

Not 3 Avskrivningar

Anläggningstillgångarna skrivs av enligt plan över den för- väntade fysiska livslägden. Amortering görs med lika stora belopp över perioden, enligt metoden för så kallad rak (lin- jär) avskrivning. I enlighet med Kommunförbundets förslag 1997, tillämpas följande avskrivningstider: