Ekonomiska motiv

Sverige betraktas som ett av de mest innovativa och kunskapsbaserade länderna i världen. Universitet och högskolors del i det svenska ”inno-vationssystemet” blir allt viktigare för bilden av Sverige utomlands.

Många länder försöker eftersträva den innovationskraft och kunskaps-intensitet som Sverige står för. Det samarbete som svenska universitet och högskolor har i förhållande till företag och offentlig sektor ses som en förebild. Därför tilldrar sig universitet och högskolor allt större

SOU 2018:3 Begreppet internationalisering

uppmärksamhet i internationella sammanhang. Kontakter med svenska lärosäten betraktas som en väg till att ta del av det svenska innova-tionssystemet. Lika viktigt är det för svenska aktörer att etablera samarbeten med lärosäten, företag och organisationer i länder och regioner med framstående forskning eller innovationskraft.

Globaliseringen innebär bland annat att länder och regioner kon-kurrerar allt hårdare om de globala kunskapsresurserna. Forskning och högre utbildning är för många länder nyckeltillgångar för att stödja ekonomisk tillväxt, människors välfärd och en hållbar samhällsutveck-ling. Detta yttrar sig bland annat i en konkurrens om att rekrytera kvalificerade forskare och experter, oavsett ursprung, för att få dem att arbeta vid lärosätena eller inom andra delar av samhället.

Även genom att attrahera utländska studenter som stannar efter studierna kan ett land få tillgång till internationell kompetens, till exempel i syfte att stödja innovation och ekonomi i övrigt, och lindra effekterna av en åldrande befolkning (OECD, 2017). Utländska stu-denter påverkar värdlandets ekonomi positivt, oberoende om studen-terna betalar studieavgift. Flera studier där de ekonomiska effekstuden-terna av utländska studenter i olika länder jämförts visar att de ekonomiska effekterna av inresande studenter är positiva på både kort och lång sikt. En gemensam slutsats för flera av dessa studier är att de positiva effekterna av studentmobilitet blir särskilt stora för värdlandet om studenterna stannar och hittar ett arbete. Av en nederländsk studie framgår att om endast 2,5 procent av studenterna skulle stanna för att arbeta i landet skulle det få positiva effekter på de offentliga finanserna (Centraal Planbureau, 2012). Liknande studier finns i andra länder såsom Danmark (Styrelsen for Universiteter og Internationalisering, 2013), Finland (Cimo, 2014), Tyskland (Prognos AG och DAAD, 2013), USA (Institute of International Education, 2017; NAFSA, 2017).

En stor del av dagens internationella utbildningssektor har eko-nomiska drivkrafter. Särskilt anglosaxiska lärosäten strävar efter och tvingas att rekrytera många studieavgiftsbetalande studenter för att kunna finansiera lärosätenas övriga verksamhet. Det gör att de i allt högre utsträckning utnyttjar kommersiella metoder i sitt arbete.

I Sverige har den situationen inte uppstått fullt ut. En ökande andel utomeuropeiska inresande studenter betalar i dag anmälningsavgift och studieavgift i Sverige, men dessa avgifter ska bara täcka kostna-derna för de betalande studenternas utbildning. Till skillnad från

Begreppet internationalisering SOU 2018:3

80

många andra länder har den offentliga finansieringen av svenska universitet och högskolor ökat under senare år. Ökad kvalitet och internationell synlighet är i stället de viktigaste argumenten för svenska lärosäten att rekrytera internationella studenter. För några lärosäten närmar sig dock storleken på studieavgiftsintäkterna en sådan nivå att de har betydelse för lärosätets ekonomi. Särskilt i lägen då ett lärosäte inte kan expandera på grund av att det har nått takbeloppet, utgör studieavgiftsfinansierad verksamhet en möjlighet att ytterligare öka omfattningen av utbildning vid lärosätet. Expansion av lärosätets ut-bildningsverksamhet kan i det perspektivet bli en drivkraft även för svenska lärosäten att göra ännu större ansträngningar att rekrytera studieavgiftsbetalande studenter.

Den ökade kommersialiseringen internationellt påverkar även svenska lärosäten som verkar på samma arena för studentrekrytering som lärosäten i andra länder.

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

En av den högre utbildningens viktigare funktioner är att bidra till kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Ekonomin blir allt mer internationaliserad och svenska företag och organisationer agerar globalt. Det innebär att även arbetsmarknaden är starkt influerad av trender och krav på den internationella nivån, vilket rekryteringen av forskare och experter till företag och andra verksamheter visar.

Svenska företag har under lång tid pekat på problem med kom-petensförsörjning och att det i Sverige saknas tillräckligt många ut-bildade inom vissa områden. En möjlig lösning som företagen har pekat på är att rekrytera fler utländska studenter till de relevanta ut-bildningarna på universitet och högskolor med en förhoppning om att dessa studenter senare ska stanna och arbeta i Sverige. Den majoritet av de utländska studenterna som inte väljer att stanna i Sverige utgör också en rekryteringsbas för svenska företag i utlandet.

Arbetsmarknaden för studenter efter avslutad utbildning blir allt mer internationell, oavsett om man arbetar i Sverige eller utomlands och studenterna behöver förberedas för den situationen. Små ny-startade tillväxtföretag har inte sällan en global marknad från starten av sin verksamhet. Det är ett tecken på att de studenter och tidigare studenter som startar och driver dessa företag behöver ha en vana att

SOU 2018:3 Begreppet internationalisering

kommunicera och agera internationellt. En synpunkt som ofta fram-förs från arbetsmarknadens parter är att den studerande har tränat sina generiska förmågor, det vill säga sin förmåga att kommunicera skrift-ligt och muntskrift-ligt och att samarbeta, sin analytiska förmåga, sin för-måga att tänka kritiskt och att tänka i nya banor med nya perspektiv.

En del av detta kan man också kalla internationella och interkulturella förmågor.

Många länder, särskilt låg- och medelinkomstländer, upplever en snabb ekonomisk och demografisk utveckling och har behov av att på kort tid öka antalet högutbildade i befolkningen. Uppbyggnaden av egna universitet och högskolor går inte tillräckligt snabbt för att fylla de nationella behoven. Som ett resultat finansieras högre utbildning ofta privat. Det händer också att högre utbildning har kvalitetsrela-terade problem som resultat av snabb utbyggnad. Därför väljer unga människor i många av dessa länder att studera utomlands. Vissa länder har dessutom valt att ekonomiskt aktivt stödja egna studenters möj-ligheter att studera utomlands. Brasilien, Indonesien och Saudiarabien är exempel på sådana länder. Många tillväxtländer som har brist på egen utbildningskapacitet stödjer utländska lärosätens etablering i landet för att snabbt få tillgång till utbildningsplatser.