Internationell förståelse och interkulturell kompetens i lärandemål kompetens i lärandemål

Mål 3; för att nå målet behövs att internationell förståelse och interkulturell kompetens synliggörs i lärandemål.

Utredningens förslag: I högskolelagen ska det anges att de för-mågor hos studenterna som ska utvecklas under utbildningen även ska kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.

Utredningens rekommendation: Lärosätena reviderar berörda utbildnings- och kursplaner med utgångspunkt i kraven i hög-skolelagen.

Förändring i högskolelagen

Högskoleutbildning behöver förbereda studenterna för ett framtida internationellt och interkulturellt liv. För att säkerställa detta, det vill säga att studenterna utvecklar internationell förståelse och/eller interkulturell kompetens, föreslår utredningen ett tillägg till 1 kap.

8 § högskolelagen (1992:1434). Tillägget består av ett nytt tredje stycke, som innebär att de förmågor, som utbildning på grundnivå ska utveckla, ska även kunna användas i ett internationellt eller inter-kulturellt sammanhang. Utredningen menar att för att kunna an-vända de beskrivna förmågorna i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang krävs internationell förståelse och/eller interkulturell kompetens.

Fördjupade förslag och rekommendationer SOU 2018:3

176

Bestämmelsen i 1 kap. 8 § högskolelagen är en nivåbeskrivning som tydliggör vad som karaktäriserar utbildning på grundnivå. Syf-tet med bestämmelsen tydliggörs i propositionen Ny värld – ny hög-skola (prop. 2004/05:162) där det också lyfts fram att nivåbeskriv-ningarna är viktiga för att en utbildning ska vara jämförbar mellan lärosäten. Utbildning på avancerad nivå och forskarnivå ska bygga på kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå, vilket innebär att internationella och interkulturella perspektiv flätas in i de efterföljande nivåerna. I examensordningen, bilaga två till hög-skoleförordningen (1993:100), lämnas utförliga mål för respektive examen.

Det nya stycket syftar till att tydliggöra att de förmågor som studenten ska utveckla (förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar och självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt ha beredskap att möta förändringar i arbetslivet) ska vara oberoende av nationell eller kulturell kontext. Detta kan förefalla vara en självklarhet för högre utbildning. Utredningen ser dock som viktigt att betona att den utgångspunkten finns med från grundnivå och framåt.

Begreppen ”internationell” och ”interkulturell” bör i högskole-lagens övergripande kontext tolkas brett. Ordet interkulturell avser processer där människor med olika språk och kulturer kommuni-cerar och interagerar med varandra. Begreppet interkulturell kom-petens beskrivs närmare i avsnitt 3.1.1. Vad som är relevant att utgå ifrån och förmedla måste bedömas för varje utbildning, likaså vad som krävs för att uppnå målet.

Ingen förändring av examensordningen i nuläget

Utredningen har även beaktat möjligheten att lämna förslag på för-ändringar i examensordningen. Genom att se över nuvarande for-muleringar och lägga till krav på internationell förståelse och/eller interkulturell kompetens där så anses nödvändigt, skulle det kunna säkerställas att alla studenter som examineras har utvecklat dessa förmågor under sin utbildning.

Befintliga examensbeskrivningar innehåller till viss del redan skriv-ningar som berör internationell förståelse eller interkulturell kom-petens. Till exempel ska studenten för masterexamen visa förmåga

SOU 2018:3 Fördjupade förslag och rekommendationer

att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser. För doktors-examen ska doktoranden i såväl nationella som internationella sam-manhang muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och sam-hället i övrigt. Inom vissa yrkesexamensbeskrivningar lyfts det också fram explicit: för studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl natio-nellt som internationatio-nellt. Det kan också tolkas in. Till exempel ska studenten för kandidatexamen visa förmåga att diskutera sitt kun-nande med olika grupper, vilket kan kräva interkulturell kompetens.

Det finns internationella exempel på hur interkulturell kompetens inkluderas på övergripande nivå i lärosätenas lärandemål. University of Sheffield och University of Adelaide är lärosäten som har utformat lärandemål rörande interkulturell kompetens. Följande exempel skulle kunna inspirera till formulering av lärandemål i en svensk kontext, genom exempelvis ”förmåga att överväga frågeställningar i lokala, nationella och internationella sammanhang, förmåga att arbeta i olika kulturella sammanhang.”

Utredningen menar att det i många fall skulle vara lämpligt att förtydliga kraven på internationell förståelse och interkulturell kom-petens i examensordningen. Det bör dock göras i samband med en total översyn av examensbeskrivningen för respektive examen, så att det internationella och interkulturella perspektivet kan anpassas till helheten. Utredningen går därför inte vidare med förslag på föränd-ringar utan vill uppmana att det internationella och interkulturella per-spektivet beaktas när en översyn av examensordningen görs.

Översyn av utbildningsplaner

Bestämmelsen i 1 kap. 8 § andra stycket högskolelagen är som ovan nämnts en nivåbeskrivning. Det är i stället i examensordningen som det tydligt framgår vilka kunskaper och färdigheter, förmågor och för-hållningssätt som studenten ska ha uppnått vid examen. Nivåbeskriv-ningen är dock en tydlig markör på vad som utgör högskoleutbildning och ska på ett övergripande plan styra utbildningarnas innehåll. Med det föreslagna tillägget i högskolelagen måste därför universitet och högskolor se över utbildningarna och säkerställa att de lever upp till

Fördjupade förslag och rekommendationer SOU 2018:3

178

lagens krav. Bestämmelsens utformning ger sedan lärosätena stor fri-het att besluta om på vilket sätt målet ska uppnås vilket också påverkar hur kvalitetsgranskningen av dem kommer att ske.

Som en följd av förändringen kan universitet och högskolor be-höva revidera utbildnings- och kursplaner. I vilken utsträckning det behöver göras beror på hur utbildningarna är utformade i dag. En ekonomisk analys gör i kapitel 10.

Effekter på kvalitetssäkring

Utredningen vill peka på vikten av att det internationella och interkul-turella perspektivet tydliggörs i kvalitetssäkringsprocesser såväl vid universitet och högskolor som i Universitetskanslersämbetets utvär-deringar. Som beskrivits ovan kan internationell förståelse och/eller interkulturell kompetens tolkas in i flertalet examensbeskrivningar, men är inte alltid uttryckligen formulerat. Utredningen anser att genom revideringen av högskolelagen bör det vara tydligt vid utvärderingar att det internationella och interkulturella perspektivet måste beaktas.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att den föreslagna förändringen i högskole-lagen träder i kraft 1 januari 2020, eller minst tolv månader efter det att regeringen fattat beslut om förändringen för att ge universitet och högskolor tillräckligt med tid att revidera utbildnings- och kurs-planer. Bestämmelsen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2020.

SOU 2018:3 Fördjupade förslag och rekommendationer

7.3.2 Ekonomiskt och pedagogiskt stöd för vidareutveckling