Internationalisering av universitet och högskolor beaktas och synliggörs i utvecklingen av politik beaktas och synliggörs i utvecklingen av politik

och verksamhet

Mål 1; för att nå målet behövs att internationalisering av uni-versitet och högskolor beaktas och synliggörs i utvecklingen av politik och verksamhet inom all forsknings- och utbildnings-politik liksom inom närliggande områden, till exempel bistånds-politik, handelspolitik och migrationspolitik.

Universitet och högskolor utgör den största statliga sektorn och är bland de mest internationaliserade offentliga verksamheterna. Verk-samheten vid universitet och högskolor har också stor relevans för annan internationellt präglad statlig verksamhet, såsom bistånd, han-delsfrämjande, internationella relationer, migration, miljö och klimat.

Svensk forskning är en del av det internationella forskningssamarbetet vilket bland annat yttrar sig i en hög andel internationella sampublicer-ingar. Högskoleutbildningen blir allt mer internationell till sin karaktär.

Inom administrationen ökar det internationella samarbetet. Inom vissa delar av lärosätena är andelen utländska studenter, doktorander och forskare hög. Det är svårt att tänka sig hur universitet och högskolor skulle se ut utan denna internationella prägel.

Samtidigt är det möjligt att utveckla och dra större nytta av de olika internationaliseringsinsatserna. Genom att undanröja struktu-rella hinder, identifiera motstridiga intressen och i ökad utsträckning

SOU 2018:3 Fördjupade förslag och rekommendationer

arbeta i samma riktning kan effekterna av lärosätenas internatio-naliseringsinsatser bli större. Ibland försvåras arbetet av bristande befogenheter att agera eller av legala hinder. Ibland handlar det om att styrningsformer eller ekonomiska incitament indirekt motarbetar internationaliseringsinitiativ. Andra gånger saknas samordning mellan olika organisationer eller verksamheter. Problem finns både inom utbildnings- och forskningspolitiken och inom politikområden som angränsar till lärosätenas verksamhet såsom biståndspolitik, handels-politik och migrationshandels-politik. Internt på universitet och högskolor finns motstridiga intressen.

Universitet och högskolor arbetar i relation till många myndigheter

Universitet och högskolor bedriver sin internationaliseringsverksam-het i relation till många myndiginternationaliseringsverksam-heter. Regeringskansliet, med dess olika delar, utgör en central sådan part. Därutöver finns bland andra:

• Myndigheter som finansierar forskning: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovations-system (Vinnova), Vetenskapsrådet, Sida samt andra myndigheter och organisationer som finansierar forskning.

• Myndigheter som stöttar högre utbildning: Svenska institutet, Centrala studiestödsnämnden, Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet.

• Utlandsmyndigheter: ambassader och konsulat.

• Myndigheter som hanterar ekonomifrågor: Ekonomistyrnings-verket, Kammarkollegiet och Skatteverket.

• Myndigheter som hanterar personalfrågor: Arbetsgivarverket, Försäkringskassan, Migrationsverket och Statens servicecenter.

Myndigheterna agerar utifrån fastställda instruktioner och regler-ingsbrev. Det händer att det uppstår målkonflikter mellan en myn-dighets och lärosätens verksamhetsmål. En sådan målkonflikt rör migrationspolitiken. Universitet och högskolor har i uppgift att be-driva verksamhet av hög kvalitet vilket innebär att de strävar efter att

Fördjupade förslag och rekommendationer SOU 2018:3

142

samarbeta med, eller rekrytera, de mest kvalificerade personerna som studenter eller anställda oavsett medborgarskap eller härkomst. Sam-tidigt har Migrationsverket i uppgift att säkerställa en reglerad in-vandring och prioriterar att ha en hög kvalitet i sina beslut baserat på migrationslagstiftningen. Inom migrationsområdet har det därför under en tid uppstått olika problem relaterade till lärosätenas behov av snabb handläggning och Migrationsverkets mål att ha hög regelefter-levnad. Även inom biståndet finns målkonflikter mellan lärosätens mål att öka kvaliteten i utbildning och forskning genom att rekrytera de mest kvalificerade forskarna, och biståndspolitikens mål att skydda fattiga länder från så kallad braindrain.

I vissa sammanhang orsakas inte internationaliseringshinder av direkta målkonflikter utan har snarare sin grund i att system är an-passade efter svenska förhållanden och att hanteringen av utländska personers ärenden därför tar extra tid i anspråk, eller inte är möjlig.

Det beror i de fallen på att författningar och system inte utformats för att kunna hantera situationer som uppstår i internationellt samarbete eller i förhållande till individer med utländsk bakgrund. Exemplen på detta är många, bland annat finns här regler kring villkoren för att få svenskt personnummer och när svenskt personnummer anses nöd-vändigt.

Stöd i utlandet och utlandsmyndigheternas roll

Ambassader och konsulat utgör Sveriges officiella företrädare ute i världen. Utrikesrepresentationens uppdrag är att främja regeringens samlade internationella intressen. Eftersom Utbildningsdepartemen-tet och dess myndigheter inklusive universiUtbildningsdepartemen-tet och högskolor arbetar allt mer med internationella frågor ökar behovet av stöd från utrikes-representationen. Det har yttrat sig i att Utbildningsdepartementet, Miljö- och Energidepartementet och Näringsdepartementet har av-satt särskilda resurser för omvärldsbevakning, analys och främjande inom forskning, innovation och högre utbildning vid fem ambassader.

Även vid de ambassader och konsulat där särskilda resurser för forsk-ning, innovation och högre utbildning saknas, finns behov av bevak-ning av dessa frågor. Utrikesförvaltbevak-ningsutredbevak-ningen (SOU 2011:21) presenterade förslag på hur Regeringskansliet i ökad grad skulle kunna bidra i den strategiska inriktningen av verksamheten i

ut-SOU 2018:3 Fördjupade förslag och rekommendationer

landsmyndigheterna. Internationaliseringsutredningen anser att dessa förslag bör kunna återuppväckas.

Internationaliseringen av lärosätena har utvecklats betydligt under de senaste decennierna och har blivit mer central och högst normal.

Den präglar, eller bör prägla, kärnan av lärosätenas verksamhet. Det gör att internationella samarbeten eller utländska studenter eller anställda inte kan behandlas som särfall utan behöver kunna hanteras praktiskt, administrativt och rättsligt med samma smidighet och en-kelhet som annan verksamhet, andra studenter och anställda. Denna normalisering av internationaliseringen förutsätter att politik och verksamhet på nationell nivå utvecklas och revideras för att minimera behovet av särskilda regelverk och system gällande utländska studen-ter och anställda och lärosätenas olika former av instuden-ternationella verksamheter.

När ny politik och verksamhet utvecklas, nationellt och lokalt, genom nya bestämmelser eller genom systemförändringar, bör den internationaliserade verksamheten finnas med som en aspekt som beaktas och synliggörs under arbetet. Utredningen vill betona att det kan finnas mycket goda grunder för bestämmelser som kan förhindra internationalisering. Intressen behöver vägas mot varandra och det är inte alltid som de internationella aspekterna väger tyngst. Det viktiga är att konsekvenserna för lärosätenas/lärosätets internationella verk-samhet finns med i ekvationen när ny politik och verkverk-samhet utveck-las eller befintliga system revideras, så att det inte oavsiktligt byggs in hinder.

Regelrådet är ett exempel på hur regeringen valt att arbeta för att säkerställa genomlysning av konsekvenser. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen.

Bakgrunden till rådet är att regeringen vill att det ska vara enkelt att starta, driva och äga företag i Sverige. Om ett författningsförslag kan få effekter av betydelse för företag ska departement och myndigheter skicka förslaget och den tillhörande konsekvensutredningen till Regelrådet för yttrande. Rådet kan även på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar på sådana förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige. Utredningen föreslår inte att ett sådant råd ska tillsättas för internationalisering vid universitet och högskolor, utan vill med exemplet visa på att det är möjligt att skapa mer eller mindre fasta strukturer för att säkerställa

Fördjupade förslag och rekommendationer SOU 2018:3

144

att utveckling av politik och verksamhet inte skapar hinder för inter-nationalisering.

Normalisering av internationaliseringen förutsätter också ett gott stöd från andra myndigheter såsom välfungerande finansieringspro-gram, relevant statistik och effektiva beslutsprocesser. Detta är särskilt viktigt när det gäller de myndigheter som direkt verkar inom utbild-nings- och forskningspolitiken. För dessa myndigheter behöver för-ståelsen för och kunskapen om på vilka sätt universitet och högskolor arbetar med internationalisering vara stor. Även andra myndigheter kan behöva utveckla förståelsen för lärosätenas internationella uppgif-ter för att handläggning och uppföljning ska fungera väl. Utbildnings-departementets samt universitetens och högskolornas växande behov av stöd från de svenska utlandsmyndigheterna i internationella frågor är ett tydligt exempel på detta.

7.1.2 Statliga universitet och högskolor får ökade