Förslag till

lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 och 8 §§ högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap.

5 §¹ Högskolorna skall i sin verk-samhet främja en hållbar utveck-ling som innebär att nuvarande och kommande generationer till-försäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social väl-färd och rättvisa.

I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för och kommande generationer till-försäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social väl-färd och rättvisa.

I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska

1. stärka kvaliteten i högsko-lans utbildning och forskning, och 2. bidra nationellt och globalt till sådan hållbar utveckling som avses i första stycket.

Högskolorna ska också aktivt

1 Senaste lydelse 2005:1208.

Författningsförslag SOU 2018:3

52

främja och bredda rekryteringen

till högskolan. främja och bredda rekryteringen till högskolan.

8 §²

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller mot-svarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. ut-över kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att personer utan specialkunskaper inom området.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att

– göra självständiga och kri-tiska bedömningar,

– självständigt urskilja, for-mulera och lösa problem, och

– ha beredskap att möta för-ändringar i arbetslivet.

Studenternas förmågor enligt andra stycket ska även kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang.

Inom det område som utbild-ningen avser ska studenterna, ut-över kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att personer utan specialkunskaper inom området.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2 Senaste lydelse 2009:1037.

SOU 2018:3 Författningsförslag

1.2 Förslag till

förordning om ändring av förordning (2012:811) med instruktion för Universitets- och

högskolerådet

Härigenom föreskrivs att 12 § förordningen (2012:811) med in-struktion för Universitets- och högskolerådet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 §

Myndigheten ska

1. stimulera intresset för hög-skoleutbildning, och

2. främja breddad rekrytering till högskolan.

Myndigheten ska

1. stimulera intresset för hög-skoleutbildning,

2. främja breddad rekrytering till högskolan, och

3. främja internationalisering i högskolan.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.

2 Inledning

2.1 Om uppdraget

Att verka för ökad internationalisering vid universitet och högskolor är spännande i en värld där kontakter av olika slag sker tvärs över länder och kontinenter. Sverige är ett litet land, beroende av sin omvärld. Internationalisering av universitet och högskolor är därför inte bara viktigt för lärosätenas verksamhet, utan också för stora delar av det svenska samhället.

For these are turbulent times. The world is getting younger, and aspira-tions for human rights and dignity are rising. Societies are more con-nected than ever, but intolerance and conflict remain rife. New power hubs are emerging, but inequalities are deepening and the planet is under pressure. Opportunities for sustainable and inclusive development are vast, but challenges are steep and complex (UNESCO, 2015).

Utredningen har arbetat brett, med många externa kontakter, för att fånga upp det som är angeläget för universitet och högskolor, myn-digheter, näringsliv och organisationer att föra vidare i en nationell strategi för ökad internationalisering. Arbetets bredd har också sin grund i att lärosätenas uppdrag är omfattande. Utbildning och forsk-ning i dess olika former, samverkan med det omgivande samhället, det administrativa arbetet – alla olika delar i universitetens och hög-skolornas verksamhet innebär olika perspektiv på internationali-sering. Det har resulterat i ett omfattande betänkande, med många förslag och rekommendationer.

Komplexiteten i lärosätenas internationella verksamhet leder till utredningens två viktigaste budskap: integrering och samordning.

Internationalisering måste integreras i verksamheten på såväl nationell nivå som lärosätesnivå. På nationell nivå behöver de politiska, ekono-miska och juridiska förutsättningarna samspela, vilket i förlängningen inte bara gynnar lärosätenas internationalisering utan även andra

sek-Inledning SOU 2018:3

56

torer i samhället. På lärosätena behövs ett strategiskt, genomgri-pande arbete för att säkerställa att internationella perspektiv genom-syrar lärosätets olika delar.

Nationellt är förbättrad samordning en nyckel för att lärosätenas insatser ska vara effektiva. Eftersom ansvaret för förutsättningarna för internationalisering är spritt på en mängd organisationer inom olika sektorer och på olika nivåer behöver dessa myndigheters arbete gå i samma riktning och stödja varandra.

Att överkomma olika former av juridiska hinder går som en röd tråd genom universitetens och högskolornas arbete för att öka inter-nationaliseringen. Till viss del beror dessa hinder på myndighets-formen som ibland begränsar de statliga lärosätena, men det finns också andra typer av barriärer som försvårar internationaliseringen.

Att undanröja hinder är en prioriterad fråga.

Det är i det här sammanhanget värt att lyfta fram att vissa delar av svenska universitet och högskolor redan är attraktiva internationella miljöer och att mycket görs för att skapa en framgångsrik interna-tionaliserad verksamhet. Samtidigt kan det bli mycket bättre. Därför lämnar utredningen inte bara förslag till regeringen utan ett stort antal rekommendationer till lärosätena. I vilken utsträckning univer-siteten och högskolorna väljer att arbeta utifrån rekommendatio-nerna ligger inom deras mandat att besluta om.

Till viss del är det ett större fokus på högre utbildning än forsk-ning i så väl utredforsk-ningens direktiv som i betänkandet. Detta har sin grund i att forskningens internationalisering i stor utsträckning drivs underifrån och bygger på individuella initiativ. Internationalisering inom högre utbildning har däremot ett större inslag av uppifrån styrda stödformer. Att koppla samman internationalisering av högre utbildning och forskning så som utredningen gör, har inte tidigare gjorts på nationell nivå i Sverige. Det är dock ett intressant perspek-tiv som visar på stora möjliga vinster.

I betänkandet utgår utredningen från att högre utbildning och forskning utgör kärnan i universitetens och högskolornas funktion och att samverkan med det omgivande samhället liksom även teknisk och administrativ verksamhet ses som nödvändiga och inneboende delar av lärosätenas uppdrag. Det är utredningens övertygelse att ett integrerat förhållningssätt leder till att internationalisering avspeglas inom samtliga områden. Utredningen menar också att internationali-sering av utbildning, forskning, samverkan, administration och andra

SOU 2018:3 Inledning

områden är ömsesidigt stärkande. Internationaliseringen av högre ut-bildning kan stärka internationaliseringen inom de andra områdena och vice versa. Starkt internationaliserade miljöer har således lättare att ytterligare öka sin internationalisering än sådana miljöer som präglas av enbart nationella perspektiv.

Tidsperspektiven för utredningens förslag skiljer sig åt väsentligt.

Utredningen föreslår en ny lagparagraf i högskolelagen för att be-fästa vikten av internationalisering. Den tidigare bestämmelsen har sitt ursprung mer än 40 år tillbaka i tiden. Här är alltså tidsperspektivet mycket långt. En ny lag måste avses att gälla under lång tid framöver och ska kunna vara relevant trots omfattande omvärlds- och sam-hällsförändringar. Utredningen har vidare i uppdrag att föreslå en nationell internationaliseringsstrategi. Den föreslås gälla i tio år och har därmed ett medellångt perspektiv. Slutligen har utredningen i upp-drag att överväga enskilda åtgärder för att underlätta internationali-seringen av universitet och högskolors verksamhet på kort sikt. Det gäller exempelvis åtgärder för att skapa ökad mobilitet bland studen-ter. Dessa skilda tidsperspektiv bidrar till komplexiteten av förslagen och arbetet med utredningen.

Det framåtblickande perspektivet till trots är arbetet med ökad internationalisering till del cykliskt. För att utvecklas i rätt riktning behöver man stanna upp och fråga sig om arbetet är inriktat på rätt saker. Därför är det betydelsefullt att med regelbundenhet låta ut-värdera, och vid behov ompröva, de insatser som görs för att öka internationaliseringen vid universiteten och högskolorna.

Parallellt med Internationaliseringsutredningens uppdrag pågår Styr- och resursutredningen (U2017:05) som bland annat ska föreslå ett styr- och resurstilldelningssystem som stöder universitet och hög-skolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten. Med tanke på den vikt Internationaliseringsutredningen lägger vid integrerad in-ternationalisering anser utredningen att inin-ternationalisering bör vara en avgörande faktor vid utformningen av ett nytt styr- och resurstill-delningssystem.

Inledning SOU 2018:3

58