Globala frågor med påverkan på lärosätenas internationalisering på lärosätenas internationalisering

Högre utbildning och forskning i Sverige påverkas i stor utsträck-ning av läget i omvärlden. Nedan lyfts några globala frågor som har stor påverkan på internationaliseringen inom högre utbildning och forskning.

I OECD:s Trends Shaping Education 2016 anges fem områden med inverkan på utbildning: globalisering, framtiden för nationalstaten, stor-städernas roll, familjeangelägenheter och teknisk utveckling (OECD, 2016). Många områden som omfattas av globalisering är sammanvävda, t.ex. hur miljöhot berör frågor om ojämlikhet och fattigdom. Att lösa globala utmaningar såsom klimathotet och frågor rörande energi-, mat- och vattenförsörjning, säkerhet, och urbanisering förutsätter omfatt-ande internationellt samarbete inom forskning och högre utbildning.

Rapporten redovisar också en ökad invandring till OECD-länderna och lyfter frågor om såväl stöd till nyanlända personer som system för erkännande av tidigare meriter som relevanta för utbildningssektorn.

Vikten av att hitta och utveckla lösningar lyfts fram i bl.a. Unescos World Science Report Towards 2030 (Unesco, 2016). Detta är också ett viktigt tema i såväl regeringens forskningspolitiska proposition 2016 (prop. 2016/17:50) som EU:s ramprogram för forskning och inno-vation Horizon 2020.

4.1.1 Ökat samarbete genom större rörlighet och utvecklad kommunikationsteknologi …

Rörligheten av varor, tjänster och människor ökar och den allt in-tensivare användningen av information och kommunikationstek-nologi överbryggar avstånd och minskar kostnader. Härigenom kan

Omvärldsfaktorer SOU 2018:3

84

samarbetet över gränser ta nya former och bli djupare. För universitet och högskolor har detta lett till ökande rörlighet för idéer, studenter och anställda. Det har också lett till utökade möjligheter till samarbete och till spridning av kunskap. Den här utvecklingen ställer större krav på lärosätenas förmåga att samarbeta internationellt och att förbereda studenterna på ett globaliserat samhälle och arbetsliv.

Teknikutvecklingen, och särskilt digitaliseringen, är en avgörande trend för utbildning. Andelen internetanvändare i världen ökar snabbt, från 18 procent 2006 till 46 procent 2016. I OECD länderna ökade andelen från 61 procent till 79 procent under samma period (Världs-banken, 2017). Andelen internetanvändare är som störst i de nordiska länderna, bland personer mellan 16–24 år och bland högutbildade (OECD, 2014). Digitalisering och automatisering kan ändra förutsätt-ningarna i grunden för arbetslivet, vid lärosätena och i samhället i stort.

4.1.2 … men också ökad konkurrens

Paradoxalt nog innebär den minskade betydelsen av gränser också ökad konkurrens mellan länder (Ds 2008:82). Ökat samarbete och ökad konkurrens går hand i hand. Mats Benner pekade på detta faktum i Ledningsutredningens betänkande Utvecklad ledning av universitet och högskolor där han bland annat beskrev hur lärosäten i allt högre grad strävar efter internationell synlighet och hur de jämför sig med varandra nationellt och globalt (SOU 2015:92). Ur den här synvinkeln kan också många lärosätens ambivalenta förhållande till olika internationella rankningar förstås.

Med ökad rörlighet av människor, resurser och kunskap har sedan 2000-talet verksamheten vid många lärosäten alltmer präglats av ökad konkurrens om studenter, forskare, resurser och placeringar i rank-ningstabeller mellan lärosäten. Internationaliseringen har blivit allt mer komplex sett till aktörer och internationalisering sker i en mängd olika former och berör fler politikområden. Därigenom har också internationalisering blivit en allt viktigare strategisk aspekt för läro-sätesledningar.

Nya aktörer inom forskning och högre utbildning har fått allt större betydelse inte minst genom att tillväxtländer satsar stora resur-ser på utveckling av högre utbildning, forskning och innovation.

SOU 2018:3 Omvärldsfaktorer

I många tillväxtländer har också en växande medelklass råd att satsa privata medel på sina barns utbildning. Allt större andel av världens forskning och högre utbildning produceras i länder utanför Europa och andra delar av västvärlden. Företag blir allt mer mobila i sina investeringar och små och medelstora företag spelar en större roll i internationell konkurrens.

4.1.3 Fler forskare

Globaliseringen har ändrat förutsättningarna för forskare och struk-turerna för forskning. År 2013 fanns över 7,8 miljoner forskare i världen som finansierades med resurser på 1 500 miljarder US-dollar (Unesco, 2015). Tillsammans publicerade de 2,9 miljoner Scopuspub-likationer⁵ år 2016, varav 20 procent var internationella sampublika-tioner (Elsevier B.V, 2017). Investeringar i forskning och utveckling fortsätter att öka i flera länder (OECD, 2017). Ett resultat av detta är att antalet forskare ökar liksom antalet forskningspublikationer. Ett ökande antal av publikationerna utgörs av internationella sampublika-tioner (Vetenskapsrådet, 2017).

Internationella forskningsnätverk har blivit allt mer utbredda genom tillgången till snabb och billig kommunikation. Även förutsättning-arna för datainsamling och analys har påverkats. Forskare söker sam-arbetspartners inom sitt forskningsområde och geografiska avstånd har allt mindre betydelse. Samtidigt ökar de forskningsmedel som är tillgängliga för internationella forskningssamarbeten. För forskare kan finansiering vara en betydande drivkraft för internationalisering. EU:s forskningsstöd bygger i hög utsträckning på internationellt samarbete framför allt inom men även utanför EU. Det händer att forskargrupper startar aktiviteter eller nätverk utomlands för att på det sättet få tillgång till utländsk finansiering.

Allt detta leder till att gränserna mellan nationella forsknings-system långsamt blir allt otydligare. Detta ställer i sin tur krav på lärosäten att kunna agera internationellt.

5 Scopus är en databas för sammanfattningar, referenser och hänvisningar i artiklar i forsk-ningstidskrifter.

Omvärldsfaktorer SOU 2018:3

86

4.1.4 Högre utbildning som inkomstkälla eller samhällsnytta I flera länder har högre utbildning blivit en viktig ekonomisk inkomst-källa för lärosäten och för samhället i stort. Särskilt i anglosaxiska länder så som Australien, Storbritannien, Kanada och USA bidrar stu-denters studieavgifter till finansiering av lärosätenas övriga verksam-het. Högre utbildning för utländska studenter betraktas precis som turism som en viktig inkomstkälla för nationen. Det har lett till ett kommersiellt förhållningssätt kring högre utbildning i dessa länder och det har haft en mycket tydlig påverkan på den internationella arenan för högre utbildning.

I europeiska länder i övrigt dominerar synen på högre utbildning som något som är bra för samhället i stort och som ska finansieras offentligt (”public good”). Det innebär till exempel att studieavgifter oftast är lägre eller inte tillämpas alls. Bland andra Sverige, Danmark, Nederländerna och Finland har valt en väg mellan dessa system, där huvudregeln är att högre utbildning har låg studieavgift eller är avgifts-fri, men att studenter från länder utanför EU/EES ska finansiera kostnaden för sin högskoleutbildning. Svenska lärosäten har begränsat ekonomiskt intresse av att öka andelen studieavgiftsbetalande studen-ter efstuden-tersom avgiften bara ska täcka lärosätets faktiska kostnad, där-emot finns andra viktiga drivkrafter.

4.2 Andra länders internationaliseringssträvanden