Högskolelagens bestämmelse om internationalisering om internationalisering

i högskolelagen

5.1 Högskolelagens bestämmelse om internationalisering

Utredningens förslag: I högskolelagen ska det anges att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som hög-skolorna har i uppgift att främja. Denna bestämmelse ska ersätta högskolelagens nuvarande mål om internationalisering.

5.1.1 Skälen för förslaget

Utredningen föreslår att 1 kap. 5 § tredje stycket högskolelagen (1992:1434) ändras. Bestämmelsens syfte är att tydliggöra univer-sitetens och högskolornas internationella verksamhet.

Internationalisering och internationellt samarbete är allt viktigare för universitet och högskolor och för samhället i stort och anled-ningarna är flera. Utredningen redogör i kapitel 3 för dessa skäl.

I högskolelagen föreskrivs i dag att högskolorna i sin verksamhet bör främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållan-den, 1 kap. 5 § tredje stycket högskolelagen. Sådan förståelse är en viktig del i internationellt samarbete. Det är dock inte det enda. Den nuvarande ordalydelsen är passiv i den meningen att förståelse för omvärlden nämns, men inte interaktion med den. Vidare är bestäm-melsen fakultativ, det vill säga inte tvingande. Även om syftet med högskolelagens nuvarande bestämmelse fortfarande är relevant, anser

Förslag till bestämmelse om internationalisering i högskolelagen SOU 2018:3

112

utredningen att lärosätenas uppgifter bör vara vidare än vad som fram-går av nuvarande bestämmelse. Utredningen anser dessutom att de nya målen bör vara bindande för lärosätena för att betona att inter-nationalisering inte är ett valfritt åtagande.

Den internationella verksamheten ska stärka kvaliteten i utbildning och forskning …

Internationalisering är inget självändamål. Utredningen menar att internationalisering av universitet och högskolor har två primära syften, ett internt: kvalitet och ett externt: samhällelig utveckling.

Genom att fastställa att internationell verksamhet ska stärka kvaliteten i utbildning och forskning tydliggörs att verksamheten ska ha ett syfte. Varje enskild aktivitet såsom ett enskilt utbyte be-höver inte uppfylla kriteriet, utan bedömningen bör göras samlat för hela den internationella verksamheten vid lärosätet.

Kvalitetskriteriet kan dessutom bedömas kort- eller långsiktigt.

I internationella samarbeten som grundas på att parterna vill få till-gång till varandras excellens kan en kvalitetsförstärkning till följd av samarbetet bli tydlig redan på kort sikt. I samarbeten som sker inom ramen för Sveriges biståndspolitik eller inom nydanande verksamhet kan de kvalitetsförstärkande effekterna bli märkbara först på längre sikt, till exempel om samarbetet leder till nya perspektiv inom utbild-ningen och forskutbild-ningen. Vad som är kvalitetsstärkande bör avgöras av respektive lärosäte och relatera till den utbildning och forskning som universitetet eller högskolan vill bedriva.

… och bidra till hållbar utveckling nationellt och globalt

Lärosätenas internationella verksamhet ska också, enligt utredningens förslag, bidra nationellt och globalt till hållbar utveckling. Med hållbar utveckling avses samma sak som i 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen. Lärosätena har en viktig roll i samhället att bidra till hållbar utveckling såväl nationellt som globalt vilket också framgår av 1 kap. 5 § första stycket högskolelagen där det anges att högsko-lorna i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Internationell

SOU 2018:3 Förslag till bestämmelse om internationalisering i högskolelagen

verksamhet är många gånger avgörande för att lärosätena ska kunna fylla den rollen på bästa sätt. En hållbar utveckling inom Sverige förutsätter att det finns kapacitet att medverka i och ta del av den internationella kunskapsutvecklingen.

På global nivå behöver universitet och högskolor även bidra med lösningar till de globala utmaningar som identifierats i bland annat FN:s Agenda 2030 såsom epidemier eller tillgång till ren energi.

Dessa utmaningar kan inte lösas av enskilda länder isolerat, utan det behövs gränsöverskridande samarbete för att nå resultat. Univer-sitetens och högskolornas bidrag till detta sker genom utbildning och forskning, och den samverkan som enligt 1 kap. 2 § högskolelagen ingår i dessa uppgifter.

Internationaliseringsuppgiften ska avse högskolans samlade internationella verksamhet

Med utredningens förslag anges en riktningsangivelse för lärosäte-nas verksamhet: att den samlade internationella verksamheten vid respektive lärosäte stärker kvaliteten på utbildning och forskning och bidrar till nationell och global hållbar utveckling.

Vad som innefattas i högskolans internationella verksamhet av-görs av lärosätet inom ramen för dess uppdrag. Både stora strategiska satsningar och små smala aktiviteter faller in i detta. Däri ligger all den typ av internationell verksamhet som universitet och högskolor bedriver, till exempel internationalisering på hemmaplan, mobilitet, forskningssamarbeten, strategiska partnerskap eller etablering utom-lands. Även internationaliseringsinsatser som sker inom ramen för lärosätets samverkan med det omgivande samhället eller inom den innovationsstödjande verksamheten ingår i begreppet.

Enkelt uttryckt är det allt som lärosätet gör med internationell koppling. I bästa fall är all sådan verksamhet kvalitetsstärkande och leder till hållbar utveckling. Utredningen anser dock att det leder för långt om ett lärosäte måste kunna visa att sambandet till kvalitet och hållbar utveckling finns för varje enskild aktivitet. Därför föreslår ut-redningen att olika aktiviteter inom den samlade internationella verk-samheten tillsammans ska uppnå syftet.

För att tydliggöra vikten av att internationalisering når alla stu-denter föreslår dessutom utredningen en revidering av 1 kap. 8 § andra stycket högskolelagen. Enligt förslaget ska de förmågor som

Förslag till bestämmelse om internationalisering i högskolelagen SOU 2018:3

114

studenterna ska utveckla under utbildningen också kunna användas i ett internationellt eller interkulturellt sammanhang. Detta be-handlas närmare i avsnitt 7.3.1.

Internationaliseringsmålens nya lydelse

Mot bakgrund av ovanstående anser utredningen att det ska anges i högskolelagen att den samlade internationella verksamheten vid varje högskola dels ska stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forsk-ning dels nationellt och globalt bidra till sådan hållbar utveckling som högskolorna har i uppgift att främja. Denna bestämmelse ska ersätta högskolelagens nuvarande mål om internationalisering.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår att förändringen i högskolelagen träder i kraft 1 januari 2020 för att ligga i linje med tidpunkten för ikraftträdan-det av den internationaliseringsstrategi som utredningen föreslår.

Det är emellertid möjligt att låta lagen träda i kraft oberoende av strategin.

5.1.2 Alternativ placering av bestämmelsen

Utredningen har övervägt att föreslå ett nytt stycke i 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) med motsvarande lydelse i stället för att förändra 1 kap. 5 § tredje stycket.

Bestämmelsen i 1 kap. 2 § avser lärosätenas kärnuppgifter. Genom placeringen skulle betoningen av att internationalisering är en inne-boende, integrerad del av utbildning och forskning förstärkas och det skulle tydliggöra att internationalisering ingår i universitetens och högskolornas kärnuppgifter. Utredningen föredrar dock placeringen i 5 § därför att där samlas andra övergripande perspektiv: hållbar ut-veckling, jämställdhet och breddad rekrytering. Detta har också tidi-gare bedömts vara en lämplig placering av målet med högskolans inter-nationalisering. Placeringen i 2 § riskerar att felaktigt uppfattas som att internationalisering är en ny uppgift för lärosätena.

6 Förslag till

internationaliseringsstrategi

6.1 Överväganden inför en ny nationell strategi