• No results found

Ekonomiska reformer, kostnader i tkr De fem största samarbetsländerna

In document Sidas årsredovisning 2001 (Page 63-67)

Moçambique Tanzania Bolivia Honduras Uganda Delsumma Övriga länder/regioner Summa Förvaltningskostnader Totala kostnader Biståndsform Projektstöd Sektorprogramstöd Personalbistånd inkl. KTS Internationella kurser Krediter Garantier Ekonomiska reformer Humanitärt bistånd Forskning Bidrag till EO Summa Kanaler Multilaterala organisationer Svenska organisationer Samarbetslandets organisationer Övriga länders organisationer Internationella enskilda organisationer

Summa

Totalt antal insatser varav: Avtal > 15 mnkr

Antal nya insatser

100 000 80 000 60 000 60 000 55 000 355 000 144 000 499 000 15 362 514 362 – – – – – – 499 000 – – – 499 000 124 000 0 375 000 – – 499 000 19 18 10 100 000 160 000 50 000 70 000 55 000 435 000 115 000 550 000 20 131 570 131 – – – – – – 550 000 – – – 550 000 170 000 0 380 000 – – 550 000 15 14 11 125 000 0 0 0 50 000 175 000 254 927 429 927 23 268 453 195 – – – – – – 429 927 – – – 429 927 160 000 –73 270 000 – – 429 927 13 12 2 2001 2000 1999 2001 2000 1999 Direkt påverkan

Projekt och program där fattiga är inbegripna Indirekt påverkan genom policy och institutioner Indirekt påverkan genom nationellt stöd * Avser egentligen indirekt påverkan.

27,9* 0,0 28,1 44,1 0,0 0,0 0,0 100,0 46,5 0,0 0,0 53,5 Ekonomiska reformer Fattigdomsbekämpning, procent av delsektorns totala kostnader

62 FORSKNINGSSAMARBETE

Forskningssamarbete

Verksamhetsgrenen omfattar multi- och bilateralt forskningssamarbete samt stöd till forskning om utvecklingsländer i Sverige. Målet för verksamhetsgrenen är att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet och främja forskning inriktad på utveckling och fattigdomsbekämpning.

Allmänt

Expansionen av forskningssamarbetet efter år  inleddes med en ökning av stödet till internationell forskning, en nivå som stabiliserats under år . En rad eftersatta kunskapsområden har kunnat stärkas i enlighet med målet att främja u-ländernas tillgång till relevant och angelägen utvecklingsinrik- tad forskning. Sidas bidrag har följts upp av aktiv

medverkan i de internationella forskningsprogram- mens styrelser och policyskapande organ. Sida har inom programmen verkat för ökat inflytande av u- landsforskare och för en orientering mot de fatti- gaste ländernas problem och behov.

Beredningen av nya insatser för att stärka u- ländernas kapacitet för inhemsk forskning och ana- lys, det andra centrala målet för Sidas forsknings-

Sida medverkar i olika internationella forskningsprogram. Under året har ett antal utvärderingar färdigställts dels om östafrikanska torrområden och

63

FORSKNINGSSAMARBETE

samarbete, inleddes samtidigt. Det ökade stödet till utveckling av högre utbildning och forskning har i första hand riktats mot några av de fattigaste sam- arbetsländerna. Breda insatser har etablerats i Boli- via, Burkina Faso och Uganda. Forskningsinsatser som planerats för att stärka ländernas centrala uni- versitet har samtidigt inriktats på viktiga problem- områden. Så har till exempel insatser i Uganda fokuserats på Viktoriasjöns problematik.

Resultatanalyser, utvärderingar

Det bilaterala forskningssamarbetet med Nicaragua har utvärderats och samarbetet med universitetet i León har reviderats under . Revisionen låg till grund för förändringar i de ekonomiska rutinerna vid universitetet. Utvärderingen har koncentrerats på framtida inriktning av samarbetet och har genomförts i nära samarbete med de nicaraguanska universiteten. Utvärderingen pekar bland annat på vikten av att vidareutveckla de forskargrupper som bildats genom stöd till att inkludera yngre forskar- studerande. I den preliminära rapporten konstate- ras också att en av de mest framgångsrika forskar- grupperna inom epidemiologi i Centralamerika konsolideras vid Leónuniversitetet.

En utvärdering av samarbetet med universitetet i Asmara, Eritrea, diskuterar rollen av svenska uni- versitet som samarbetspartner och handledarinsti-

tution. Utvärderingen betonar vikten av att studen- terna tillbringar mer tid i Eritrea och att man i samarbetet strävar efter att bilda forskargrupper med flera handledare involverade.

Armauer Hansen Research Institute () i Addis Abeba, Etiopien, genomförde en extern utvärdering som ligger till grund för diskussioner med Norad om hur det fortsatta samarbetet med institutet skall utformas. Utvärderingen pekar på vikten av en institutionell utveckling av .

Under året har ytterligare tre utvärderingar fär- digställts: dels om afrikanska skogar och dels om östafrikanska torrområden. Skogsforskningssamar- betet stöds genom African Academy of Sciences,

, och torrområdesforskning i östra Afrika genom Regional Dryland Program in Eastern Afri- ca, , och Research Program for Sustainable Use of Dryland Biodiversity, . Utvärderingen visade att är en väl fungerande kanal för att utnyttja spridd men existerande kapacitet. Utvärde- ringarna ledde till att skogsforskningen utvidgas, medan delar av torrområdesforskningen fasas ut och andra delar koncentreras på uthållig använd- ning av biodiversitet. Den tredje utvärderingen, Sidas stöd till Internal Science Programme, , i Uppsala, visade att det finns ett stort behov av matematisk forskning och kunnande i utvecklings- länderna. En rekommendation från utvärderingen

64 FORSKNINGSSAMARBETE var därför att en matematisk komponent inkluderas

i programmet.

Analys och problematisering

Bilateralt forskningssamarbete utformas för att stär- ka struktur och organisation av forskning i samar- betsländerna och stärka ländernas egen finansiering och administration av forskning. Ett viktigt under- lag för planeringen av samarbete är därför översik-

ter över högre utbildning och forskning. I länder med mycket svaga kunskapssystem är stöd till grundläggande institutionsutveckling en viktig del av samarbetet.

Forskarutbildning av lärare är en vital kompo- nent för utvecklingen av universiteten, både för kvalitén på grundutbildningen och för att skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar forsk- ningsutveckling i länderna. Utbildningen av lärare vid universitet syftar ytterst till att stärka fakulteter- nas egen kapacitet för forskarutbildning. I länder med mera utvecklade och differentierade system kan samarbetet utformas som stöd till en nationell forskarutbildning. Formerna för stöd till forskarut- bildning bör anpassas till den nationella kapaciteten inom det aktuella ämnesområdet.

En genomgång och analys av forskning och fors- karutbildning vid samhällsvetenskapliga fakulteter i Afrika genomfördes under året. Efterfrågan på samhällsvetenskaplig kompetens från myndigheter och organisationer skapar både möjligheter och problem. Det finns ett stort behov hos enskilda aktörer (staten, givare, universiteten med flera) av samhällsvetenskaplig forskning. Forskningen är i hög grad styrd av givarsamfundet och av att det finns ett stort behov av stöd till oberoende samhällsvetenskaplig forskning. Vår analys visar också att väsentliga synergieffekter kan uppstå

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 900 000 607 645 726 962 827 876 1999 2000 2001

Ekonomiskt utfall, kostnader i tkr

Forskningssamarbete

Studenter vid National Autonomous University León i Nicaragua. Under året har en av de mest framgångsrika forskargrupperna inom epidemiologi i Centralamerika konsoliderats vid Leónuniversitetet, som Sida sedan en längre tid stöder och samarbetar med.

65

FORSKNINGSSAMARBETE

genom en koppling av bilateralt och regionalt sam- arbete.

Metodarbete, policyförändringar och kompetenssatsningar

Den kraftiga expansionen har aktualiserat behovet av metodanalys och –utveckling. I internrevisionens granskning under  av Sidas forskningssamarbe- te framhölls betydelsen av tydliga riktlinjer och anvisningar för verksamheten som ett viktigt led i hanteringen av ökade volymer med god kvalitet. Ett omfattande arbete har bedrivits under året för att utarbeta metodhandboken ”Så arbetar ”, som systematiserat besluts- och uppföljningsarbetet inom forskningssamarbetet.

Flera initiativ har tagits för att främja samarbete mellan nationella universitetsinstitutioner och regio- nala och internationella forskningsinstitut och där- med öka kontaktytorna och skapa synergier.

Exempel

I mars  invigdes ett -nätverk som kopplat samman forskare och studenter vid fyra universitet på Sri Lanka. Under två år har lokala nätverk byggts upp vid de olika universiteten och radiolän- kar har byggts dem emellan. Personal har utbildats för att kunna använda Internet och tekniker för att underhålla nätverken. Forskarutbildningen, en vik- tig komponent i programmet, har kommit halv- vägs. Invigningen, som skedde i Colombo med videokonferens över Internet till Stockholms universitet, uppmärksammades såväl i svenska branschtidskrifter som i Sri Lankas dagspress.

Inom ramen för Sidas stöd till :s särskilda forskningsprogram om tropiska sjukdomar rappor- teras ett genombrott när det gäller att införa en funktionell gen i malariamyggor. Man hoppas nu att som nästa steg kunna byta ut denna gen mot en gen som motverkar utvecklingen av malariaparasi- ten i myggor. Om det på sikt blir möjligt att sprida dessa förändrade myggor ökar möjligheterna att kontrollera malaria.

Analys av utfall

Forskningssamarbetet har under år  fortsatt att expandera. Kostnaderna motsvarar en ökning med / i förhållande till år , det vill säga på god väg mot den fördubbling av forskningssamarbetet som då sattes på spår. Medan ökningen de första åren främst avsåg internationella forskningspro- gram, är det beredningen av nya landsamarbeten och regionala program som lett till ökade kostnader under år . Den speciella satsningen på vid fyra av Sri Lankas universitet avslutades under året.

Forskningssamarbete,

kostnader i tkr

In document Sidas årsredovisning 2001 (Page 63-67)