Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter
RÄTTSVÄSENDE
Utvärderingar
Under våren genomfördes en utvärdering av Andinska Juristkommissionen (), som med säte i Peru verkar för mänskliga rättigheter, demokrati och stärkande av rättststaten i den andinska regio- nen i Sydamerika. Kommissionen bildades och har fått svenskt stöd sedan .
Studien bekräftar i stort den positiva bilden av
och pekar på att organisationen har ett väleta- blerat anseende som en professionell aktör med betydande expertis inom sitt område. :s stöd till ombudsmannainstitutioner i regionen nämns som särskilt värdefullt liksom delar av dess utbildnings- och informationsverksamhet. Samtidigt efterlyser rapporten strategiska överväganden inför framtida utmaningar, fokusering av verksamheten liksom
Det svenska stödet till Sydafrika har bidragit till att kvinnors inflytande i samhällslivet stärkts och att attityderna till kvinnors deltagande i politiken förbättrats.
32 DEMOKRATISK SAMHÄLLSSTYRNING OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER åtgärder för att öka den regionala närvaron. Vidare
rekommenderas att stärka sin kvalitetskontroll vad gäller publikationer. Slutligen lyfts behovet av en finansieringsstrategi fram för att minska beroen- det av en liten grupp givare.
Analys och problematisering
De flesta av Sidas samarbetsländer saknar ett obero-
ende rättssystem, vilket är ett grundläggande hinder
för en demokratisk samhällsutveckling. Sidas insat-
ser har en tydlig inriktning mot att skapa förutsätt- ningar för sådana system. Innan oberoende rätts- system etablerats, kan utvecklingssamarbete stödja enskilda rättsfall, påverka lagstiftning och påskynda den institutionella utvecklingen på området.
Metodarbete, policyförändringar och kompetenssatsningar
Ett metodprojekt avseende biståndet på rättsområ- det avslutades under året. Syftet med projektet var att höja kompetensen inom Sidas enhet för demo-
Stärkandet av demokrati och mänskliga rättigheter präglar Sidas utvecklingssamarbete i Latinamerika.
33
DEMOKRATISK SAMHÄLLSSTYRNING OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER kratisk samhällsstyrning och förbättra strategierna på området.
Exempel
Under året inleddes samarbete med Vietnams Justi- tiedepartements avdelning för rättshjälp. Samarbe- tet syftar till att stärka framväxten av en rättsstat genom att bland annat bygga upp kompetens och kapacitet hos de centra för rättshjälp som finns i provinserna. Syftet är att förenkla och förbättra
fattiga människors tillgång till rättshjälp. De vanli- gaste problemen rör tvister om landfrågor. Kvinnor samt etniska minoritetsgrupper har hittills haft svårt att få sina rättigheter tillgodosedda.
Analys av utfall
Insatser på området rättsväsende är sällan särskilt omfattande volymmässigt, men de kräver i regel omfattande handläggningsresurser. Till skillnad från andra insatsområden inom verksamhetsgrenen anses stödet i relativt hög utsträckning (cirka procent) ha direkt påverkan på fattigdomsbekämp- ning. En huvudanledning till detta är de många insatser som syftar till att erbjuda rättshjälp till män- niskor som saknar möjlighet att själva bekosta juri- diska företrädare.
ÅTERRAPPORTERINGSKRAV
Sida skall inleda ett metodarbete som syftar till att utveckla resultatredovisning mot det biståndspolitiska målet demokratisk samhällsutveckling. Metodarbetet skall fördjupa problemanalysen, göra tydligare målbe- skrivningar och välja indikatorer som ökar mätbarhe- ten över tid.
Uppgiften innebär en särskild utmaning mot bak- grund av att de tekniker och metoder som interna- tionellt används inom verksamhetsområdet är out- vecklade och sällan anpassade efter utvecklingssam- arbetets behov. Under har Sida inlett arbetet och genomfört en rad aktiviteter för att öka myn- dighetens kunskap om existerande metoder och tillämpningar. Ett seminarium genomfördes under våren där svenska enskilda organisationer presente- rade sitt arbete med mätmetoder, indikatorer och baslinjestudier på området. Sida har också deltagit i möten med internationella aktörer och svenska konsulter som bedrivit i sammanhanget relevant verksamhet. Mot slutet av året genomfördes inom Sida ett seminarium i syfte att värdera existerande mätmetoder och praktiskt arbeta med målformule- ring och identifiering av indikatorer.
Sida skall återrapportera resultat med att få genom- slag för demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter inom andra verksamhetsgrenar. Återrappor- teringen bör fokusera på framtagna verktyg och redovi- sa särskilda svårigheter samt analysera slutsatser för fortsatt arbete.
Sida har under året utarbetat ett antal verktyg i syfte att underlätta integreringen av ett demokrati-
34 DEMOKRATISK SAMHÄLLSSTYRNING OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER och människorättsperspektiv i utvecklingssamarbe-
tet, främst ett frågebatteri för området demokratisk samhällsstyrning att användas vid landanalyser i landstrategiprocesser samt en definition av vad ett demokrati- och människorättsperspektiv är och vad det får för konsekvenser.
Ett antal kurser har hållits för att informera om arbetsmetodik inom området. De personer som arbetar med direkta demokrati- och människorätts- insatser utgör en viktig resurs för att sprida dessa kunskaper vidare inom organisationen.
Som en inledning till arbetet med att fastställa resultat med att få genomslag för demokratisk sam- hällsstyrning och mänskliga rättigheter inom andra verksamhetsgrenar, har en studie av det faktiska genomslaget i några av Sidas dokument genom- förts. De utvalda dokumenten har indelats i fyra huvudkategorier:
– Dokument avseende samarbetet med ett land (landanalyser/regionstrategier/land- strategier/landplaner),
– Dokument avseende enskilda insatser (beredningsplaner/bedömningspromemo- rior),
– Resultatanalyser, – Utvärderingar.
I ett försök att systematisera styrdokumentens inne- håll har vissa centrala frågeställningar valts ut: värdegemenskap, partnerskap, demokratiperspektiv, rättighetsperspektiv, dialog, folkligt deltagande, konsekvensanalys.
Resultaten pekar bland annat på följande: Vär- degemenskapen belyses genomgående på ett mer
utvecklat och inträngande sätt ur demokratiper- spektivet än ur rättighetsperspektivet. Samarbets- landets värderingar och principer behandlas i viss utsträckning i bedömningspromemoriorna. I flerta- let dokument anges trenden mot ett gott demokra- tiskt styrelseskick som en grundpelare för det sven- ska samarbetet. I olika riskanalyser avseende enskil- da insatser behandlas korruption som en avsevärd risk samt politisk vilja till demokratisk utveckling hos regering och tjänstemän i samarbetslandet som en viktig förutsättning för ett fungerande samarbe- te.
I de studerade landanalyserna och -strategierna behandlas partnerskapsfrågor tämligen ingående, särskilt när det gäller ägarskap och dialog. Hur partnerskap ska utvecklas och omsättas i praktiken behandlas i alla de studerade dokumenten.
Beträffande demokratiperspektivet framgår att samtliga landanalyser och -strategier innehåller avsnitt som behandlar samarbetslandets politiska struktur och andra förhållanden av betydelse för en bedömning av landets status ur ett demokratipers- pektiv. En mer grundläggande analys av de politis- ka förhållandena i samarbetslandet görs vanligvis för de projekt som har direkta beröringspunkter med statliga institutioner och myndigheter. Det civila samhällets betydelse för utveckling av demo- krati och respekt för mänskliga rättigheter framhålls särskilt i de studerade dokumenten.
Flertalet landanalyser och -strategier saknar information om samarbetslandets status i fråga om de sex -konventionerna. Inriktning på kvinnors och barns rättigheter lyfts dock fram i de flesta dokument. Uppföljning av genomförande och
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 244 001 343 722 392 666 434 230 554 186 511 309 359 983 338 073 501 401 113 461 105 138 105 755 13 313 8 453 o
Demokrati inkl. media Offentlig förvaltning Mänskliga rättigheter Rättsväsende Övrigt
1999 2000 2001
Ekonomiskt utfall, kostnader i tkr
35
DEMOKRATISK SAMHÄLLSSTYRNING OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER resultat ur ett rättighetsperspektiv anges i några av de studerade dokumenten.
Dialogfrågorna behandlas i regel ganska utförligt i landanalyser och -strategier men i mindre ut- sträckning i bedömningspromemoriorna avseende enskilda insatser. I ett dokument anges att i dialo- gen om utvecklingsfrågor bör de internationella konventioner som ratificerats av Sverige och mot- tagarlandet särskilt uppmärksammas. I andra doku- ment framhålls korruptionsbekämpning och demo- kratisk utveckling som angelägna dialogfrågor.
Flertalet bedömningspromemorior ger beskriv- ningar av hur människor deltar i utformningen av projekt på en generell nivå. I landanalyser och -strategier berörs frågan i mycket allmänna orda- lag. Aspekter av deltagande belyses väl inom de bi- ståndsområden som sedan länge använt deltagande metoder, exempelvis inom ramen för landsbygds- utveckling.
I flertalet projektdokument förs en diskussion kring vilka konsekvenser projektet får för olika grup- per såsom män och kvinnor eller särskilt utsatta grupper. Däremot är samarbetets/insatsens effekter för demokrati och mänskliga rättigheter – positiva såväl som i negativa – mindre väl utvecklade.
Resultaten speglar relativt väl förväntningarna där exempelvis deltagandefrågorna mer belyses i insatsrelaterade dokument än i landrelaterade och omvänt vad gäller mer allmänna dialogfrågor som i större utsträckning diskuteras i landdokument.
Den redovisade studien kommer att diskuteras inom Sida i avsikt att utveckla lämpliga metoder för att följa upp genomslaget av demokratisk sam- hällsstyrning och mänskliga rättigheter inom andra verksamhetsgrenar.
Ett rättighetsperspektiv införs successivt i rele- vanta policydokument. Under färdigställdes Sida nya utbildningspolicy, Education for All: a
Human Right and Basic Need samt positionspapper Education, Democracy and Human Rights in Swedish Deve- lopment Co-operation.
2001 2000 1999
Direkt påverkan Projekt och program där fattiga är inbegripna Indirekt påverkan genom policy och institutioner Indirekt påverkan genom nationellt stöd 3,7 6,1 61,7 4,7 3,7 11,6 43,2 6,6 1,5 6,1 24,9 14,9 8,0 17,7 48,8 16,5 4,6 13,4 51,9 16,9 3,6 9,6 52,2 12,1 5,7 16,0 49,4 14,2 3,3 10,4 53,1 14,3 4,7 6,9 65,1 2,8 26,6 17,9 45,7 0,3 17,6 13,8 40,0 10,6 25,8 7,4 32,7 13,1 64,7 22,6 3,5 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 – – – – 7,7 14,2 51,9 11,5 5,0 12,1 48,6 13,0 5,7 7,8 48,5 9,9 Demokrati inkl. media 2001 2000 1999 Offentlig förvaltning 2001 2000 1999 Mänskliga rättigheter 2001 2000 1999 Rättsväsende 2001 2000 1999 Övrigt 2001 2000 1999 Totalt Fattigdomsbekämpning, procent av delsektorns totala kostnader