Verksamhetsgrenen omfattar betalningsbalansstöd, budgetstöd och skuldlättnader samt stöd till kapacitetshöjande insatser vad gäller skuldhanterings- och skuldstrategifrågor. Målet för verksamhetsgrenen är att stödja fattiga länder som genomför ekonomiska reformprogram som bekämpar fattigdom, främjar ekonomisk tillväxt och bidrar till ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
Allmänt
Det svenska stödet till ekonomiska reformer går till ett antal av de fattigaste och mest skuldtyngda län- derna i världen. Stödet skall utgöra ett incitament för fortsatta reformer och bidra till att skuldtyngda länder får en hållbar skuldbörda. Stödet utgår främst i form av skuldlättnader eller budgetstöd till landets statsbudget.
Merparten av länderna har en skuldbörda som är så betungande att de kvalificerar för skuldlättna- der inom ramen för det internationella skuldinitiati- vet, Heavily Indebted Poor Countries Initiative (- initiativet). Initiativet förstärktes år . Hittills har länder uppnått beslutspunkten i det förstärk- ta -initiativet, vilket innebär att de uppfyller kriterierna för skuldlättnader. Av dessa länder nåd- de Bolivia, Moçambique och Tanzania slutpunkten i initiativet under år , vilket innebär att de genomgått hela processen och får sin skuldbörda minskad till en hållbar nivå. Uganda uppnådde redan år slutpunkten i initiativet. Genom bud- getstöd och skuldlättnader har Sverige bidragit till att dessa länder fått en minskad skuldbörda.
För att erhålla skuldlättnader inom ramen för
-initiativet skall länderna utarbeta nationellt förankrade strategier för att bekämpa fattigdomen,
Poverty Reduction Strategy Papers (). Dessa strategi- er skall utarbetas av ländernas regeringar med brett deltagande av olika aktörer i samhället. Under år
slutförde fyra länder (Bolivia, Nicaragua, Honduras och Moçambique) fullständiga , vilket utgör ett villkor (av flera) för att uppnå slut- punkten i -initiativet.
Sida lämnade i december en skrivelse till regeringen med förslag till insatser för år . I maj fattade regeringen beslut om budgetstöd och skuldlättnader om sammanlagt mnkr till Bolivia (utöver redan tidigare beslutade medel), Burkina Faso, Guinea-Bissau, Honduras, Malawi, Rwanda, Uganda och Vietnam. Till detta kommer de fleråriga beslut om stöd som tidigare fattats för Bolivia, Moçambique och Tanzania om totalt mnkr för år . Utöver dessa insatser beslutade regeringen i november om budgetstöd till Mali på mnkr.
Resultatanalyser, utvärderingar
En omfattande utvärdering av det svenska pro- gramstödet genomfördes under år och det bedöms därför inte finnas behov av en ny generell utvärdering under de närmaste åren. Löpande upp- följningar av de ekonomiska reformprogrammen och i de berörda länderna görs regelbundet av , Världsbanken och bilaterala givare.
Analys och problematisering
Genomförandet av de ekonomiska reformprogram- men har lett till att de tidigare stora makroekono- Orginalinlaga 2001 för fyr#2 02-04-17 06.59 Sidan 58
59
EKONOMISKA REFORMER
miska obalanserna i länderna har minskat. I de flesta länder som fört en konsekvent reformpolitik har en stagnerande tillväxt vänts till en positiv till- växttakt på mellan fyra och sex procent per år. Framsteg har också uppnåtts när det gäller struktu- rella reformer av ekonomierna, såsom avreglering- ar, liberalisering av handeln, privatisering av statli- ga företag och reformering av statsförvaltningen. Ansträngningar har gjorts för att öka budgetutgif- terna inom områden som främjar fattigdomsminsk- ning. Samtidigt kan man konstatera att tillväxten inte varit tillräcklig för att påtagligt minska fattigdo- men under -talet. Detta har bidragit till att reformprogrammen nu lägger större tonvikt vid fattigdomsbekämpning och att strategier för fattig- domsminskning ligger till grund för givarnas bistånd.
En av de stora utmaningarna i arbetet med fat- tigdomsstrategierna är länken mellan mål, ökade resurser och konkreta resultat i form av minskad fattigdom. Det är därför avgörande att fattigdoms- målen också åtföljs av ökad resurstilldelning i stats- budgeten och att dessa resurser når ut till de fattiga genom till exempel en förbättrad hälsovård. Strate- gierna betonar därför reformer som syftar till att stärka viktiga institutioner, förbättra budget- och uppföljningssystem och effektivisera skattesystem.
Metodarbete, policyförändringar och kompetenssatsningar
Allteftersom fler och fler länder genom deltagande i
-initiativet förväntas uppnå en hållbar skuld- börda så kommer det svenska stödet till ekonomiska reformer att övergå från skuldlättnader till budget- stöd. Frågor som rör länders statsbudget kommer
60 EKONOMISKA REFORMER alltmer i fokus vid beredning och uppföljning av stödet. Det gäller hur budgeten formuleras, statens kontroll över budgetutgifterna och budgetens faktis- ka utfall i förhållande till vad som anslagits, betal- ningssystem samt redovisning och revision – det som man vanligen kallar för finansiella styrsystem. Sida arbetar för att öka kunskaperna inom verket om offentlig finansiell styrning, bland annat genom utbildningsinsatser. Den förväntade ökningen av budgetstöd som biståndsform har motiverat ett fort- satt metodarbete. Sida har under året bildat en arbetsgrupp inom verket för att sprida kunskaperna om programstöd (generellt budgetstöd och sektor- programstöd) som biståndsform och för att vidare- utveckla metoder och arbetssätt för denna typ av stöd.
Sida arbetar på att göra stödet till ekonomiska
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 429 927 550 000 499 000 Ekonomiska reformer 1999 2000 2001
Ekonomiskt utfall, kostnader i tkr
61
EKONOMISKA REFORMER
reformer mer effektivt och underlätta den adminis- trativa bördan för samarbetslandet genom att där det är möjligt samordna stödet med andra givares stöd. Samordningen underlättar också dialogen mellan regeringen och givarna. I Moçambique och Tanzania har Sida och ett flertal givare gått sam- man och utarbetat gemensamma avtal mellan givarna och landets regering.
Stöd till ekonomiska reformer har normalt varit ettåriga. För att möjliggöra en längre planeringsho- risont för samarbetslandet strävar Sida efter att öka antalet fleråriga stöd i länder som uppvisat stora ansträngningar att genomföra ekonomiska reformer och minska fattigdomen. Under år ingicks tvååriga avtal om budgetstöd med Moçambique och Tanzania.
Exempel
Under det gångna året tog den gemensamma givargruppen i Malawi form. Genom gruppen har Sverige, Norge, Danmark och Storbritannien i allt större utsträckning samordnat sitt budgetstöd. Sam- ordningen innebär att även andra givare har börjat intressera sig för gruppens arbete. Givargruppen har gemensamma möten med regeringen och med
, vilket har skapat en unik möjlighet till dialog om den makroekonomiska situationen i Malawi.
I Bolivia har regeringen utarbetat ett program för ekonomisk återhämtning och sysselsättning efter två år av recession. Det svenska budgetstödet till Bolivia bidrar till att finansiera detta program. Gåvofinansierat bistånd av denna typ fyller en vik- tig funktion i ett land som Bolivia som är starkt beroende av finansiering från multilaterala långiva- re. Sverige är i Bolivia ett av få länder som ger budgetstöd, men flera givare håller nu på att följa efter.
Analys av utfall
Huvuddelen av stödet går till länder i Afrika. De största mottagarna är Moçambique och Tanzania. Utbetalningarna uppgick under år till mnkr, vilket är lägre än utbetalningarna under år ( mnkr). Förklaringen till det högre belop- pet under år är att det stöd som gavs till Tan- zania för år avsåg stöd under två tanzaniska budgetår (/ och /) fördelat på mnkr per budgetår, medan stödet till Tanzania för avsåg stöd under enbart ett tanzaniskt budget- år (/).
Per definition har insatser inom ekonomiska reformer indirekt påverkan på fattigdomsbekämp- ning.