Målen för verksamhetsgrenen är att bevara och förbättra miljön särskilt i och kring Östersjön, bidra till ett förbättrat strålskydd inom till exempel boende, sjukvård och industri (dock ej kärnteknisk verksamhet) samt stödja en reformering av energisektorn i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling i Östersjöområdet – Baltic 21.
ALLMÄNT
Miljösamarbetet fokuserar på bevarande och för- bättringar av miljön i och kring Östersjön. Centrala inslag är förvaltningsstöd, kapacitetsuppbyggnad samt stöd till investeringar för främst avloppsre- ning. Insatser inom ramen för Åtgärdsprogrammet för Östersjön (), Agenda för Östersjöom- rådet (Baltic ) samt :s miljöprogram för Cen- tral- och Östeuropa är prioriterade. Sida stöder även insatser som syftar till en reformering av ener- gisektorn i överensstämmelse med målen för håll- bar utveckling i Östersjöområdet. Fokus ligger huvudsakligen på energieffektivisering och institu- tionell utveckling. Nära samverkan sker med inter- nationella finansieringsinstitutioner såsom Världs- banken, , och .
Miljösamarbetet har löpt vidare under året trots att förberedelserna för projektavtal där Sida plane- rar investeringsinsatser, har tagit längre tid och krävt en starkare och mera aktiv medverkan av Sida än väntat. Orsaken bedöms bland annat vara begränsade lokala resurser och administrativ kapa- citet för projektförberedelser. Kandidatländerna har fokuserat på förberedelser för :s stödinstru- ment och implementeringsformer. De övriga finan- sieringsmöjligheter för miljöinvesteringar som finns (bilateralt stöd, lån och krediter från internationella finansieringsinstitutioner, ) har därmed inte utnyttjats fullt ut. Trenden bedöms dock ha förän- drats i kandidatländerna under det senaste året.
Fyra gåvoavtal har undertecknats, till det totala beloppet , mnkr, och fem insatser har avslutats. Några av de avslutade projekten har lett till en fort- sättningsfas; bland annat har Sida-finansierade pro- jekt i såväl Narva som Kaunas blivit godkända för
-finansiering. Strax före årsskiftet fattades beslut om att disponera mnkr för ett komman- de avtal beträffande det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg.
Ett avtal om stöd till investeringsfasen i rehabili- teringen av fjärrvärmesystemet i Vilnius har inte blivit undertecknat, eftersom Sida och mottagaren inte kunnat enas i fråga om relationerna mellan det svenska stödet och upphandlingen av en privat ope- ratör för fjärrvärmebolaget.
Samrådsgrupper för miljö respektive energi med bland annat berörda departement har varit fortsatt verksamma under året och har gett utrymme för information om aktuella projekt. Samverkan med Projektexportsekretariatets verksamhet för Aktiv projektutveckling har bland annat skett genom Sida-medverkan i den av initierade projektsam- verkansgruppen.
Analys av utfall
Utfallet för verksamhetsgrenen miljömässigt hållbar utveckling är , mnkr år . Siffran innefattar utbetalningar dels från det reguljära anslagets mil- jöpost ( mnkr), dels medel för särskilda projekt som ställts till förfogande av regeringen. Utfallet är i nivå med motsvarande utbetalningar de närmast Orginalinlaga 2001 för fyr#2 02-04-17 07.03 Sidan 118
119
MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING
föregående åren. Utbetalningarna per land kan skifta betydligt för miljöprojekt mellan olika år då merparten av beviljade medel används för stöd till genomförande av ett begränsat antal större investe- ringar i varje land. Den totala genomförandetiden är ofta fyra till fem år, medan huvuddelen av utbe- talningarna kan ske under ett till två år. De största utbetalningarna har gjorts till projekt i Ryssland, cirka mnkr.
De åtaganden som gjorts inom ramen för det reguljära anslaget under uppgår till mnkr varav mnkr avser Ryssland. I denna siffra ingår mnkr som reserverats för färdigställande av Sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. Nivån på åtagandena för miljöprojekt varierar kraftigt från år till år, främst beroende på att beslut om stöd till enstaka mycket stora projekt belastar enskilda år, vilket får genomslag både på totalbeloppen och i ännu högre grad för enskilda länder. En analys av trender bör därför göras över flera år och omfatta både åtaganden, utbetalningar och den totala voly- men av åtagandena. Den långsiktiga trenden be-
träffande nya projekt och åtaganden är en fortsatt hög aktivitet avseende Ryssland och en tillfällig relativ ökning på de baltiska länderna för att genomföra projekt som varit planerade sedan tidi- gare, innan en tydlig utfasning sker från .
Analys i förhållande till målet
Till följd av den ekonomiska kollaps som uppstod vid Sovjetunionens sönderfall, har utsläppen av näringsämnen (såsom kväve och fosfor) till Öster- sjön minskat. En annan orsak till minskade utsläpp är de omfattande investeringar i bland annat avloppsvattenrening som påbörjades i mitten av - talet vid regionens största utsläppskällor, hot spots, och som nu börjar ge resultat. Enligt har projektimplementeringen varit framgångsrik på grund av ett nära samarbete med bilaterala givare, bland andra Sida. Flera investeringsprojekt som delfinansierats av Sida har uppvisat mycket goda resultat i form av minskning av negativ miljöpåver- kan. anser till exempel att det skett en anmärkningsvärd minskning av utsläpp från Haap-
Fjärrvärmeverket i Gattjina, Ryssland. Seminarier har hållts i Gattjina för att sprida kunskap bland ryska tjänstemän och politiker om hur man driver ett modernt och kostnadseffektivt energisystem.
120 MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING salu, Estland, ett av Sidas första -projekt i Östeu-
ropa. rekommenderar att Haapsalu, som första punktkälla, stryks från listan över prioriterade ”hot spots” under .
Under år har förutsättningarna för Natur- vårdsverkets samarbete i nordvästra Ryssland för- bättrats något jämfört med år och flera pro- jekt utvecklats, bland annat rörande utbildning, miljöinformation och vattenvård. Behovet av insat- ser för att stärka miljöadministrationen i Ryssland är stort, men uthålligheten i de insatser som hittills genomförts är svårare att förutsäga.
Samarbete vad gäller det civila strålskyddet (radon, sjuk- och hälsovård, forskning och industri- verksamhet) genomförs av Statens Strålskyddsinsti- tut. Under år har samarbetet varit koncentre- rat till att stärka Litauens kapacitet att klara av des- sa frågor. Sida har beslutat om samarbetsprogram med Estland och Lettland under året.
Under år genomfördes den första omgång- en av finansieringsprogrammet DemoÖst. DemoÖst erbjuder demonstrationsinsatser av utrustning på miljö- och energiområdet, med medel från Öster- sjömiljard . Insatser för cirka mnkr har erbju-
dits delfinansiering, vilket leder till förbättringar av miljö- och energisituationen i området samt en höjd omsättning i de svenska levererande företagen.
Sidas insatser skall enligt regleringsbrevet, utom i undantagsfall, ske med utnyttjande av den svenska resursbasen. Samverkan med och utnyttjandet av denna resursbas bedöms ha fungerat väl under året. Fortsatta satsningar på information och kom- munikation (inklusive nyhetsbrevet Östlövet) bidrar till detta.
Utvärderingar, kapacitetsstudier och systemrevisioner
En utvärdering har utförts avseende de tre första
-projekt Sida medverkat till i Östeuropa: Haap- salu i Estland, Liepaja i Lettland och Klaipeda i Litauen. Projekten genomfördes i samverkan med Världsbanken som ledande finansiär. Sida medver- kar vanligen i omfattande investeringsprojekt till- sammans med andra finansiärer, såsom till exem- pel , och . Utvärderingen av de tre
-projekten, som redovisades under år , visar att kvaliteten på det svenska stödet förhöjdes genom samarbetet och gjorde den svenska finansi- eringen mer effektiv än vad den skulle ha varit om
Ett renare Östersjön. Med hjälp av investeringsstöd från Sida har flera avloppsreningsverk tagits i drift i de baltiska länderna. Stödet riktas till regionens största utsläppskällor, så kallade ”hot spots”, och utsläppen har börjat minska.
121
MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING
stödet givits ensamt. Långivarnas krav på kredit- värdighet skapade incitament hos samarbetsparten att öka sin kunskap inom olika områden, samt att generera finansiellt hållbara vatten- och avlopps- tjänster. Det svenska stödet i sin tur kompletterade långivarens insats genom att med gåvomedel öka förutsättningarna för att inkludera miljöaspekter i projektet.
En utvärdering av katastrofhjälp och avloppsre- ning för översvämningsdrabbade områden i Raci- borz, Nysa and Klodzko visar att ett flertal av delinsatserna genomförts med gott resultat. Åtgär- derna har i flera fall resulterat i en förbättrad miljö, jämfört med situationen innan översvämningarna. Viss kritik riktas mot förseningar inom projektet samt mot att kontraktsförhållandena mellan parter- na inte alltid varit klargjorda.
En utvärdering av renovering av avloppssystem i Sopot får likaså positivt betyg av utvärderaren. Insatserna, som pågick mellan –, innebar att de sedan flera år stängda stränderna i Sopot nu har kunnat öppnas och att turisterna återvänt till den klassiska semesterorten. Även i detta fall pekar utvärderaren på brister i kontraktsförhållandena mellan de polska och de svenska parterna.
Under året har en systemrevision av Sveriges Lantbruksuniversitet () genomförts. Revisionen fann inget stort att anmärka på verksamheten, men föreslog att vissa av :s interna kontroller bör förbättras.
EU-koppling
Under året har miljösamarbetet präglats av förbe- redelserna för -medlemskap, där uppfyllandet av
-direktiven på miljöområdet kräver mycket stora investeringar. Sidas bedömning är att det svenska miljöstödet främjar kandidatländernas inträde i . Detta görs dels genom stöd till förberedelser och implementering av investeringsprojekt, dels genom förvaltningsstöd.
Samarbetet med Naturvårdsverket har för de baltiska länderna under varit fokuserat på - anpassningen, framför allt vad gäller kemikaliehan- tering, naturvård och vattenvård. Såväl Estland som Litauen har nu stängt sina miljökapitel i - förhandlingarna, vilket är mycket positivt.
Jämställdhet
Inga särskilda insatser har genomförts i avsikt att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom ramen för miljösamarbetet. Sedan föregående år har dock ett arbete påbörjats för att öka kunska- pen om – och i så fall hur – jämställdhetsaspekter kan integreras i miljö- och energiinsatserna (main- streaming).
En jämställdhetsplan tas fram i twinningsamar- betet mellan Rigas -bolag och Stockholm Vatten. I samarbetet mellan S:t Petersburgs -bolag och Stockholm Vatten ställs krav på att redovisningar av till exempel deltagande i aktiviteter skall vara könsuppdelade.
Flödet av bristfälligt renat kommunalt avloppsvatten från Klaipéda utgjorde tidigare en betydande del av den totala miljöbelastningen på Östersjön. Sida stöder ett projekt som syftar till att förbättra hanteringen av stadens vatten och avlopp.
122 MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UTVECKLING Vidare har Sida ställt krav på att en uppdatering
av en socioekonomisk studie i staden Novgorod, Ryssland, ska innehålla könsuppdelad statistik.
Exempel
Två viktiga seminarier har arrangerats i Ryssland. En kapacitetsuppbyggande insats i S:t Petersburgs
-bolag avslutades med en konferens i oktober för att diskutera, visa och sprida resultaten av tre års
arbete. I Gattjina arrangerades ytterligare ett semi- narium av det ryska ministeriet för byggnation och kommunala tjänster, Gosstroj, i samarbete med administrationen i Leningrads län och staden Gatt- jina. Kunskap om de Sida-stödda reforminsatserna inom stadens fjärrvärme spreds till tjänstemän på federal och regional nivå, :s samt representanter för andra ryska städer.
Samarbete med Central- och Östeuropa