Om vi studerar de beskrivningar som finns om europeiska länders betygssystem i Eurydice (enligt den information som fanns där hösten 2014) kan vi för det första konstatera att 12 länder inte alls nämner när de börjar sätta betyg.
Detta betyder att det är svårt att kontrollera för generella påstående om hur många länder som sätter betyg i vilka åldrar, då den informationen ibland bara finns på originalspråk via ländernas statliga myndigheter. Dessutom är det intressant att så många länder inte tycker detta är viktig information. I de beskrivningar som finns av när och hur betyg ges i olika europeiska länder är det tydligt att betygen i många fall inte är ett särskilt väl reflekterat pedagogisk fenomen.
Helt klart är det i alla fall att de flesta länder börjar mycket tidigare med betyg än vad vi gör i Sverige – men av olika anledningar och på mycket olika sätt.
Tabell 10: Tidiga betyg
Ålder 5 1 land: Nordirland
Ålder 6 9 länder: Cypern, England, Frankrike, Ungern, Italien, Polen, Rumänien, Wales, Österrike Ålder 7 4 länder: Belgien (franska), Luxemburg, Turkiet, Tyskland (i flertalet delstater)
Ålder 8 3 länder: Grekland, Malta, Slovenien Ålder 9 2 länder: Portugal, Slovakien, Ålder 10
Ålder 11 2 länder: Lichtenstein, Litauen Ålder 12 1 land: Sverige
Ålder 13 1 land: Norge
Ålder 14 2 länder: Danmark, Finland*
Ej redovisat (12): Belgien (flamländska), Belgien (tyska), Bulgarien, Estland, Irland, Island, Kroatien, Lettland, Nederländerna, Skottland, Spanien, Tjeckien.
* I Finland varierar tidpunkten för första betygen lokalt, se beskrivning nedan.
Betyg vid sex års ålder (som oftast är åk 1) är alltså, utifrån den information som finns i Eurydice, den tidpunkt som samlar flest länder i Europa, även om det totalt sett är vanligare att vänta till åk 2, 3 eller 4. Betyg i åk 6 och senare ges i ett färre antal länder, givet den information som finns via Eurydice. Det finns dock också några länder som inte direkt reglerar när betyg ska ges. Hur betygen ges varierar dock mellan länderna även när de ger dem vid samma tidpunkt.
Om vi bara uppehåller oss vid länder som ger betyg i åk 1 kan den stora variationen av system och principer för hur betyg blir till, enkelt framträda (se även Lundahl 2014). Bland länder som ger betyg i åk 1 har vi Österrike som ger ett samlande betyg i slutet av åk 1, ibland tillsammans med muntliga tillägg. Först från åk 2 får barnen betyg i alla ämnen. Även Lettland tillämpar ett system där eleverna får ett mer kvalitativt
övergripande omdöme i åk 1, för att sedan få betyg på skalan 1-10 från åk 2 i modersmål och matematik. För de andra ämnena används mer kvalitativa omdömen fram till åk 4.
I Cypern får eleverna varje år från åk 1 ett framstegscertifikat som visar om eleven klarat av årskursen. Detta är en förutsättning för att få påbörja nästa årskurs. Vid slutet av åk 6 får eleven ett avgångsbetyg från primary school. Också i Litauen är godkända resultat från åk 1 en förutsättning för att flyttas upp. Eleverna kan flyttas upp innan de avslutat klass 1-3 om de anses klara med det läroplanen täcker för dessa år.
I Finland har eleverna rätt till en avrapportering från åk 1 om hur de fortskrider i studierna. Det bestäms i den lokala arbetsplanen hur detta ska se ut, om det ska utformas verbalt eller numeriskt, eller som en kombination av dem upp till åk 7. Därefter är betygen numeriska. Det är därför i bästa fall oprecist att tala om att man i Finland sätter betyg från trean eller fyran, som i citatet som inleder detta avsnitt.
Frankrike tillämpar ett system där man följer elevernas studier i bestämda cykler och i slutet av en sådan cykel ges ett prov. Resultaten från dessa prov sammanfattas i en bok (livret scolaire). Denna rapportbok används i kommunikationen mellan lärare och föräldrar och inför bytet mellan olika stadier, i syfte att ge en kontinuerlig bild av barnens utveckling.
I Turkiet gör eleverna ett färdighetstest i slutet på åk 1 för att avgöra vilken undervisning de ska få från åk 2. I slutet av varje årskurs från åk 2 till åk 8 gör eleverna sedan ett prov på vilket de måste få betyget Fair (3) för att få avsluta årskursen.
Ungern har ett system där lärarna ska ge eleverna regelbundna ”marks” under året och sammanfatta dessa i slutet med ett betyg. I Italien får eleverna i slutet av varje läsperiod olika kommentarer som sammanfattas i bedömningsdokument i slutet av året. Eleverna får också omdömen i uppförande. Polen och Schweiz, slutligen, där får eleverna betyg på skala 1 – 6 från åk 1 (se vidare Appendix).
Det finns länder där elevernas kunskapsnivå bestäms i tidiga år, även om det inte nödvändigtvis är så att betyg används för bedömningen. Det är bedömningen som är reglerad, inte formen för den som till exempel på Cypern. Det är också så att betyg i vissa länder, vad gäller de lägre åldrarna är ett resultat på ett färdighetsprov, och inte ett kursplanestyrt betyg så som vi konceptualiserar betyg i Sverige.
Flertalet landsbeskrivningar i Eurydice ger inga indikationer på att betygssystemen reformertas de senaste decennierna. Några få länder har reformerat sina betygssystem mot senare betygssättning. Liechtenstein avskaffades betyg helt i primärskolan 1999/2000. I Slovakien har man sedan några år tillbaka enbart krav på muntlig bedömning upp till åk 4. I Litauen har det skett en övergång mot framför allt beskrivande och kvalitativa omdömen i primärskolan.
Spelar det då någon roll för resultaten på PISA-mätningarna när i ålder eleverna får sina första betyg? Om vi samkör den information vi har med vilka resultat eleverna i Europa fick på PISA-mätningen 2012 ser vi inga signifikanta effekter av att börja tidigt eller sent (tabell 11).
Korrelationer (Pearsons r) mellan Pisa-resultat i matematik, läsning och naturkunskap och ålder för betygsättning i olika länder är icke signifikanta (r = 0, 12 till 0, 20; p = 0, 271 - 0, 524). Detta resultat innebär att det inte finns några samband mellan ålder för betygsättning och Pisa-resultat i matematik, läsning och naturvetenskap. Vidare är resultaten för regressioner på ålder för betygsättning för Pisa-resultat för matematik, läsning och naturkunskap icke signifikanta och visar på att det inte finns några orsakssamband mellan när länder börjar sätta betyg och PISA-resultat. Detta resultat, som har länder som analysnivå (aggregerad nivå) kan skilja sig mot resultat där analyserna är på individnivån (eleven). Vi har dock inte haft tillgång till individdata.
Tabell 11. Sambandet mellan betygsstart i Eurydice och PISA-resultat
Correlations
pisa_ma pisa_read pisa_scie Grading
pisa_ma Pearson Correlation 1 ,870** ,903** ,201 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,271 N 36 36 36 32 pisa_read Pearson Correlation ,870** 1 ,914** ,117 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,524 N 36 36 36 32 pisa_scie Pearson Correlation ,903** ,914** 1 ,133 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,467 N 36 36 36 32 Grading Pearson Correlation ,201 ,117 ,133 1 Sig. (2-tailed) ,271 ,524 ,467 N 32 32 32 33
**.Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). PISA-data från kommer från OECD PISA web site (revised edition February 2014), Excel snapshot file from chapter 1: http://dx.doi.org/10.1787/888932937035. Dessa kompletterades för UK och Belgien från OECD:s landsrapporter: http://www.oecd.org/unitedkingdom/PISA-2012-results-UK.pdf och: http://www.oecd.org/education/PISA-2012-results-belgium.pdf. (nedladdat 2015-01-19)
Samma resultatbild får vi om vi utgår ifrån den skala Utbildningsdepartementet har tagit fram (tabell 12). I utredningen En bättre skolstart (Promemoria 2014-08-20) finns en lista över när betyg sätts i 36 länder inkluderande även USA och några länder i Asien, och några länder i Sydamerika. Vi har inte kunnat verifiera hur mycket på denna lista det är som stämmer, men konstaterar att för några länder sätts betyg egentligen något senare än vad utbildningsdepartementet anger (s. 37). Trots det finner vi inte heller här att det finns något samband, mellan betygsstart och resultat på PISA. Det finns med andra ord inga belägg för antydda samband av slaget: ”Länder som ligger högt i Pisa börjar väldigt tidigt med betyg”.
Tabell 12. Sambandet mellan betygsstart enligt Utbildningsdepartementets förteckning och PISA-resultat Correlations
pisa_ma pisa_read pisa_scie Utb. dep.
pisa_ma Pearson Correlation 1 ,926** ,940** ,125 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,448 N 46 46 46 39 pisa_read Pearson Correlation ,926** 1 ,950** ,012 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,942 N 46 46 46 39 pisa_scie Pearson Correlation ,940** ,950** 1 ,019 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,908 N 46 46 46 39 Utb. dep. Pearson Correlation ,125 ,012 ,019 1 Sig. (2-tailed) ,448 ,942 ,908 N 39 39 39 40
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). PISA-data från kommer från OECD PISA web site (revised edition February 2014), Excel snapshot file from chapter 1: http://dx.doi.org/10.1787/888932937035. (nedladdat 2015-01-19)