5. Resultat
5.1 Elevernas beskrivning av deras nuvarande svensklektioner
En vanlig svensklektion börjar med en genomgång och sedan får de jobba. Eleverna berättar att de arbetar med hur svenska språket skapades, grammatik med adjektiv, substantiv i singular och plural samt att de arbetar med boken Dags. De arbetar med flera olika svenskböcker och har även en bok i grammatik som heter Svensk grammatik. Gemensamt för böckerna är att de har olika uppgifter, nämner flera elever. ”Jag tänker på jobba med ordklasser, läsa, rättstavning och skriva berättelser”.
Någon skriver att de ”arbetar med att stava rätt.” Många elever nämner att de skriver mycket. Ibland läser de och ibland skriver de berättelser. Andra gånger läser deras lärare högt för hela klassen och ibland får de läsa tyst var och en för sig. Böckerna har de varit och lånat på biblioteket.
5.1.1 Analys av elevernas nuvarande svensklektioner
Eleverna har ingen medveten förkunskap om att arbeta utifrån multipla intelligenser. När de själva berättar om sina erfarenheter gällande svensklektioner är det överlag en mer traditionell bild de förmedlar. Däremot kan vi av elevernas svar utläsa att deras ordinarie lektioner är varierade och att de uppskattar att det är så. Lektionerna verkar ofta vara utformade så att många olika lärmoment och lärstilar finns med inom ramen för det mer traditionella
lektionsbeteckningarna. Som till exempel i ämnet svenska där vi kan utläsa av både frågorna och intervjuerna att eleverna ofta skriver egna berättelser. Detta kan gå till på följande sätt. De får information av läraren som de ska bearbeta samtidigt som de får söka egen information kring olika ämnen, ofta inom orienteringsämnena2 (oä). Den information de får respektive finner får de själva sedan skriva samman i inbundna böcker som de har i ämnet oä. Vad som framkommer kring frågan om hur deras svensklektioner ser ut idag är att de ofta sammanblandar det med ämnet oä. Eleverna berättar att de nu skriver om medeltiden och att de har skrivit om landskap. Kanske är det så att eleverna inte märker skillnad eller kan avgränsa de olika lektionsmomenten eller så kanske de bara fritt associerar till det som de anser vara roligt i skolan, men det kan också vara så att deras lärare inte gör någon skillnad på dessa ämnen. Oä som ämne är kanske medvetet integrerat i svenskämnet?
I och med att vi använder vårt språk både muntligt och skriftligt inom alla ämnesområden är svenska ett ämne som integreras i samtliga skolämnen oavsett om det sker medvetet eller inte. Vi upplever att eleverna i denna klass är vana vid att skriva och oavsett hur avancerad var elev är i sitt skrivande är det ett naturligt arbetssätt för samtliga.
5. 2 Lektion ett – verbal/lingvistisk
(26 elever deltog)Under den första lektionen läste den av oss som höll i lektionerna högt ur boken för eleverna. Vi valde att läsa tre kapitel vid det första tillfället för att eleverna skulle hinna sätta sig in i boken. Vi var medvetna om att det är lång tid att läsa högt och att det ställer höga krav på eleverna att sitta och lyssna så länge.
Efter högläsningen skulle eleverna med egna ord skriva vidare på berättelsen, vad de trodde hände i fortsättningen. Vi delade ut en halv A4-sida och sa att de i alla fall måste skriva minst fem meningar. När de var färdiga samlade vi in deras texter. Sedan fick de skriftligt besvara, på utdelade halva A4-sidor, våra frågor angående lektionen som den undervisande ställde muntligt samt satte upp färdiga frågelappar på tavlan. Vi lämnade öppet för eventuella frågor. Slutligen samlade vi in deras svar och började med de enskilda sex intervjuerna.
5.2.1 Observationerna
Lektionen börjar med att vi presenterar oss och berättar mycket kortfattat vad vi ska göra och vad klassen ska få hjälpa oss med. Vi berättar att vid detta tillfälle ska läraren (Theres) läsa högt för dem ur boken Benjamin Duva – riddare av röda draken och att Daniela ska sitta på
2 Oä är den äldre beteckningen på de samhällsorienterade ämnena, men som eleverna fortfarande använder i dagligt tal, därför väljer vi att
en pall och studera Theres när hon håller lektion. Vidare berättar vi att de sedan ska få en uppgift baserad på bokens innehåll. Efter vår korta presentation börjar läraren att läsa och hela klassen sitter tyst och lyssnar.
Första momentet är 25 minuters högläsning. Efter cirka 20 minuter har halva klassen tappat intresset och börjar söka kontakt med dem som sitter runt dem. Efter 25 minuter har många elever svårt att koncentrera sig
De elever som av någon anledning inte koncentrerar sig på berättelsen hela tiden börjar lyssna igen när läraren som läser ändrar röstläge.
Efter dagens avsnitt får eleverna i uppgift att skriva vidare på berättelsen. Vad händer med personerna i boken och hur fortsätter berättelsen? Många av eleverna undrar hur mycket de ska skriva och börjar då prata med varandra och frågar läraren. Ungefär 1/3 del av klassen tittar sig lite oförstående omkring och ser ut att behöva lärarhjälp men söker den inte aktivt. De varken räcker upp handen eller tar kontakt med läraren på annat sätt för att fråga. Några elever dubbelkollar sina uppgifter med läraren innan de börjar skriva. Vissa elever sitter och tänker en stund innan de tar sig an uppgiften. Snart är alla igång och skriver och det pågår febril verksamhet i klassrummet i ungefär fem minuter, sen har de skrivit färdigt de fem meningar som är minimum för uppgiften. De flesta elever tar tyst fram sin egen läsebok när de är färdiga med uppgiften.
När alla har lämnat in skrivuppgiften får eleverna en ny uppgift. Denna gång besvarar de frågor angående lektionen. Ännu en gång undrar de hur mycket de ska skriva alternativt hur länge de ska skriva. De får svaret att det får ta den tid det tar. Efter fem minuter är de flesta klara och tar lugnt upp sina läseböcker igen
När alla har skrivit färdigt läser vi upp de sex som vi vill intervjua. Två flickor vill inte och vi tar två av de flickor som vi har som reserver. Alla utvalda pojkar vill.
5.2.2 Elevarbetena samt de skriftliga svaren
Eleverna färdigställde sina arbeten inom relativt kort tid med en variation av fantasi. De olika arbetena kan delas in i två olika områden. Hälften av klassens elever valde att skriva vidare utifrån de händelser som redan skett i boken, det vill säga de spann vidare på redan befintlig fakta. De andra 13 eleverna förde handlingen vidare, åtta elever, genom att huvudpersonerna Roland, Benjamin, Balder och Andreas blir riddare och de flesta hänvisar till Benjamins dröm. Fem elever skriver att de tror att hemligheten är en portal in till en annan värld.
Efter det första lektionstillfället skriver 12 av klassens 26 elever, att de tycker lektionen var ”bra” eller att de (sju) tycker att den var ”rolig”. På frågan om vad de minns från lektionen varierar svaren beroende på hur de har uppfattat lektionen och dess olika moment. Flera elever väljer att kommentera högläsningsboken Benjamin Duva. Några skriver omdömen om den, bra, spännande och så vidare. Andra svarar med att konkret berätta vad de gjorde under lektionen: ”Vi har skrivit vad vi brukar göra på en svenskalektion. Och Theres har läst i Benjamin Duva. Och vi har skrivit det som hänt i dagens lektion”.
Åtta av klassens elever kommenterar lektionsmomentet, att skriva en fortsättning på berättelsen. Genomgående skriver de att det var roligt att skriva en fortsättning på boken. En pojke skriver: ”Jag tyckte det var lite svårt att hitta på en fortsättning och försökte göra så gott som möjligt. Och lyckades bra”. Några av klassens elever skriver att de tycker om när någon läser högt för dem en pojke skriver att ”det är skönt att inte alltid jobba”.
5.2.4 Intervjuerna
Under intervjuerna anser samtliga intervjuade elever att lektionen var rolig eller bra. En av eleverna beskriver lektionsförloppet på följande sätt: ”ni läste ur en bok, så fick vi skriva vad vi trodde skulle hända och vad vi tyckte om lektionen”. Ingen av eleverna kommenterar lektionsformen utan enbart lektionsinnehållet, det vill säga konkret, vad de gjorde under de 40 minuter lektionen höll på.
Eleverna berättar att de tycker om ämnet svenska, de flesta av de intervjuade eleverna uppskattar alla moment inom ämnet dit de även räknar oä. En av eleverna berättar dock att han inte är så förtjust i boken Dags som de arbetar mycket med. Hälften av dessa sex elever tycker att det bästa med ämnet är att skriva egna berättelser.
Alla eleverna säger under intervjuerna att de tycker om när någon läser högt för dem, men fyra av dem läser ännu hellre själva.
På frågan om vad en lärare bör tänka på för att göra en bra och rolig lektion svarar en elev följande ”annars ska man inte göra samma sak hela tiden, utan någon lektion kanske man läser, en annan jobbar man”. Flera av eleverna nämner vikten av variation för att ett ämne ska vara roligt.
5.2.5 Analys av lektion ett
Efter första lektionen var alla eniga om att vi haft en svensklektion för som de uttryckte det, vi har läst och skrivit. Vi tolkar det som att eleverna anser att ämnet svenska och den
verbala/lingvistiska intelligensen hör ihop.
Vi reagerade på elevernas snabbhet att utföra uppgiften och undrade under lektionens gång något över hur väl de utförde sitt arbete. När vi väl läste igenom arbetena såg vi att deras fantasi flödade och trots snabbheten att slutföra uppgiften var arbetena överlag väl genomförda. Enligt den information vi fått av eleverna så skriver de ofta i skolan och detta speglar sig väl i denna lektion. Som Evenshaug och Hallen (2001) skriver om elvaåringen så är det kring denna ålder som det skrivna språket utvecklas ytterligare, vilket kan utläsas i elevernas skriftliga inlämningsuppgifter.
Kanske är de helt enkelt vana vid att snabbt arbeta undan uppgifter för att sedan gå vidare med nästa moment? I så fall kan man undra var djupförståelsen för ett ämne blir av. Om detta är ett sätt att arbeta som lärs ut i skolan är det förståeligt att många elever inte får någon djupare förståelse för det som lärs ut. Dock kunde vi i under de andra lektionerna uppleva att mer tid lades ner vid skapandet av både tidslinjer och bilder. Är de så vana vid att skriva just berättelser att detta moment skedde per automatik?
Variation tycks vara en nödvändighet för att hålla eleverna uppmärksamma. I detta fall, är det högläsarens röst som är en viktig faktor för att behålla elevernas uppmärksamhet. Det märks tydligt att när den som läser markerar med sin röst att något händer i boken återupptar de flesta eleverna intresset för berättelsen. Denna variation hjälper oss att ro i land med det första lektionsmomentet, högläsning av de första tre kapitlen i boken. Momentet blir för långt och man märker att eleverna drar en lättnadssuck när det avslutas. Även om de tycker om boken är det svårt för eleverna att sitta tyst, stilla och koncentrerat under läsningen.