Lektion tre – visuell/spatial

Lektionen började med en genomgång av dagens uppgift. Eleverna skulle få rita en bild som representerade hela eller ett urval av boken. Därefter hade vi högläsning av kapitel fem för att eleverna skulle komma in i berättelsen igen. Efter högläsningen uppmanade läraren eleverna att tänka på allt som lästs och arbetats med i boken när de ritade sin bild.

Läraren delade ut ritpapper. Eleverna fick själva välja om de ville färglägga sina bilder eller enbart rita med blyerts. När de var färdiga samlades bilderna in och alla fick svara på frågorna om den här lektionen. Sedan intervjuade vi de sex utvalda eleverna.

5.4.1 Observationerna

Läraren börjar med att berätta vad som ska hända under dagens lektion. Eleverna ska få höra ett kapitel och sedan ska de rita en bild utifrån det.

Läraren börjar läsa. Kort efter springer ett par elever igenom klassrummet för att hämta något, detta upplevs störande. Läraren ändrar röstläge när boken blir mer spännande och eleverna koncentrerar sig på boken. Tio elever sitter och pillar med saker framför sig men de ser alla ut att lyssna. Snart springer de två eleverna tillbaka genom klassrummet, denna gång blir det märkbart stökigare i klassen på grund av avbrottet.

Efter cirka tio minuter sker något mycket allvarligt i boken och alla eleverna verkar lite tagna av detta. Efter ungefär 15 minuter är kapitlet slut och eleverna ska nu rita en bild av något de tänker på från boken. Ett par elever diskuterar det senaste kapitlet.

Några elever undrar vad de kan rita och läraren svarar att de kan rita vad de vill bara det är från boken. Eleverna börjar rita och sudda, vissa har svårare att komma igång. En elev undrar om det måste färgläggas, läraren svarar att det måste man inte. Pojken som frågade sätter sig på sin plats och börjar färglägga. Andra elever uttrycker lättnad över att inte behöva färglägga. Efter en stund ritar alla koncentrerat. Ytterligare fem minuter senare är den första teckningen färdig och eleven sätter sig och läser i sin läsebok. De andra fortsätter att rita, var och en arbetar med sin teckning och de tittar inte på varandra.

Det har blivit tid för rast, men de elever som inte är klara får, om de önskar, sitta kvar och jobba. Efter avbrottet för rast väljer fem elever att rita klart sina teckningar och en väljer att lämna in fast han inte är färdig. När alla har lämnat in sina teckningar ska dagens frågor besvaras.

5.4.2 Elevarbetena samt de skriftliga svaren

Elevernas bilder varierar i både tema och utformning. Några händelser ur boken dominerar dock. Två av eleverna väljer att rita fyra olika händelser ur boken. Fem elever ritar händelser ur dagens kapitel. Nio elever ritar något ur föregående kapitel. Elva elever valde att färglägga sin bild medan tio valde att rita enbart med blyerts.

Den tredje lektionen beskriver elva av eleverna som rolig och åtta skriver att den var bra. Några skriver också att den var lite jobbig. Många elever uttrycker sin glädje över att få rita. En pojke skriver ”Jag tycker att det var en rolig lektion eftersom vi ritade. Jag älskar att rita.”

Ett par elever beskriver lektionen som annorlunda och ovanlig, något de ser som positivt. En elev skriver att han uppskattar lugnet. Återigen beskriver eleverna sina upplevelser av dagens lektion genom att berätta vad de gjorde under den.

5.4.4 Intervjuerna

Efter den tredje lektionen tycker fyra av de elever vi intervjuar att lektionen var rolig, främst för att de fick rita. En flicka framhåller att lektionen var bra då hon vet att många i hennes klass tycker om att rita. En elev tycker att lektionen var annorlunda och att det var bra. En annan jämför lektionen med de föregående och tycker inte att denna var lika rolig, han

berättar också att han inte tycker om att rita. Av deras redogörelser framgår det att alla sex valt olika moment ur boken att rita om.

Den här lektionen anser hälften av de intervjuade att den var i ämnet bild och hälften att det var svenska. Att deras uppfattningar om ämnena går isär förstår man av deras resonemang kring ämnestillhörigheten. En flicka, som tycker att dagens ämne var svenska, berättar att de brukar rita på sina svensklektioner medan en pojke anser att de aldrig ritar under dessa lektionstillfällen. Han anser att dagens lektion var inom ämnet bild.

5.4.5 Analys av lektion tre

Även efter den tredje lektionen där eleverna fått rita en bild som ska representera boken skiftade svaren angående ämnestillhörigheten, och då mellan svenska och bild. Variationen av ämnesval kan även här härledas till att elever ser olika arbetssätt som renodlade ämnen såsom att när man arbetar med teckning är det bild och när man läser och skriver är det svenska.

Det är intressant att se hur eleverna, en flicka och en pojke har helt olika uppfattningar om svensklektionerna. Båda anser den tredje lektionen vara inom ämnet svenska men motiverar ämnesvalet med motsatta resonemang som ”att de inte brukar rita där” och ”att de brukar rita på svenskan”. Trots att de går i samma klass och deltar i samma undervisning uppfattar de formen av svensklektioner olika.

Vi reagerade på barnens uppskattning av att inte behöva färglägga bilden. Kan det vara så att de alltid måste färglägga och att det lett till en viss tristess i färgläggningsmomentet? Här kan ses ett behov av variation i skapandeprocessen, det vill säga att använda olika material i skapandet av bilder. Eller är det så att det är valfriheten att få välja som uppskattas? En av de elever som frågade valde faktiskt att färglägga sin bild. Valfriheten att få välja kan ses som en uppmuntran till elevers ansvarstagande då de själva får avgöra vad som bäst passar deras arbetsuppgift.