4. Resultat, analys och teoretisk tolkning
4.5 Elevernas kulturella bakgrund
I intervjuerna framgår att lärarna känner till elevernas kulturella bakgrund. Men de brukar inte skaffa sig extra kunskap om de länderna som eleverna har anknytning till förutom
informationen som de får av eleven själv.
Lärarna vill ta in sina elevers bakgrunder i undervisningen där det finns tillfälle. En av dem vill ta in den här aspekten i historia men känner att det är lättare att göra det i religionsämnet.
I religion är det lättare. I historia är det så att böckerna är uppbyggda fel så ska man arbeta på det sättet så tvingas man forska fram så mycket själv.99
De andra lärarna använder sig av eleverna när de får möjlighet.
Att man tar vara på att den eleven har kunskap om detta. Ibland kan det ge sig självt. Ex. Nu ska jag gå in och berätta om militärkuppen i Chile och så har jag två
chilenska flickor i klassen då har de nog en del kunskap. Sen efter lektionen kanske man frågar om när de kom hit och varför och sen kanske man tar upp det igen. Sen lever ju historian när den kan förankras på personer.
Det är inte bara på film. Det försöker jag tänka på så mycket jag bara kan att om det är någon som har nåt att berätta.100
97 Intervju med lärare 2 2012-10-04. 98 Stier (2009) s. 15-16.
Att alla lärare känner till sina elevers kulturella bakgrunder visar på en interkulturell kompetens hos dessa lärare. En del av interkulturell kompetens är enligt Stier innehållskompetenser som handlar om kunskap om kulturer. 101
Alla lärarna låter eleverna arbeta med sina ursprungsländer om de vill. Men detta får inte ta över resten av undervisningen enligt en av lärarna. Lärarna uttrycker även en viss kritik mot metoden att använda tilläggshistoria. Samtliga ser ändå eleven som en resurs i det här arbetet.
Men bara man inte släpper huvudlinjen så att det andra tar över. Det är absolut förödande. Det är jag helt emot.102
De barnen som har velat har haft möjlighet att arbeta med sitt eget land. De har en fördel av det när vi jobbar med andra länder för de jobbar inte med ett annat land utan de jobbar med sitt hemland och då kräver jag mer av dem när det gäller det.103
Tre av de fyra lärarna använder sig av elevernas kulturella bakgrund i undervisningen när det finns tillfälle. Denna inställning är ett tydligt exempel på det Banks kallar innehållsintegrering i undervisningen som handlar om att använda sig av innehåll från olika kulturer i
undervisningen. 104 En viktig aspekt jag vill framhålla är att elever med annan kulturell
bakgrund också kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Jag tycker att man oftare skulle tänka på den här aspekten i sin undervisning. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna, som i det exempel läraren som nämner statskuppen i Chile lyfter fram.
Även i detta tema om elevernas bakgrund talar lärarna om risken att eleven kan känna sig utpekad. En av lärarna gör en jämförelse mellan en klass där bara en elev har en annan kulturell bakgrund än resten av klassen och en klass där hälften av eleverna har andra kulturella bakgrunder än resten av klassen. Han lyfter här fram fördelen med att ha en
mångkulturell klass med elever från många kulturer än om man bara har en elev från en annan kultur.
Jag försöker göra detta. Jag tycker att det är viktigt att det finns och vill använda det. Men sen får man ta hänsyn till de barn som inte vill. Det måste man vara väldigt noga med så man inte trampar på några tår. Men desto mer mångkulturellt samhälle man har i klassrummet desto mindre risk att vi trampar någon på tårna.
100 Intervju med lärare 1 2012-10-03. 101 Stier (2009) s. 122-127.
102 Intervju med lärare 1 2012-10-03. 103 Intervju med lärare 4 2012-10-04. 104 Stier (2009) s. 122-127.
Men har jag bara ett barn som är annorlunda för att den har ett annat ursprung än de andra så kan det vara mycket jobbigare kanske än om vi är 10 av 20 som kommer från ett annat land.105
Jag håller med om att möjligheten att belysa det mångkulturella perspektivet blir lättare i en blandad klass, men beroende på hur man tar in eleverna som resurs behöver inte någon bli utpekad. Jag tror att en elev också kan känna sig mindre delaktig om man enbart utgår från det svenska som norm i undervisningen.
På frågan om samarbete med modersmålslärare så visar det sig att sådant samarbete i stort sett inte förekommer alls. Modersmålslärare finns på båda skolorna men de är inte bara anställda där utan åker runt mellan olika skolor. Samarbeten mellan klasslärare och modersmålslärare på dessa skolor existerar inte. Lärarna anser att ett tätare samarbete är hopplöst på grund av detta.
Jag har någon gång pratat med han som har italienska, eftersom jag känner honom sen innan, om vad jag tar upp osv. Men det är sällsynt.
Jag tror att ett tätare samarbete är hopplöst eftersom de lärarna inte är stationerade utan åker mellan olika skolor. Det hade nog gått om man hade haft en större språkgrupp som bara var från denna skolan. Men för att du ska kunna göra ett temaarbete med en kollega så måste du kunna veta att den kollegan är här måndag - fredag. Inte bara torsdagar 15.00.106
De kan man också ta hjälp av. Jag har inte använt mig av de men jag skulle kunna tänka mig att ha ett tätare samarbete.107
En av lärarna har tidigare erfarenhet av ett sådant samarbete och då var syftet med samarbetet att öka elevernas språkliga förståelse.
Jag har gjort det i andra sammanhang, på andra skolor jag jobbat på. Framförallt på Rosengårdsskolan. Där använde jag det hela tiden till begrepp. Jag gick igenom viktiga begrepp, sen hjälpte modersmålsläraren mig att förmedla sakerna till eleverna. För då hör de samma ord på två språk.108
När det gäller modersmålsundervisningen så tolkar jag svaren på mina frågor som att den är skild från den övriga undervisningen. Ingen av lärarna har något pågående samarbete med modersmålslärarna alls. Endast en av lärarna kan tänka sig ett tätare samarbete. Om jag jämför lärarnas åsikter med Vanja Lozic resultat så visar det sig att flera utav hans intervjuade
105 Intervju med lärare 4 2012-10-04. 106 Intervju med lärare 1 2012-10-03. 107 Intervju med lärare 3 2012-10-04. 108 Intervju med lärare 4 2012-10-04.
elever önskar att ett sådant samarbete skulle kunna vara ett sätt att individualisera
undervisningen i historia utan att den generella undervisningen i historia påverkas på så sätt att undervisningen av elevens egen historia blir en del av modersmålsundervisningen.109
På frågan om eleverna visar något eget intresse för sin kulturella bakgrund var svaren skiftande. En av lärarna hade inte upplevt det medan en annan hade det.
Svaren var däremot eniga när jag frågade om varifrån de tror att eleverna får sin historiska kunskap som de tar med sig till skolan. Svaret från alla lärarna var: hemifrån, från föräldrarna. Lärarna var även överens om att föräldrarna påverkar elevernas historiekunskap.
Det hoppas jag att de gör. För jag vill att de ska ha sin historia och vara stolta över sitt ursprung och sitt land och se möjligheterna med att komma från ett annat land.110 Detta understryks också i den historiedidaktiska forskningen som under senare år visat att förmedling av historia i stor utsträckning sker utanför skolan. Historiemedvetande och historisk kunskap utvecklas alltså inte främst av undervisningen i skolan utan i hemmet och omgivande miljön.111 Det man även kan urskilja ur lärarnas svar och forskningens teorier är att hemmet då blir en historiekultur det vill säga en arena där historia skapas.112 Samma
slutsats drar även Nordgren och Lozic i sina avhandlingar. Deras forskning visar att de historiska tolkningar som elever gör påverkas av nationella historiekulturer och etniska identiteter.113