4. Resultat, analys och teoretisk tolkning
4.7 Framtid
I det avslutande temat som berör lärarnas syn på framtidens historieundervisning så har jag här valt att ta med ganska långa citat för att återge lärarnas visioner och tankar. På frågan om hur vi som lärare kan arbeta för att eleverna ska fungera i vårt mångkulturella samhälle så menar en av lärarna att lärarna faktiskt gör det bästa av situationen men man önskar sig mer resurser för att stödja dessa elever. Både de som är födda här och de som kommer till Sverige. Jag kan urskilja två huvudspår i lärarnas åsikter vad gäller frågan om hur lärare ska arbeta för att eleverna ska fungera i vårt mångkulturella samhälle. Den ena spåret är av praktisk natur där mer resurser att stödja dessa elever samt obligatoriska språkkunskaper förespråkas. Det andra spåret är av interkulturell, humanistisk natur där ömsesidig respekt för olika länder och kulturer blir viktigt.
Jag tycker vi gör det bra så som det är. Man ska betänka det att det inte är skjutit till några särskilda resurser i vanliga skolor, snarare tvärtom, och ändå har vi en ny kategori elever. Så jag tycker att vi gör det bästa av situationen. Naturligtvis i den bästa av världar hade vi fått in resurser så att man hade haft mycket mer stöd när man stöttar upp dem. Här är barn som har fosterfamilj och slängs rätt in i vanlig klass och har hur mycket som helst att ta igen. Det är något som jag inte tycker fungerar bra i svensk skola överhuvudtaget. Jag tycker att det borde funnits någon slags mellanstation där man lärde sig riktigt bra svenska först innan man går in i en vanlig skolklass. Ibland kan det nästan vara rent kriminellt att slänga in de bara så där rätt upp och ner i
121 Intervju med lärare 4 2012-10-04. 122 Eliasson (2008) s. 52.
årskurs 8 och så sitter de där och de andra är lååångt däroppe. Då sitter den eleven bara som ett enda stort frågetecken.123
Lärarna lyfter också fram att det blir allt viktigare att lära barnen att respektera varandra samt att belysa andra länder och kulturer och lära av varandra. Lärarna är eniga om att det de skulle behöva för att de i sin undervisning bättre kunna möta elever med olika kulturella bakgrunder är mer fortbildning i sina ämnen samt föreläsningar på detta tema.124
En av lärarna ser fler elever med annan etnisk bakgrund som något som skulle berika hans klassrum.
Fler elever från andra länder för att berika det klassrum jag har nu.
Det ideala tycker jag skulle vara att ha en elev från olika folkslag, med olika handikapp. Då kan vi verkligen lära av varandra. För hade jag haft några elever till från andra lite exotiska länder så hade det varit mycket lättare att
belysa andra kulturer.125
På den avslutande frågan om vad de tror kommer att ha betydelse för en bra historieundervisning i framtiden så fick jag skiftande svar.
Man ska inte ändra så mycket som man tror att man ska.
Jag tror mer att det är bundet till hur man själv lägger upp det, hur man själv är, hur man själv framställer grejer. Sen är det ett ämne som förändras över tid eftersom samhället förändras. Det som står nu behöver inte alls stå där om 20 år.
Jag tror att det kan bli mer internationalistiskt. Jag kan märka att det smugit sig in ett EU-perspektiv i läroböckerna de senaste 10 åren.
Då förändras ju undervisningen efter det.
Klassikern innan var ju att man läste om WWII sen är 9an slut. Men nu börjar åren gå. Det blir mer och mer avstånd i tid till WWII. Någon gång har jag sagt till mina kollegor att vi måste faktiskt läsa kalla kriget. Det är om inte mer relevant egentligen för dagens samhälle än vad WWII är.
Men idag är det inte bara att det är mångkulturellt utan även att eleverna kommer från olika miljöer socialt som spelar roll i och med det fria skolvalet. Här är ju inte bara elever ifrån Lund. Vi har från Kävlinge, Eslöv, Sjöbo osv.126
SO-undervisningen idag består nu av korta korvstoppningskurser. Innan gjorde vi två stora områden per termin. Då hann vi reflektera om sammanhang osv. Det kan vi inte idag. Ämnet har blivit lite snuttifierat tyvärr.127
Problemet är att man fortfarande går jättelångt tillbaka. Man hinner ju inte lika mycket eftersom historien blir längre och längre.
1960-talet, när jag föddes, är ju historia för de men det tar man ju inte upp så man får nu fundera på vad man ska ta upp och vad som är viktigt att ta upp. Frågan är hur långt man skall gå tillbaka och vad man skall lägga kraft på.128
123 Intervju med lärare 1 2012-10-03. 124 Intervju med samtliga lärare. 125 Intervju med lärare 4 2012-10-04. 126 Intervju med lärare 1 2012-10-03. 127 Intervju med lärare 2 2012-10-04. 128 Intervju med lärare 3 2012-10-04.
En intressant tanke om vad som kommer att ha betydelse för framtidens historieundervisning är det som läraren tar upp i nedanstående citat;
Att dels förändra kursplanen för den är inte jag nöjd med.
För jag märker att mina elever är mer intresserade av sin föräldrars historia än om Vasa för det påverkar de mycket mindre. Därför tror jag att man ska börja från ett annat håll. Så i årskurs 5 kanske man är i sina mor- och farföräldrars
led. Det som ligger dem närmast hastas över i 9an. Och sen när de är vuxna undrar de varför de bara lärde sig om en massa kungar. Och det vet inte jag heller. För
tittar man på syftet i kursplanen. Jag tycker det är ett jättebra syfte. Men hur stämmer det överens med innehållet som jag tvingas att förmedla?
Det hade varit roligt att testa att i en klass under tre år gå andra hållet och se hur intresset för ämnet hade varit. Där man struntat i innehållet och bara utgått från syftet. Förmågan att se samband mellan då, nu och framtiden.
Då tror jag att man hade fått andra resultat, både kunskapsmässigt i de förmågorna och hur ämnet hade setts i skolan av eleverna.129
När det gäller vad lärarna tror kommer ha betydelse för historieundervisningen i framtiden så är det en intressant tanke som lärare 4 lägger fram. Han utgår i sitt resonemang från ett
genealogiskt synsätt på historieundervisningen dvs. en undervisning som letar sig tillbaka från nuet. Denna form av undervisning tror även Mellberg i sin forskning bättre bidrar till att skapa meningsfulla sammanhang för eleven. 130
129 Intervju med lärare 4 2012-10-04. 130 Mellberg (2009) s. 356-358.