Elevernas kunskaper i matematik

När vi skulle ta fram proven för 1995 års utvärdering, behövdes ett material, där vi skulle kunna jämföra kunskaperna 1995 med 1989 (Skolverket, 1997).

5.2.1 Taluppfattning

Vi valde att ha ett prov som inte var relaterat till något prov i svenska eller engelska. Vi konstruerade uppgifter som liknande de uppgifter som fanns i provet Taluppfattning 1989 (Ljung & Pettersson, 1990). Tiden för utvärderingen 1995 var betydligt kortare än för 1989, så vi var tvungna att göra en förkortad variant av 1989 års prov. I detta delprov har elevernas läsförmåga liten betydelse.

Ett åttiotal lärare har gett synpunkter på provet Taluppfattning. En fjärdedel ansåg att provet är svårt och ungefär lika många att det var ett bra prov. En anledning till att de tyckte att provet var svårt för ele- verna var att eleverna inte arbetat med tal som innehåller decimaler.

Skillnaden mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet är visserligen signifikant, men som tidigare liten. Grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variansen i resultatet. Det framgår också av tabell 5.2 att skurupselevernas poängsumma är högre 2003 än 1997.

5.2.2 Vad kostade det för 10 år sedan?

I det engelska provet A letter skriver Peter till Jenny och berättar om sin vistelse i London. Jenny bor i Göteborg och ska svara på Peters brev. Nästa sommar kanske hon ska åka och hälsa på Peter. Då kan hon välja mellan att flyga eller åka båt. De matematikuppgifter, som vi konstruerat och som bl.a. anknyter till den tänkta englandsresan, behandlar portokostnader, växling av pengar, kostnader för resor och restider. När vi skulle avgöra om detta prov från 1992 skulle kunna användas vid 2003 års utvärdering fanns naturligtvis problem med att kostnader och växlingskurser inte var aktuella för 2003 års elever. Vi fann dock att det var viktigt att proven 1992 och 2003 skulle vara så lika varandra som möjligt och att faktauppgifterna från 1992 inte skul- le ändras. Lösningen blev då att vi behöll alla faktauppgifter men änd- rade tempus till imperfekt. Provet som 1992 hette Vad kostar det? fick benämningen Vad kostade det för 10 år sedan? år 2003. I tabell 5.3 ges resultatet på dessa prov.

Inte heller när det gäller provet Vad kostade det för 10 år sedan? finns någon skillnad av betydelse mellan elevgrupperna, även om gränsen för de fem procenten svagaste skurupseleverna måste sättas vid noll poäng. Att också elever som är ett år yngre än kamraterna, d.v.s. som har börjat skolan som sexåringar finns i klasserna i Skurup kan vara en av förklaringarna. Något som talar för ett sådant resonemang är också att spridningen är större i Skurup. De övriga percentilvärdena är de- samma för eleverna i Skurup och i det nationella urvalet liksom me- delvärdet.

5.2.3 Pengar att spara

Eleverna läste, som nämnts, en berättelse om klotter. Matematikupp- gifterna i anslutning till berättelsen handlar om skadegörelser på olika skolor. Utifrån en faktura på reparationskostnaderna ska eleverna av- göra vilken skadegörelse som är dyrast och hur många månader räk- ningen gäller för. Eleverna ska också beräkna kostnaden per elev för skadegörelsen i en skola samt jämföra kostnaderna för olika skolor. För detta prov behövdes ingen mer ändring än att datumet för räk- ningen, och den tid som räkningen gällde uppdaterades. Provet kalla- des Pengar att spara. Så här kommenterar två lärare provet.

Pengar att spara behövde förklaras. Räkningen stämmer dåligt med ele- vernas erfarenhet. Vi har varit illa ute för klotter av äldre elever under helgerna. Eleverna vet att det kostar mycket pengar men har aldrig sett någon räkning. De kan inte heller acceptera tanken att kostnaderna ska slås ut på alla elever. Alla har ju inte förstört. Det blev en rejäl diskus- sion.

Kul! Lagom med tid. Vi fick en bra diskussion, eftersom vi gjorde detta på måndagen, dagen efter skadegörelsen på vår skola! Räkningen på ma-delen blev ju också ett bra samtalsämne.

Åter finns en signifikant men obetydlig skillnad mellan elevgrupperna (tabell 5.4). Provet gavs inte vid utvärderingen i Skurup 1997.

5.2.4 Våra arbeten, matematik.

Eleverna i Skurup arbetade med ett matematikprov som anknöt till läsprovet Våra arbeten såväl 1997 som 2003. Temat var som nämnts tidigare arbetslivsorientering. Uppgifterna i matematikprovet Våra arbeten har alla till sitt innehåll anknytning till ämnesområdet i svens- ka.

Skillnaden mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup är inte signifikant när det gäller matematikprovet Våra arbeten (tabell 5.5) .

Sedan nu samtliga resultat för matematiken redovisats följer en sam- manfattning.

5.3 Sammanfattning av matematik

De flesta eleverna, över 90 procent, i såväl det nationella urvalet som i Skurup tycker att de klarar matematiken mycket bra eller ganska bra. Över 80 procent av eleverna i båda grupperna tycker att matematik är mycket viktigt. Ytterst få elever tycker att matematik inte är särskilt viktigt eller inte alls viktigt. Elevernas uppfattning att matematik är ett betydelsefullt ämne, det allra viktigaste, står sig alltså över åren.

Tre elever av fyra anser 2003 att det är viktigt att alla elever räknar alla uppgifter i läroboken, medan knappt hälften tycker att det är vik- tigt att alla i klassen arbetar med samma uppgifter. Härvidlag skiljer sig skurupseleverna från det nationella urvalet. Större andel elever i Skurup anser att det är viktigt att alla räknar alla uppgifter i läroboken, medan en mindre andel anser att det är viktigt att alla i klassen räknar samma uppgifter.

Uppfattningen att det är viktigt med prov så att man får visa vad man kan och med diagnoser så att man får veta vad man behöver öva mer på, är något vanligare i båda elevgrupperna 2003 än tidigare år. Ele- verna i Skurup tycker dock inte att det är lika viktigt att ha prov i ma- tematik.

Den bild som framträder är att uppfattningen att matematik är ett ro- ligt ämne har blivit något vanligare liksom elevernas positiva uppfatt- ning av vad de kan.

Skillnaden mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet för provet Taluppfattning är visserligen signifikant, men som tidigare så liten att den är försumbar. Grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variansen i resultatet. Skurupselevernas poängsumma är högre 2003 än 1997.

För provet Vad kostade det för 10 år sedan? finns en signifikant men obetydlig skillnad mellan elevgrupperna. Provet gavs inte vid utvärde- ringen i Skurup 1997. Detsamma gäller de båda övriga proven Pengar att spara och Våra arbeten, matematik.

Skillnaden mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup är inte signifikant när det gäller matematikprovet Våra arbeten.

Eleverna i Skurups lyckats alltså, trots att en knapp femtedel av dem är ett år yngre än majoriteten av eleverna i årskurs 5, lösa matematik- uppgifter lika bra som eleverna i det nationella urvalet.

6 Engelska

Den text som handlar om engelskämnet och resultat från det nationella urvalet 2003 rörande engelska har i sin ursprungsform skrivits av June Miliander och är hämtad från det underlag som lämnats till Skolver- kets huvudrapport (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Texten har något anpassats till redovisningen av resultat för eleverna i Sku- rup.