3 Eleverna i årskurs
6.1 Enkäter rörande engelska
I enkäten Eleverna i årskurs 5 ingick frågor avseende elevernas in- ställning till och erfarenhet av engelska, i skolan och utanför. Redo- visningen görs som tidigare så att möjligheter finns att jämföra elever- na i det nationella urvalet med eleverna i Skurup. Vid tidigare utvärde- ringar har engelskämnet dock inte studerats i Skurup.
I utvärdering 2003 svarar nästan hälften av eleverna, 45 procent, att de började läsa engelska i årskurs 3. En hel del elever, ca 20 procent, har börjat med engelska i årskurs 2. Nästan lika många startar i årskurs 1 som i årskurs 4, 14 procent i vardera (tabell 6.1). Under de åtta år som gått sedan 1995 har fler elever börjat tidigare med engelska. Vid båda utvärderingstillfällena finns också en mycket liten grupp elever som uppger att de började redan i år 0. Även denna grupp har blivit större sedan 1995. Eleverna börjar tidigare med engelska 2003. De har läst engelska under längre tid men inte ägnat mer tid åt engelska (Holm- berg, Miliander & Pettersson, 2003).
Det förefaller som om eleverna i Skurup började läsa engelska tidigare än vid övriga elever gjorde. Hur engelskundervisningen i realiteten går till kan emellertid vara svårt att veta. Möjligen gör de åldersblandade
grupperna att de yngre eleverna läser engelska tillsammans med de äldre eleverna tidigare än vad som är fallet om åldrarna hålls samman.
För övriga frågor i elevenkäten rörande engelska ges resultaten i tabel- lerna 6.2 till 6.5. Endast enstaka skillnader mellan skurupseleverna och eleverna i det nationella urvalet finns.
Elevernas uppfattning om hur svårt engelska i skolan är har hållit sig relativt konstant under åren. De allra flesta elever tycker att engelska är ganska eller mycket lätt. Ungefär en fjärdedel av eleverna tycker att engelska är ganska svårt jämfört elevernas uppfattningar i tidigare utvärderingar. Ungefär lika stor andel tycker att engelska är mycket lätt. Andelen pojkar som tycker att engelska är svårt har ökat mellan åren 1989 och 2003. Å andra sidan verkar flickorna tycka att engelska är lättare idag (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Ingen skill- nad finns mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup.
Nästan hälften av eleverna år 2003 säger att de känner sig något osäk- ra när de talar engelska på lektionerna. Jämförelse över tid visar att pojkarnas självförtroende har ökat. Andelen flickor som inte alls kän- de sig osäkra ser däremot ut att ha sjunkit.
Allmänt kan man säga att nästan tre fjärdedelar av eleverna 2003 har gott självförtroende när det gäller att klara sig tillsammans med män- niskor som bara kan tala engelska. Nästan hälften av elever anser att de kan tala lite engelska med dem. En tredjedel tror sig kunna prata ganska bra med dem. Gruppen elever som tror sig knappast förstå något alls är lika stor år 2003 som år 1995 och något större än år 1989. Pojkarna har stor tilltro till den egna förmågan i samtliga utprövningar jämfört med flickorna (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Ingen skillnad finns mellan eleverna i Skurup och övriga elever.
I utprövningen 2003 fick eleverna en lista på olika tillfällen och sam- manhang när de kan träffa på engelska på fritiden. Pojkar och flickor kommer i kontakt med engelska olika mycket på fritiden. Pojkar och flickor ägnar sig ungefär lika mycket åt att lyssna på musik med eng-
elsk text, se på TV/video med engelsk text. En större andel flickor än pojkar säger att de talar engelska i familjen och med andra, medan betydligt fler pojkar läser engelsk text på internet, chattar på engelska och framför allt spelar engelska spel (Holmberg, Miliander & Petters- son, 2003).
Skillnader finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet när det gäller att möta engelska i chatt-sammanhang och att prata på engelska på resor. Eleverna i Skurup uppger inte lika ofta att de chat- tar på engelska eller pratar engelska på resor som övriga elever gör. Skillnaderna är dock små.
Sammanfattningsvis ser vi att eleverna i Skurup har svarat på frågorna rörande engelska på likartat sätt som eleverna i det nationella urvalet.
6.2 Prov i engelska
För engelskans del ingick tre prov. De prov som gavs kan sägas mäta tre av de mål att uppnå som finns formulerade i kursplanen och gäller förmågan att läsa engelska, att kunna använda språket i skrift i enkla former samt att kunna förstå talad engelska. Hittills har läs- och hör- förståeleseproven bedömts och resultaten ges nedan.
6.2.1 A Letter
Elevernas uppgift var att fylla i tolv ord som saknades i en text. Orden är vanligt förekommande och med hjälp av texten bör det vara relativt lätt för eleverna att komma på vilka ord som saknas.
Vissa lärare nämner de problem som speciellt lässvaga elever har. Lärarna anser att de i undervisningen prioriterar den muntliga färdig- heten framför läsandet, vilket skulle kunna förklara de svårigheter eleverna haft med att komma på rätt ord i texten. Ett annat problem som lärarna upplevde var att provet innehåller former t.ex. imperfekt och progressiv form som eleverna i årskurs 5 ännu inte har träffat på.
Inga skillnader finns mellan resultaten för skurupseleverna och övriga elever (tabell 6.6). Dock kan noteras att resultatet år 2003 ligger något lägre än resultaten för 1989 för det nationella urvalet.
6.2.2 On Holiday
Provet prövar elevernas förmåga att höra och förstå talad engelska vilket är ett av målen i Lpo 94. Uppgifterna är konstruerade på ett sådant sätt att eleverna i sina svar skriver mycket lite text. 2003 års resultat ligger lägre än resultaten för år 1995.
Resultatet för eleverna i det nationella urvalet är något sämre 2003 än 1995 (tabell 6.7). Skillnaden mellan eleverna i Skurup och det natio- nella urvalet är signifikant, men så liten att den är försumbar.
6.3 Sammanfattning
Det förefaller som om eleverna i Skurup började läsa engelska tidigare än vid övriga elever gjorde. Vad som emellertid avses i realiteten kan vara svårt att veta. Möjligen gör de åldersblandade grupperna att de yngre eleverna läser engelska tillsammans med de äldre eleverna tidi- gare än vad som är fallet om åldrarna hålls samman.
För övriga frågor i elevenkäten rörande engelska finns endast enstaka skillnader mellan skurupseleverna och eleverna i det nationella urva- let.
Andelen pojkar som tycker att engelska är svårt har ökat mellan åren 1989 och 2003. Flickorna verkar tycka att engelska är lättare 2003 än tidigare (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Ingen skillnad finns mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup.
Allmänt kan man säga att nästan tre fjärdedelar av eleverna 2003 har gott självförtroende när det gäller att klara sig tillsammans med män- niskor som bara kan tala engelska. Ingen skillnad finns mellan elever- na i Skurup och övriga elever härvidlag.
Skillnader finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet när det gäller att möta engelska i chatt-sammanhang och att prata på engelska på resor. Eleverna i Skurup uppger inte lika ofta att de chat- tar på engelska eller pratar engelska på resor som övriga elever gör.
Sammanfattningsvis ser vi att eleverna i Skurup har svarat på frågorna rörande engelska på likartat sätt som eleverna i det nationella urvalet.
Inte heller finns några skillnader finns mellan resultaten för skurups- eleverna och övriga elever på proven i engelska. Dock kan noteras att resultatet år 2003 ligger något lägre än resultaten för det nationella urvalet än vid tidigare utvärderingar.