3 Eleverna i årskurs
4.3 Sammanfattning av svenska
Vissa skillnader finns mellan skurupseleverna och eleverna i det na- tionella när det gäller svaren i enkäten Svenska i skolan. Skillnader är dock små, varför det resonemang som förs rörande det nationella ur- valet kan gälla också eleverna i Skurup. Skillnaderna mellan elev- grupperna bör tolkas också utifrån att knappt en femtedel av eleverna i Skurup är ett år yngre än eleverna i det nationella urvalet.
Större andel elever i det nationella urvalet anser att nästan samtliga aktiviteter inom svenskämnet som ingick i elevenkäten Svenska i sko- lan är viktigare än vad eleverna ansåg vid tidigare utvärderingar. Ni- vån av aktiviteternas betydelse har alltså höjts, medan strukturen för- blivit densamma. Vi såg tidigare att eleverna också föreföll skatta betydelsen av olika ämnen som större 2003 än tidigare (kapitel 3). Om förhållandet kan man naturligtvis spekulera. Om man utgår från att det som eleverna anser vara viktigt också är det som man arbetar med i skolan, förefaller inga förändringar ha skett under en tioårsperiod. Däremot har betydelsen av aktiviteterna ökat, vilket kanske beror på att eleverna redan under årskurs 5 numera genomför nationella prov. Svenskämnets vikt har möjligen accentuerats genom dessa prov.
Då de båda aktiviteterna som har att göra med datoranvändning räknas med i elevernas rangordning av aktiviteter hamnar chatta på internet
på sista plats av samtliga. Söka på internet får rangordning 18 av de 29 aktiviteterna. Att söka information är alltså viktigare än att chatta för eleverna. Resultatet stämmer väl överens med skattningarna av övriga aktiviteter; lärandet i skolan är viktigare för eleverna än att de kom- municerar med andra eller varandra.
Ingen signifikant skillnad finns mellan de båda elevgrupperna för det enkla provet Skolbilder.
Medelvärdet på läsprovet Skolklassen för det nationella urvalet 2003 är något lägre än för urvalen vid de två andra utvärderingarna. Vidare måste gränsen för de fem procenten svagaste läsarna sättas vid sju av de 19 poängen, medan den tidigare gränsen gick vid nio poäng. Även övriga percentilgränser är lägre vid utvärderingen 2003, vilket antyder att läsfärdigheten kanske är något sämre vid denna utvärdering. Hit- tills har alltså resultaten på två av läsproven antytt ett något sämre läsresultat 2003.
Inte heller avseende resultatet på texten Klotter finns några skillnader mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup. Åter ser vi emel- lertid att gränsen för de svagaste läsarna måste dras vid lägre poäng 2003 än 1992.
Några signifikanta skillnader mellan eleverna i Skurup och det natio- nella urvalet finns inte avseende resultatet på läsprovet Våra arbeten. Medelvärdet 2003 för det nationella urvalet är något lägre än vid tidi- gare utvärdering också för detta prov. För skurupseleverna är medel- värdet detsamma för utvärderingarna 1997 och 2003. Spridningen är något mindre 2003.
Vidare måste gränserna för percentilerna sänkas för det nationella urvalet, vilket också visar att resultaten är något sämre 2003. Detta är inte fallet för eleverna i Skurup i lika stor utsträckning.
Sammanfattningsvis förefaller det som om läsfärdigheten för eleverna i de nationella urvalen i årskurs 5 har försämrats under den senaste
tioårsperioden. Poänggränserna för de fem procenten svagaste elever har måst sänkas på samtliga läsprov.
För eleverna i Skurup gäller att de har förbättrat sin läsfärdighet rela- tivt de nationella urvalen. Från att medelvärdet tidigare låg något un- der de nationella är de nu lika höga eller ibland högre. Orsakerna här- till kan vi endast spekulera om. Det är tänkbart att den organisation som infördes i samband med att barnskolan etablerades nu funnit sina former. Det faktum att en viss allmän nedskärning av resurser skedde vid införandet av barnskolan, som bl.a. kunde innebära att speciallära- re inte alltid fanns att tillgå vid behov, kan ha haft en viss betydelse. Nu finns åter speciallärare i organisationen. Emellertid bör påpekas att de första eleverna som började i barnskolan hade högre resultat i läs- ning i årskurs 5 än vad skurupselever som inte gått i barnskolan hade året dessförinnan.
5 Matematik
Texten om matematik har i sina allmänna delar och i de delar som rör det nationella urvalet skrivits av Astrid Pettersson, som är ledare för PRIM-grupper vid lärarhögskolan i Stockholm. Texten är hämtad från underlaget till Skolverkets huvudrapport (Holmberg, Miliander & Pettersson). För fördjupade analyser och resonemang hänvisas till den ämnesrapport som är under utarbetande (Pettersson, 2005). Viss redi- gering har gjorts av den ursprungliga texten för att anpassas till redo- visningen av resultaten för eleverna i Skurup.
Den nationella utvärderingen våren 2003 har, som nämnts, som ett av sina syften att jämföra elevers kunskaper 2003 med elevers kunskaper 1992 (Skolverket, 1993). För matematikens del innebar det att de prov som användes 1992 också borde användas 2003. Elevernas kunskaper har tidigare utvärderats på nationell nivå 1989, 1992 och 1995. Vid 1995 års utvärdering kunde vi konstatera att resultaten indikerade en svag försämring från 1989 (Skolverket, 1997). Det var därför värde- fullt att även de prov som användes 1995 skulle vara med i 2003 års utvärdering. Det fanns dock en komplikation. Proven för 1989 (Ljung, 1990; Ljung & Pettersson) 1990, 1992 och 1995 har konstruerats med 1980 års läroplan och kursplaner som utgångspunkt. Elever som gick i grundskolan våren 2003 utbildas efter en annan läroplan, nämligen 1994 års läroplan med tillhörande kursplaner från 2000.
Vi genomförde en grundlig analys och granskning av provmaterialen för att se om proven från 1992 och 1995 kunde användas med större eller mindre revideringar även 2003. De som deltog i denna analys och granskning var lärare, lärarutbildare, forskare och kursplaneförfat- tare. Vi kunde konstatera att de tidigare provmaterialen inte strider mot 1994 års läroplan med tillhörande matematikkursplan. Proven behandlar dock endast en del av kursplanen och uppgiftsformatet är begränsat. I de nuvarande nationella proven får eleverna visa sina
kunskaper på olika sätt, muntligt, skriftligt och i handling. De får ock- så använda miniräknare på vissa prov och arbeta med gruppuppgifter i matematik. Ofta får eleverna visa hur de har kommit fram till ett svar. De prov som användes vid 1992 och 1995 års utvärderingar innehåller till största delen uppgifter där eleverna endast ska skriva svar. En an- nan skillnad är att i 2003 års utvärdering får eleverna inte använda miniräknare på något prov.
Nackdelarna med att använda samma prov som tidigare i 2003 års utvärdering ansågs överkomliga och fyra prov kunde användas ytterli- gare en gång. De ändringar i provmaterialet som gjorts är uppdate- ringar av datumangivelser och tempusändringar.
En ambition vid konstruktion av materialet till 1992 och 1995 års ut- värderingar var ämnesintegrering. Svenskan hade 1992 ett prov, som handlade om klotter, och matematiken hade uppgifter som handlade om skadegörelse, framför allt om kostnader för skadegörelse. Detta prov har vid båda provtillfällena fått viss negativ kritik rörande prov- innehållet. Lärare har ansett att det inte är lämpligt att låta elever arbe- ta med prov, som handlar om skadegörelse.
I engelskan skulle eleverna läsa en sammanhängande text (ett brev) på engelska och fylla i ord som saknas. I matematiken löste eleverna uppgifter som handlade om olika kostnader relaterade till en englands- resa, Vad kostade det för 10 år sedan?. I 1995 års utvärdering fanns ett prov om taluppfattning som liknade det som elever vid 1989 års ut- värdering hade arbetat med. Detta prov från 1995 är också med i 2003 års utvärdering. I svenskan fanns ett prov 1995 som handlade om olika yrken. I matematiken hade vi då uppgifter som var relaterade till olika yrken, vilka också ingår i NU-03.
I 2003 års utvärdering var inte bara kunskapsjämförelser över tid ett syfte. Ett annat var att kunna jämföra undervisningssituationen, ele- vers och lärares inställning till ämnet m.m. över tid. För att fånga in denna förändring användes enkäter från tidigare utvärderingar. De
enkäter som eleverna och lärarna fick besvara rörande matematik in- nehåller frågor som användes vid 1989 och 1995 års utvärderingar.