Lärarna och engelskämnet

Frågorna i engelska har inför Skolverkets huvudrapport bearbetats och kommenterats av June Miliander (Holmberg, Mililander & Pettersson, 2003). Sammanställningen bygger på Milianders text. I Skurup svara- de 11 lärare på frågorna.

Enligt Miliander har svaren på frågan om lärarnas utbildning visat sig vara svårtolkade. Bakgrunden till frågan är att en ny lärarutbildning startade i början av 90-talet och att en hel del nya lärare har kommit ut på arbetsmarknaden. I denna utbildning var engelska ett tillvalsämne

medan ämnet ingick som ett obligatorium i den tidigare klasslärarut- bildningen. Ett stort antal lärare, i synnerhet lärare 1–7, saknar engels- ka i sin utbildning. Av svaren framgår att många varianter av utbild- ning förekommer. Knappt var tionde klass i det nationella urvalet har en lärare som har 20 poäng eller mer i engelska i postgymnasiala stu- dier. Övriga har kortare utbildning. Intrycket av svaren visar alltså att en stor del av de lärare som undervisar har kort eller ingen postgym- nasial utbildning i engelska.

Lärarna tillfrågades om hur länge de vistats i engelsktalande land (ta- bell 8.9.). Ur Milianders text återges rörande lärarna i det nationella urvalet (a.a., s. 48):

Vistelse i engelsktalande land varierar. Ungefär 26 procent av lärarna har tillbringar mer än 6 månader i ett engelsktalande land, 32 procent mellan 1 och 6 månader och 41 procent mindre än en månad eller ingen tid alls. Tiden i målspråksområden har ökat från tidigare utvärderingar (Balke, 1990; Larsson, 1997).

Igen lärare i Skurup säger sig ha tillbringat sex månader i ett engelsk- talande land, medan så många som 29 procent av lärarna i det natio- nella urvalet har gjort det. Självklart underlättar en lång vistelse i mål- språksområdet möjligheterna att obesvärat göra engelska till undervis- ningsspråk och därigenom förstärka den kommunikativa aspekten av engelskämnet. Lärarnas skattningar av i vilken utsträckning de talar engelska på lektionerna framgår av tabell 8.10.

Att tala engelska på lektionerna är naturligtvis ett bra sätt att utveckla elevernas förmåga att förstå talad engelska och uppmuntra eleverna att själva tala engelska. Enligt lärarnas svar 2003 talar drygt hälften i det nationella urvalet engelska ”ungefär hälften av tiden” och drygt 40 procent ”ungefär hälften av tiden. Detta kan jämföras med år 1989 då drygt häften av lärarna talade engelska på lektionerna ”nästan hela tiden” och 40 procent ”ungefär halva tiden (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003).

I Skurup talar tre fjärdedelar av lärarna engelska ”ungefär hälften av tiden” och de övriga ”nästan hela tiden”. Detta innebär att eleverna i Skurup torde höra mindre engelska i skolan än eleverna i det nationel- la urvalet.

Vidare anser lärarna i Skurup att det är lättare att underhålla den egna språkfärdigheten än lärarna i det nationella urvalet. Ingenting tyder dock på att lärarna i Skurup har mer postgymnasial utbildning i eng- elska. Med tanke på att lärarna i Skurup tillbringat mindre tid i eng- elsktalande land är resultatet förbryllande. Det något triviala talesättet att ju mer man vet desto bättre känner man till sina brister kanske kan bidra till en förklaring.

När det gäller lärarnas attityder till att undervisa i engelska säger sig de allra flesta i såväl Skurup som i det nationella urvalet trivas mycket bra med att undervisa i engelska i årskurs 5. Lärarnas attityder till undervisningen i engelska sammanställs i tabell 8.11.

Resultaten 2003 för det nationella urvalet liknar dem som förekom vid de båda tidigare utvärderingarna. Lärarna tycker att hemläxor är en viktig del av undervisningen, medan prov anses vara mindre viktiga. Lärarna menar också att deras kunskaper i engelska är alldeles till- räckliga för att undervisa i årskurs 5, vilket är förvånande med tanke på att ett stort antal lärare saknar postgymnasial utbildning i engelska och att lärarna anser att målen är för högt ställda för årskurs 5. En stor andel lärare, 68 procent år 2003, tycker att det är svårt att underhålla den egna språkfärdigheten i engelska (Miliander, Holmberg, Petters- son, 2003).

Skurupslärarna skiljer sig på en punkt från det nationella urvalet, näm- ligen när det gäller betydelsen av prov i engelska. Så många som en fjärdedel av lärarna anser att prov absolut är en viktig del av undervis- ningen i engelska. Motsvarande andel i det nationella urvalet är 11 procent.

I tabell 8.12 ges en sammanställning över lärarnas inställning till mål i för engelskundervisningen. Jämfört med Lgr 80 är det små föränd- ringar i kursplanen 2000. När det gäller målen att eleven ska förstå och själv göra sig förstådd på engelska ligger lärarsvaren i det natio- nella urvalet 2003 mycket nära de svar som gavs år 1989 och 1995 med bara små förändringar. Däremot finns en stark tendens att lärarna år 2003 lägger större vikt vid att eleverna kan läsa och förstå. Mest förvånande är kanske att förmågan att skriva sägs vara mycket viktig av 40 procent av lärarna 2003 medan bara 18 och 20 procent år 1989 och 1995.

En stor förändring finns när det gäller kunskap om målspråksländer och deras kultur vilket har blivit viktigare för lärarna 2003 liksom engelskans betydelse som kontaktspråk med människor i andra länder.

Större andel av lärarna i Skurup anser det vara mycket vikigt att ele- verna kan läsa och förstå olika typer av texter på engelska samt an- vända engelska i skrift än vad lärarna i det nationella urvalet gör. Där- emot anser mindre andel av lärarna i Skurup att det är mycket viktigt att eleverna kan göra sig förstådda på engelska. För övrigt skiljer sig lärargrupperna inte nämnvärt från varandra när det gäller inställningen till målen för undervisningen i engelska.

8.7 Sammanfattning

De lärare i Skurup som besvarat frågorna som ställdes i samband med NU-03 har samtliga lärarutbildning. De trivdes bra i sina arbetslag, men visade ett visst missnöje med skolornas lokaler.

I vissa fall var lärarna inte helt tillfreds med skolledningen. Orsaker härtill kan vi inte veta med utgångspunkt i data från NU-03.

På olika sätt uttalade lärarna att elever med behov av särskilt stöd inte alltid fick sådant.

Större andel lärare i Skurup än i det nationella urvalet anser att målen i kursplanerna är mycket för högt ställda. Så många som hälften av lärarna tyckte att det var svårt att undervisa i matematik. Samtidigt menade 90 procent av lärarna att denna undervisning var rolig.

Det finns anledning att anta att eleverna i Skurup här mindre engelska på engelsklektionerna än elever i det nationella urvalet utifrån lärarnas svar i enkäten. De allra flesta lärarna trivs mycket bra med att under- visa i engelska i årskurs 5. Större andel lärare i Skurup betonar bety- delsen av att eleverna kan läsa och förstå olika typer av engelska tex- ter samt kan använda engelska i skrift än andelen lärare i det nationel- la urvalet. Det nationella urvalets lärare anser däremot oftare att det är mycket viktigt att eleverna kan göra sig förstådda på engelska.