Även om resultaten tidigare sammanfattats under respektive rubriker ställs de samman nedan för att ge en överblick trots att vissa formule- ringar kan komma att upprepas. Fördelarna med kommande samman- fattningar förefaller dock större än nackdelarna.
Elevenkäten
Större andel skurupselever är födda 1992 än i det nationella urvalet, d.v.s. elever i Skurup är yngre än i det nationella urvalet. Av de ele- verna som ingick i utvärderingen i Skurup 1997 hade 32 procent bör- jat som sexåringar. Bland de aktuella eleverna i Skurup hade 20 pro- cent börjat som sexåringar och inte gått ett extra år. Motsvarande an- del i det nationella urvalet var tre procent.
Större andel av eleverna i Skurup lärde sig att tala, läsa och skriva på svenska än i det nationella urvalet. För såväl det nationella urvalet som för skurupseleverna gäller att större andel lärde sig tala svenska först 2003 än vid tidigare utvärderingar.
Skillnaden mellan det nationella urvalet och skurupseleverna är signi- fikant när det gäller läsning av dags- och veckotidningar, innebärande att eleverna i Skurup i mindre utsträckning läser dags- och veckotid- ningar.
Inga signifikanta skillnader finns mellan de båda elevgrupperna avse- ende den tid eleverna ägnar åt läsning och TV-tittande
I Skurup använder eleverna i årskurs 5 ännu mindre tid framför datorn än eleverna i det nationella urvalet. Skillnaderna mellan de båda elev- grupperna är signifikanta.
I Skurup vill nästan hälften av eleverna helst vara ute i naturen på sin fritid. Det kan kanske vara så att landsbygden ger skurupseleverna större möjligheter att vistas ute, nära djur och natur, än vad eleverna i det nationella urvalet har, där olika typer av boende är representerade.
Noteras kan också att fler elever uppger att de ”helst vill spela TV- eller datorspel” än ”helst läsa böcker”. Skillnaden är större för det nationella urvalet än för skurupseleverna. Någon fråga härom förekom inte vid tidigare utvärderingar.
När det gäller den första frågan om föräldrarnas engagemang har ett utbyte av ord gjorts mellan 1992 och 2003; kvartssamtal har bytts ut mot utvecklingssamtal. Det visar sig att en större andel elever uppger att föräldrarna nästan alltid kommer till skolan för utvecklings- än för kvartssamtalen. Kanske uppfattas utvecklingssamtalen som viktigare än de tidigare kvartssamtalen. Möjligen har den målrelaterade styr- ningen gjort att samtalen med föräldrar har fått ett konkretare innehåll som känts meningsfullt för föräldrarna att ta del av.
Föräldrarnas intresse för sina barns skolgång är fortsatt stort av ele- vernas svar på enkätfrågorna att döma. Många föräldrar frågar sina barn varje dag om hur de har det i skolan.
Viss skillnad finns mellan elevgrupperna när det gäller kamratrelatio- nerna, som innebär att eleverna i det nationella urvalet skattar dessa som något bättre än eleverna i Skurup gör. Det kan dock konstateras att endast ett fåtal elever anser att kamratrelationerna är dåliga eller mycket dåliga.
Det förefaller alltså som om eleverna i årskurs 5 trivs lika bra med såväl skolan som med kamraterna 2003 som eleverna gjorde vid tidi- gare utvärderingar. I stort är bilden av elevernas skoltrivsel likartad över en tioårsperiod.
Det stora flertalet elever i båda elevgrupperna anser att de kan göra sin stämma hörd, såväl inför kamrater som inför de vuxna i skolan. Här- vidlag skiljer sig inte elevgrupperna från varandra.
En skillnad finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet, nämligen rörande hur mycket eleverna har varit med och resonerat om hur man planerar ett grupparbete. Eleverna i Skurup uppger att de i mindre utsträckning deltagit i sådana resonemang än övriga elever.
En viss förändring över tid i arbetssättet kan spåras, nämligen att ele- verna 2003 oftare arbetar med samma sak. Grupparbete är inte så van- ligt 2003 som för tio år sedan, oavsett om grupperna arbetar med samma eller olika saker. Eleverna har alltså resonerat om olika sätt att ta reda på saker men arbetar ofta med samma sak. Vi kan självklart inte veta vad eleverna lägger i formuleringarna ”Olika sätt att ta reda på saker” respektive ”Alla arbetar med samma sak”. Det första antyder en koppling till arbetssätt och det andra till innehållet kring vilket arbetet bedrivs. Man kan arbeta på olika sätt med samma sak. I sam- manhanget må nämnas att frågorna inte är konkreta nog för att svaren ska kunna tolkas med någon större ackuratess.
Ingen skillnad finns mellan de båda elevgrupperna rörande arbetssättet i svenska, vilket möjligen kan vara överraskande. I Skurup där elever- na arbetar efter en individuell studieplan i åldersheterogena grupper skulle man kunna tänka sig att alternativet att alla arbetar med samma sak inte skulle förekomma lika ofta som i det nationella urvalet. Dock är naturligtvis uttrycket ”med samma sak” inte entydigt. Eleverna i Skurup kan ha avsett samma ämne.
Sex ämnen förekom alltså i såväl enkäten 1995 som 2003 när det gäll- de elevernas skattning av hur de klarade av dem. Medelvärden har beräknats, även om denna manipulation inte är helt statistiskt korrekt med tanke på den skala som nyttjats. En tendens är tydlig för det na- tionella urvalet såväl som för eleverna i Skurup, nämligen att eleverna 2003 anser att de klarar av samtliga sex ämnen som ingick i utvärde-
ringarna 1995 respektive 1997 å ena sidan och 2003 å andra bättre än vad eleverna ansåg 1995.
I de båda utvärderingarna 1995 och 2003 anser eleverna i det nationel- la urvalet att de bäst klarar av ämnet idrott (och hälsa) av de sex som kan jämföras över tid. Engelska är det ämne som de tycker att de kla- rar sämst (bortsett från musik 1995). Eleverna i Skurup följer i stort det mönster som kommer fram ur det nationella urvalet. Dock är de något mindre nöjda med hur de klara av svenska, matematik, so, idrott och hem- och konsumentkunskap, vilket tidigare nämndes. Skillna- derna mellan grupperna är dock små och grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variationen i skattningarna.
Bilden av elever i årskurs 5 som är mycket eller ganska nöjda med sina prestationer har alltså bestått och t.o.m. i vissa fall förstärkts över åren. Detta gäller eleverna i det nationella urvalet såväl som i Skurup. Även beträffande skattningarna av ämnenas betydelse kan alltså sägas att eleverna i Skurup inte skiljer sig från det nationella urvalet elever på något anmärkningsvärt sätt.
Svenska
Vissa skillnader finns mellan skurupseleverna och eleverna i det na- tionella när det gäller svaren i enkäten Svenska i skolan. Skillnader är dock små, varför det resonemang som förs rörande det nationella ur- valet kan gälla också eleverna i Skurup. Skillnaderna mellan elev- grupperna bör tolkas också utifrån att knappt en femtedel av eleverna i Skurup är ett år yngre än eleverna i det nationella urvalet.
Större andel elever i det nationella urvalet anser att nästan samtliga aktiviteter inom svenskämnet som ingick i elevenkäten Svenska i sko- lan är viktigare än vad eleverna ansåg vid tidigare utvärderingar. Ni- vån av aktiviteternas betydelse har alltså höjts, medan strukturen för- blivit densamma. Vi såg tidigare att eleverna också föreföll skatta betydelsen av olika ämnen som större 2003 än tidigare (kapitel 3). Om förhållandet kan man naturligtvis spekulera. Om man utgår från att det
som eleverna anser vara viktigt också är det som man arbetar med i skolan, förefaller inga förändringar ha skett under en tioårsperiod. Däremot har betydelsen av aktiviteterna ökat, vilket kanske beror på att eleverna redan under årskurs 5 numera genomför nationella prov. Svenskämnets vikt har möjligen accentuerats genom dessa prov.
Då de båda aktiviteterna som har att göra med datoranvändning räknas med i elevernas rangordning av aktiviteter hamnar chatta på internet på sista plats av samtliga. Söka på internet får rangordning 18 av de 29 aktiviteterna. Att söka information är alltså viktigare än att chatta för eleverna. Resultatet stämmer väl överens med skattningarna av övriga aktiviteter; lärandet i skolan är viktigare för eleverna än att de kommunicerar med andra eller varandra.
Ingen signifikant skillnad finns mellan de båda elevgrupperna för det enkla provet Skolbilder.
Medelvärdet på läsprovet Skolklassen för det nationella urvalet 2003 är något lägre än för urvalen vid de två andra utvärderingarna. Vidare måste gränsen för de fem procenten svagaste läsarna sättas vid sju av de 19 poängen, medan den tidigare gränsen gick vid nio poäng. Även övriga percentilgränser är lägre vid utvärderingen 2003, vilket antyder att läsfärdigheten kanske är något sämre vid denna utvärdering. Hit- tills har alltså resultaten på två av läsproven antytt ett något sämre läsresultat 2003.
Inte heller avseende resultatet på texten Klotter finns några skillnader mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup. Åter ser vi emel- lertid att gränsen för de svagaste läsarna måste dras vid lägre poäng 2003 än 1992.
Några signifikanta skillnader mellan eleverna i Skurup och det natio- nella urvalet finns inte avseende resultatet på läsprovet Våra arbeten. Medelvärdet 2003 för det nationella urvalet är något lägre än vid tidi- gare utvärdering också för detta prov. För skurupseleverna är medel-
värdet detsamma för utvärderingarna 1997 och 2003. Spridningen är något mindre 2003.
Vidare måste gränserna för percentilerna sänkas för det nationella urvalet, vilket också visar att resultaten är något sämre 2003. Detta är inte fallet för eleverna i Skurup i lika stor utsträckning.
Sammanfattningsvis förefaller det som om läsfärdigheten för eleverna i de nationella urvalen i årskurs 5 har försämrats under den senaste tioårsperioden. Poänggränserna för de fem procenten svagaste elever har måst sänkas på samtliga läsprov.
För eleverna i Skurup gäller att de har förbättrat sin läsfärdighet rela- tivt de nationella urvalen. Från att medelvärdet tidigare låg något un- der de nationella är de nu lika höga eller ibland högre. Orsakerna här- till kan vi endast spekulera om. Det är tänkbart att den organisation som infördes i samband med att barnskolan etablerades nu funnit sina former. Det faktum att en viss allmän nedskärning av resurser skedde vid införandet av barnskolan, som bl.a. kunde innebära att speciallära- re inte alltid fanns att tillgå vid behov, kan ha haft en viss betydelse. Nu finns åter speciallärare i organisationen. Emellertid bör påpekas att de första eleverna som började i barnskolan hade högre resultat i läs- ning i årskurs 5 än vad skurupselever som inte gått i barnskolan hade året dessförinnan.
Matematik
De flesta eleverna, över 90 procent, i såväl det nationella urvalet som i Skurup tycker att de klarar matematiken mycket bra eller ganska bra. Över 80 procent av eleverna i båda grupperna tycker att matematik är mycket viktigt. Ytterst få elever tycker att matematik inte är särskilt viktigt eller inte alls viktigt. Elevernas uppfattning att matematik är ett betydelsefullt ämne, det allra viktigaste, står sig alltså över åren.
Tre elever av fyra 2003 att det är viktigt att alla elever räknar alla uppgifter i läroboken, medan knappt hälften tycker att det är viktigt att
alla i klassen arbetar med samma uppgifter. Härvidlag skiljer sig sku- rupseleverna från det nationella urvalet. Större andel elever i Skurup anser att det är viktigt att alla räknar alla uppgifter i läroboken, medan en mindre andel anser att det är viktigt att alla i klassen räknar samma uppgifter.
Uppfattningen att det är viktigt med prov så att man får visa vad man kan och med diagnoser så att man får veta vad man behöver öva mer på, är något vanligare i båda elevgrupperna 2003 än tidigare år. Ele- verna i Skurup tycker dock inte att det är lika viktigt att ha prov i ma- tematik.
Den bild som framträder är att uppfattningen att matematik är ett ro- ligt ämne har blivit något vanligare liksom elevernas positiva uppfatt- ning av vad de kan.
Skillnaden mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet för provet Taluppfattning är visserligen signifikant, men som tidigare så liten att den är försumbar. Grupptillhörigheten förklarar inte ens en procent av variansen i resultatet. Skurupselevernas poängsumma är högre 2003 än 1997.
För provet Vad kostade det för 10 år sedan? finns en signifikant men obetydlig skillnad mellan elevgrupperna. Provet gavs inte vid utvärde- ringen i Skurup 1997. Detsamma gäller de båda övriga proven Pengar att spara och Våra arbeten, matematik.
Skillnaden mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup är inte signifikant när det gäller matematikprovet Våra arbeten.
Eleverna i Skurups lyckats alltså, trots att en knapp femtedel av dem är ett år yngre än majoriteten av eleverna i årskurs 5, lösa matematik- uppgifter lika bra som eleverna i det nationella urvalet.
Engelska
Det förefaller som om eleverna i Skurup började läsa engelska tidigare än vid övriga elever gjorde. Vad som emellertid avses i realiteten kan vara svårt att veta. Möjligen gör de åldersblandade grupperna att de yngre eleverna läser engelska tillsammans med de äldre eleverna tidi- gare än vad som är fallet om åldrarna hålls samman.
För övriga frågor i elevenkäten rörande engelska finns endast enstaka skillnader mellan skurupseleverna och eleverna i det nationella urva- let.
Andelen pojkar som tycker att engelska är svårt har ökat mellan åren 1989 och 2003. Flickorna verkar tycka att engelska är lättare 2003 än tidigare (Holmberg, Miliander & Pettersson, 2003). Ingen skillnad finns mellan eleverna i det nationella urvalet och i Skurup.
Allmänt kan man säga att nästan tre fjärdedelar av eleverna 2003 har gott självförtroende när det gäller att klara sig tillsammans med män- niskor som bara kan tala engelska. Ingen skillnad finns mellan elever- na i Skurup och övriga elever härvidlag.
Skillnader finns mellan eleverna i Skurup och i det nationella urvalet när det gäller att möta engelska i chatt-sammanhang och att prata på engelska på resor. Eleverna i Skurup uppger inte lika ofta att de chat- tar på engelska eller pratar engelska på resor som övriga elever gör.
Sammanfattningsvis ser vi att eleverna i Skurup har svarat på frågorna rörande engelska på likartat sätt som eleverna i det nationella urvalet.
Inte heller finns några skillnader finns mellan resultaten för skurups- eleverna och övriga elever på proven i engelska. Dock kan noteras att resultatet år 2003 ligger något lägre än resultaten för det nationella urvalet än vid tidigare utvärderingar.
Skillnader mellan pojkar och flickor, klasser och skolor
Skillnader mellan pojkar och flickor är obetydliga när det gäller samt- liga prov som ingår i NU-03.
Vid tidigare utvärdering av skolan i Skurup visade det sig att skillna- der mellan klassernas resultat skilde sig åt. För det svåraste läsprovet, Våra arbeten, gäller att signifikanta skillnader finns mellan klasserna också 2003. Även för matematikprovet Våra arbeten samt det engels- ka provet A Letter finns sådana.
Även mellan skolorna i Skurup finns skillnader på vissa prov, Talupp- fattning och Våra arbeten, matematik. De är betydligt mindre än skill- naderna mellan skolorna i det nationella urvalet, vilket kan förklaras av gemensamma faktorer i upptagningsområdet för skolorna och en- hetlig fortbildning för lärarna. Endast i ett fall, nämligen Våra arbeten, matematik, förklaras mer än fem procent av variationen av skoltillhö- righeten.
Lärarna i Skurup
De lärare i Skurup som besvarat frågorna som ställdes i samband med NU-03 har samtliga lärarutbildning. De trivdes bra i sina arbetslag, men visade ett visst missnöje med skolornas lokaler.
I vissa fall var lärarna inte helt tillfreds med skolledningen. Orsaker härtill kan vi inte veta med utgångspunkt i data från NU-03.
På olika sätt uttalade lärarna att elever med behov av särskilt stöd inte alltid fick sådant.
Större andel lärare i Skurup än i det nationella urvalet anser att målen i kursplanerna är mycket för högt ställda. Så många som hälften av lärarna tyckte att det var svårt att undervisa i matematik. Samtidigt menade 90 procent av lärarna att denna undervisning var rolig.
Det finns anledning att anta att eleverna i Skurup här mindre engelska på engelsklektionerna än elever i det nationella urvalet utifrån lärarnas svar i enkäten. De allra flesta lärarna trivs mycket bra med att under- visa i engelska i årskurs 5. Större andel lärare i Skurup betonar bety- delsen av att eleverna kan läsa och förstå olika typer av engelska tex- ter samt kan använda engelska i skrift än andelen lärare i det nationel- la urvalet. Det nationella urvalets lärare anser däremot oftare att det är mycket viktigt att eleverna kan göra sig förstådda på engelska.
Sammantaget kan sägas att skillnaderna mellan förhållandena för ele- verna i årskurs 5 i Skurup å ena sidan och i landet i övrigt å andra som de kommer fram genom data från den nationella utvärderingen 2003 är små. En nationell utvärdering är emellertid som ett flygfoto. Nyan- ser suddas ut. Vi ser berg, dalar och sjöar, stora och små samhällen. En och annan motorväg kan framträda. De små kullarna, åarna och bäckarna, småstigarna och människorna framträder inte. Vi behöver för att utveckla skolan också detaljrika bilder, där de som verkar i skolan framträder. Översiktsbilden kan dock bilda ett underlag för en bedömning om huruvida vi erbjuder alla barn en likvärdig skola.
I analysarbetet och i rapporteringen av NU-03 är det lätt att förbise det kloka i att ständigt förmedla att det är översiktsbilden som målas upp. Data fascinerar och det finns en risk att formuleringarna blir mer distinkta än de borde vara. Samtidigt kan läsningen försvåras om re- servationer ständigt inbakas i texten. De reservationer som borde ligga som en grund för tolkningen av samtliga resultat i föreliggande kan sammanfattas i att
i det nationella urvalet i årskurs 5 är stora skolor överrepresenterade, bearbetningarna har skett på sätt som inte alltid varit helt matematiskt och statistiskt korrekt. T.ex. har summor och medelvärden bildats av variabler, vars skalor inte varit ekvidistanta. Statistiska metoder har nyttjats som egentligen ställer större krav än data uppfyller.
attityder har fångats upp på ett schematiskt sätt genom konstruerade skalor, som inte ger utrymme för djupare beskrivning av nyanser och kvaliteter och
Proven i svenska, matematik och engelska prövar endast en liten del av de kunskaper och färdigheter som eleverna efter fem skolår förvän- tas uppnå.
Fördjupade analyser och nyansrika beskrivningar om hur eleverna har det i skolan i Skurup har, som nämnts, tidigare rapporterats. Den möj- lighet att jämföra eleverna i årskurs 5 med ett nationellt urval av ele- ver som uppenbarande sig i och med den nationella utvärderingen 2003 har emellertid nu tagits till vara.
Referenser
Fraser, B. (1987). Identifying the salient facets of a model of student learning: a synthesis of meta-analyses. I: Syntheses of Educational Productivity Research. International Journal of Educational Re-
search, 1987, 11(2), 187212.
Hartsmar, N. (2005). Elever i årskurs 5 skriver. I: L. Holmberg, N. Hartsmar & C. Paggetti. Elever i årskurs 5 läser, skriver och berät-
tar om sin skola i ord och bild. Stockholm: Skolverket.
Holm, A.(1986). Olle och arga Amanda. Kungälv: Gotab.
Holmberg, L. (1989a). Utvärdering av bild och svenska i årskurs 5.
Bakgrund och konstruktion av instrument. (Pedagogisk-psyko-
logiska problem, 509). Malmö: Lärarhögskolan.
Holmberg, L. (1989b). Utprövning av instrument för utvärdering av
bild och svenska i åk 5. (Pedagogisk-psykologiska problem, 511).
Malmö: Lärarhögskolan.
Holmberg, L. (1989c). Lärarnas åsikter om instrument i bild och
svenska för årskurs 5. (Bild och svenska 5. Rapport 4.) (Pedago-
gisk-psykologiska problem, 521). Malmö: Lärarhögskolan.
Holmberg, L. (1992a). Svenska inom den Nationella Utvärderingen
1992. Konstruktion och utprövning av material. Kalmar: Institutio-
nen för lärarutbildning.
Holmberg, L. (1992b). Svara på frågor eller berätta? En delstudie
inom NU-projektet. Kalmar: Institutionen för lärarutbildning.
Holmberg, L. (1992c). Text Content or Question type in Measurement of Reading Proficiency? Kalmar: Institutionen för lärarutbildning. Holmberg, L. (1992d). Analfabeter i Sverige. En studie av svaga läsa-
re i åk 5 med utgångspunkt i den nationella utvärderingen 1992.
Kalmar: Lärarhögskolan.
Holmberg (1994). Betingelser för god läsfärdighet på mellanstadiet.
En studie inom projektet Meta. (Pedagogisk-psykologiska problem,
Holmberg, L. (1996). Spara rätt och lagom. En studie om svaga ele-
ver i åk 5. (Pedagogisk-psykologiska problem, 627). Malmö: Lä-
rarhögskolan.
Holmberg, L. (1996). Eleverna och deras läsning. Resultat från ut-
värderingen av grundskolan 1995 (UG95) rörande läsning och en- käter i åk 5 och åk 9. (Pedagogisk-psykologiska problem, 629).
Malmö: Lärarhögskolan.
Holmberg, L. (1997). Barnskolan i Skurup. Utvärdering i år 5. (Peda- gogisk-psykologiska problem, 638). Malmö: Lärarhögskolan. Holmberg, L. (1999). Skolan i Skurup. Uppföljning av barnskolans
elever 1998. (Pedagogisk-psykologiska problem, 654). Malmö: Lä-
rarhögskolan.
Holmberg, L. (2001). Nio år i grundskolan i Skurup med start i
barnskolan. (Pedagogisk-psykologiska problem, 673). Malmö: Lä-
rarhögskolan.
Holmberg, L. (2002a). Tio år i grundskolan i Skurup med start i
barnskolan. (Pedagogisk-psykologiska problem, 678). Malmö: Lä-
rarhögskolan.
Holmberg, L. (2002b). Tio år senare. En analys av tio år gamla prov
och enkäter inför den nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Rapporter om utbildning, 2/2002. Malmö: Lärarutbildningen.
Holmberg, L. (2002c). Elever i svårigheter. Delrapport 1: Elever i en
åldersblandad skolform. (Rapporter om utbildning, 10/2002).
Malmö: Lärarutbildningen.
Holmberg, L. (2003). Elever i svårigheter. Delrapport 3: Elever be-
rättar om sin skolvardag i en åldersblandad skolform. (Rapporter
om utbildning, 3/2003). Malmö: Lärarutbildningen.
Holmberg, L. (2004). Elever i svårigheter. Delrapport 4: Föräldrar
till barn i en åldersblandad skola berättar. Rapporter om utbild-
ning, 17/2004. Malmö: Lärarutbildningen.
Holmberg, L. & Lindell, E. (1993). Vägar till den goda skolan. Kal-