Elevers lärstilar
Elevernas tankar kring hur de lär och hur de vill att en lektion ska vara innehåller samtal om praktiskt arbete, pauser, spel och tävlingar. Följande resonemang framkom:
1F2: Jag tycker att matte är rätt enkelt, men det kanske är lite att man tycker att det är kul också. Jag tycker det är kul med matte.
1F1: Om man tycker att saker är roliga så är det lite enklare att göra det också.
1F2: Man skulle ju typ kunna hitta på något sätt att göra lektionen lite roligare. Fast man ändå tränar, att man inte bara gör roliga saker. Eller att det blir roligt även fast man tränar sig samtidigt.
1I: Hur skulle man kunna göra då?
1P1: Köra mer typ samarbetsövningar, där man är två och två och sådant.
Alla: Mmm.
1F2: Spel kanske.
Några diskuterade:
2F1: Jag tror att man hade fokuserat bättre om man typ hade ett 15-minuterspass med idrott varje dag… eller paus.
37
2P1: Det finns vissa skolor som har typ pulstest typ 10 minuter varje dag. Det verkar vara riktigt bra. För då får dom energi.
2F1: Det är ju det jag menar.
2P1: Bra. För alla blir typ jättehängiga efter ett tag.
Och några så här:
3F3: Jag älskade att laga mat. Det tyckte jag var jättekul.
3F2: Aaa, med hela klassen. Vi stod på fritids och någon hackade lök och någon skalade potatis.
3F1: Det var superroligt. Eller när vi gipsade träpinnar till konstverk.
3F2: Aaa.
3F3: Det var också väldigt, väldigt roligt.
Några elevers tankar kring sin undervisning i engelska:
1P1: Jag tycker att den är rolig. Vi får bygga och sådant.
1F2: Nu håller vi på med sådana här typ rum, dockrum och så ska vi bara prata engelska. Försöka prata så mycket som möjligt.
1F1: Det är roligt och ändå lärorikt för man ska försöka att prata så mycket engelska som möjligt och man har roligt samtidigt.
1F3: Det är väldigt många som verkar tycka att det är väldigt kul att bygga det här. Det är många som gillar att vara kreativa och hitta på nytt.
Informations- och kommunikationsteknik (IKT)
Informanterna samtalar om användandet av datorer och iPads i lärmiljön. Några elevers tankar kring Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen var:
4P2: Dator och iPad är bra.
4F3: iPad är ju bra, dator med.
38
4F1: Om man ska träna på det man håller på med så är iPad jättebra, eller så föredrar jag matteboken. I svenska är datorn jättebra för då kan man ju ändra mycket enklare det man skriver. När man skriver för hand då kan man ju inte ändra så mycket lätt. Det kan man ju göra på datorn.
Följande funderingar framkom:
1F2: Ibland så får man kanske gå in på datorn. Där finns det sidor som man kan träna på, ord och lyssna.
1I: Kan man göra det hemma eller gör man det i skolan?
1F2: Man kan göra det hemma också. Vi har haft det i läxa någon gång också. Är det någon som kommer ihåg vad den heter som vi hade i läxan.
1P1: Man kan lyssna på ljudböcker på engelska som heter Oxford dole, eller nåt sånt.
1F2: Sen Learn chocolate eller någonting.
Och dessutom framkom:
3F2: De flesta skriver nog, eller vi som gillar att skriva skriver på papper, men vissa kanske har lite svårare för det, så de får skriva på iPad eller dator.
3F1: Jag tycker att det är, alltså det är väldigt... jag tycker att det är lite jobbigt med de här datorerna att man ska logga in och så ska man logga ut och så ska man välja storlek och massa saker som ska fixas hela tiden. När det är papper och penna då, så är det liksom, då gör man det själv, man behöver inte trycka på några knappar, ååå var är den där bokstaven nu, man bara skriver liksom. Man får mycket mer flyt.
Och några menade:
1F2: Det är de som... ibland så ska alla göra det. Och ibland är det så att de som känner att det är svårt och jobbigt att skriva för hand skriver på datorn.
1I: Underlättar en dator eller iPad?
1F2: För vissa gör det ju det.
1F1: Jag tycker det, det underlättar för mig.
1I: Det underlättar för dig?
1F1: Ja, det är enklare.
39
1P1: I slutet av lektionerna så brukar vi få använda iPads och träna på skolplus eller något.
1I: Väljer man då vad man vill träna på?
1Alla: Ja.
1F2: Ja, eller vad man tycker att man behöver träna på.
1I: Är skolplus bra?
1P1: Ja, det är bra.
1I: Vad brukar ni välja att träna på?
1P1: Jag brukar välja lite olika saker och om jag känner att vi gjorde något på mattelektionen och jag inte var så jätteduktig på det så vill jag träna mer på det.
Några diskuterade:
2F3: Det som är braigt är när man får ha iPad. Då är det lättare.
2I: Blir det lättare med iPad?
2F3: Ja, vi ställer in den på engelska och då kom det upp så man kan trycka så orden blir rätt.
2F2: Det är jättebra, det är jättebra.
2P1: Alltså det är jättebra om man har svårt för engelska. Att man ställer in i inställningar att man vill ha engelska sen kan man trycka på jordgloben så får man alternativ, det är jättebra ifall man är osäker på hur orden stavas.
2F1: Det är en app som kan hjälpa väldigt många. Det är glosor.eu. Den kan hjälpa väldigt många om man har svårt för det.
2P1: Och Google översätt.
2F1: När man lär in glosor och så.
2I: Brukar ni använda den?
2F1: Ja, jag använder den hemma.
2P1: När jag är hemma gör jag Learning chocolate. Typ Lyrics training där man lär sig nya ord.
2F2: Jag spelar typ banor och då står det många ord på engelska, då lär man sig och det är kul. Då förstår man lättare.
40
Delanalys
Genomgående i alla fokusgruppsintervjuer är positiva erfarenheter av praktiskt arbete, såsom bygga engelska rum, baka/laga mat och spel mm. Informanterna ger flera exempel på lärsituationer där de upplever arbetssätten som lustfyllda. Informanternas tankar återfinns hos Hugo (2013) som menar att eleverna lär sig mer när innehållet upplevs meningsfullt. Liknande tankegångar finns hos Ryan och Deci (2000) som visar på vikten av att lärarna använder varierade arbetsmetoder och undervisningsmaterial för att få aktiva och motiverade elever. Likaså bör de arbetsformer som utgår från elevernas erfarenheter och som gör eleverna delaktiga användas. Wery och Thomson (2013) poängterar vikten av att göra de mest vanliga uppgifterna mer roliga och intressanta, samtidigt som de ska vara individanpassade och utmanande, vilket eleverna ger uttryck för.
Informanterna i studien återkommer vid ett flertal tillfällen till att IKT för några är en tillgång i lärmiljön medan andra tycker motsatsen. Detta gäller när informanterna ser dator och iPad som ett skrivverktyg. Några nämner att det tar för lång tid att starta sitt arbete, likaså att skriva och redigera. De känner sig säkrare när de använder penna och sudd, dessutom tycker de att det är ett snabbare arbetssätt. Gärdenfors (2010) anser att datorer har en stor potential för lärande och förståelse som tyvärr är dåligt utnyttjad. Han menar dock att det inte räcker att förse skolorna med datorer - de måste kunna användas på ett vettigt sätt. Pedagogerna behöver kunskap kring användandet av IKT i undervisningen. Informanterna ser dock IKT som mer lustfyllt och positivt i användandet av till exempel färdighetsträning i matematik, engelska mm. Deras resonemang stämmer med Hugo (2013) som menar att dataspel kan ses som mer motiverande än vanligt skolarbete för många. Han menar att en förklaring kan vara att känslomässigt engagemang i dataspel kan utnyttjas i undervisningen för att stödja förståelse och motivation.
Några informanter efterlyser pausaktiviteter under skoldagen. De känner att de blir hängiga efter ett tag och tror att pausaktiviteter skulle ge dem energi. Deras tankar får stöd av Ericsson (2005) som menar att rörelseaktiviteter borde vara integrerat i klassrummet varje dag. Detta ökar både elevers och lärares trivsel i skolan. ausaktiviteter med rörelseinslag är främst viktigt för de barn som har motorik- eller koncentrationssvårigheter påpekar Ericsson. Även Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) visar på att rörelseinslag i undervisningen är en
41
framgångsfaktor för att barnen ska klara av långa skoldagar. Deras åsikt om pausaktiviteter är att det ska syfta till effektivare inlärning för eleverna. De menar att endast -10 minuters rörelseinslag, några gånger varje dag räcker.