Eleverna diskuterar lärares arbetssätt och förhållningssätt i klassrummet. Informanternas samtal presenteras utifrån de kategorier som ligger till grund för temat.
Relationer
Här framkommer tankar kring vikten av goda relationer med skolans pedagoger. En flicka uttrycker:
3F1: På våra lärare märker man att de är sådana för de… asså. Jag har aldrig haft någon dålig lärare utan alla lärare jag har haft har varit jättebra, så jag vet inte riktigt hur det är, men asså liksom snälla och hjälper till och gör att man liksom känner sig hemma i skolan, att man vill lära sig. Men samtidigt om det är någonting som blir fel om man... någon inte lyssnar eller så och man säger till dem flera gånger att man kan vara sträng och sätta gränser. Och sedan att man då verkligen är intresserad och vill hjälpa till, man vill lära barnen, eller så man... att läraren verkligen ska ha den här viljestyrkan att både… att verkligen vilja att man ska lära sig på lektionerna och att alla ska ha det bra och att alla ska ha det roligt och så.
Förhållningssätt
Eleverna samtalar av vikten av stöd, rättvisa och engagerade pedagoger. Informanterna uttrycker här gemensamt informationsrika svar:
2F3: De hjälper, när man inte förstår så brukar de hjälpa till. Läraren vet vilka som har lite svårt så då hjälper hen dom lite mer, typ att läsa och skriva och så.
34
2F2: Det var så här att vi skulle skriva ett brev och då kom hen till med hela tiden för att kolla om det gick bra. Och då fick vi i stället skriva tillsammans istället för ensam och det var bra.
Informanterna diskuterar vidare:
2F2: N1 är väldigt bra som lärare. Om N1 står hos någon elev vi säger N2 och jag räcker upp handen så kommer N1 till mig och stannar inte hos någon annan. N1 går alltid till den som är på tur. N1 är ingen sån som går till någon som ropar då. N1 vill hjälpa till på bästa sätt.
2F1: Men N3, jag tycker att N3 är lite sträng. För när man typ har glömt hur man ska göra så säger N3 “men jag sa ju det”, å då var ju det på förra lektionen.
2F2: Och så, ja, där håller jag verkligen med. N3 är så här att...N3 är sträng och när man räcker upp handen “kan du hjälpa mig” då “vänta lite bara, jag ska bara” med sträng röst. N3 ska bara hjälpa dom andra först.
2P1: Å då känner jag att N3 blir lite trött på mig när jag ber mycket om hjälp. Man märker det på N3, N3 döljer ju inte det.
2F2: Minen typ.
2P1: N4 är som N1, lugn och sansad.
2F2: N4 är snäll, jag har typ aldrig sett N4 arg.
2P1: N4 är svinlugn. N4 säger till med lugn röst.
2F2: Typ säger N4 ’nu har jag tonen här så nu får ni andra vara tysta.’
Vid något tillfälle nämns specialpedagogens roll i klassen:
1F2: Så finns det vissa som har extra svårt också som får hjälp av specialpedagogen.
Struktur
Tankar och erfarenheter kring genomgångar och tydliga instruktioner diskuteras av eleverna. Några resonerar som följer:
1F3: Typ är det, ibland är det ju så att hen säger typ några stödord kan man säga och så skriver vi en berättelse. Jag vet inte riktigt hur man ska säga. Som om monstret och då får vi stödord, lite typ om vad det ska handla om. Äää och sedan om det är något ord som man inte kan stava till då hjälper hen till med det.
35
1F1: Då brukar hen skriva det på tavlan. Bara så att alla kan se.
En flicka resonerar så här:
3F1: En lektion, det skulle väl typ vara att man får... nästan exakt som det är, man får en instruktion så att man förstår hur man ska göra och hur det fungerar, eller så och sedan så och sedan är det liksom lugnt och stilla och tyst och kanske någon som sitter och viskar.
3F1: Först brukar hen förklara och så, förklara uppgiften och gå igenom vad det är vi ska göra, så att alla förstår. Om man får ställa frågor så att alla förstår va det är man ska göra och hur det fungerar. Och sedan brukar vi väl för det mesta sätta igång med arbetet, med de sidorna i boken som hen sagt att man ska göra och så går hen väl runt och hjälper till. Räcker man upp handen så får man hjälp och hen förklarar så att man förstår och kan lösa uppgiften. Och om det inte är någon som behöver hjälp så går hen runt och kolla lite och aaa. Du kan tänka så här eller finns det några fler sätt man kan tänka eller.
Delanalys
Flertalet av informanterna nämner vikten av lärarnas engagemang i lärmiljön. De vill ha hjälp och stöd samtidigt som de betonar betydelsen av lärarens vilja av att skapa en lärmiljö där alla har det bra och får sina behov tillgodosedda. Hattie och Yates (2014) tankar om att pedagogen behöver skapa struktur och ledsaga eleverna på väg mot målet stämmer in på elevernas önskemål om stöd och hjälp. Informanternas önskan liknar även Timperleys (2013) tankar om att läraren behöver ha elevernas lärande och anpassning av undervisning i fokus. Förbättrandet av elevers lärande och välbefinnande är huvudsyftet i undervisningen enligt Timperley. Vi märker i några av informanternas intervjusvar att de är väl medvetna om elevers olika behov i klassrummet. Informanterna återger i intervjuerna olika anpassningar som görs i lärmiljön, antingen för dem själva eller för någon klasskamrat.
Flera informanter nämner lärarens agerande i klassrummet, vilket stöds av Niemiec och Ryans (2009) som framhåller att elever behöver känna att läraren gillar, respekterar och uppskattar dem. En del av informanterna visar i intervjuerna att de är väl medvetna om pedagogernas mimik, röstläge och kroppsspråk. De nämner att det påverkar relationen mellan pedagog och elev. Detta överensstämmer med Juul och Jensen (2003) som menar att barn och vuxna behöver bli sedda, hörda och tagna på allvar i betydelsefulla relationer. Juul och Jensen poängterar att all erfarenhet visar att barn generellt utvecklas tillsammans med vuxna som
36
förmår och är villiga att ta på sig ledarskapet. De menar att den vuxne måste visa autenticitet, intresse, bekräftelse och involvering. Henriksson (2004) pekar i sin forskning på att goda relationer är betydelsefulla för elevers skolframgång. Juul och Jensen (2003) och Henriksson (2004) får medhåll av Bruce, Rubin, Thimgren och Åkerman (2016) som anser att lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas till nyfikna och lärande människor. Även Wery och Thomson (2013) visar på forskning där det framgår att läraren har en nyckelroll samt att lärarnas bemötande och förhållningssätt är viktig för elevernas motivation och vilja att lära. De menar att motivationsgraden bland annat påverkas av flera olika saker såsom känslor vid framgång och misslyckande, bedömningssätt, förväntningar på elever, återkoppling från läraren. Även elevens egna och andras uppfattningar samt av den egna rädslan att uppfattas som okunnig visar sig påverka motivationen.