I denna del avses att analysera empirin utifrån studiens valda teorier.
De olika specialpedagogiska perspektiven tar sin utgångspunkt i hur de väljer att se på elever i behov av särskilt stöd. I några av intervjusvaren framkommer att eleverna ser att de kan ha olika behov av stöd i undervisningen och att det är naturligt för dem.
Utifrån elevernas berättelser om att de är olika och har olika behov som de får tillgodosedda i undervisningen tolkar vi det som att det är det kritiska perspektivet som råder när lärmiljön anpassas. På lektionerna i engelska menade några elever att läraren vet vilka som tycker att ämnet är svårt och att de då får kontinuerligt stöd under lektionerna i klassrummet. I det kritiska perspektivet granskas enligt Nilholm (2007) miljön runt eleven och elevers olikheter ses som en tillgång. Bland annat berättar ett par av eleverna att den som är lättstörd av ljud kan använda hörlurar och datorn kan användas som hjälpmedel för de som har svårt för att läsa och skriva. Är det lättare för eleverna att se anpassningar i lärmiljön som är på individnivå, än de anpassningar som sker på gruppnivå? Kanske är det då Nilholms kompensatoriska perspektiv, där stödet riktas mot individen, som avspeglar sig i elevernas svar? Oavsett val av perspektiv är det skolans uppgift att skapa en god lärmiljö för den mångfald som eleverna utgör, vilket vi tycker att eleverna ger goda exempel på.
I alla intervjuer genomsyras elevernas tankar av vikten av positiva relationer med klasskamrater, lärare och övriga elever på skolan. Ahlberg (2013) påtalar vikten av det relationella perspektivet där fokus är på relationer och samspel mellan de fyra nivåerna, individ, grupp, skola och samhälle. En informant uppmärksammar vikten av att pedagogen har viljestyrkan att alla i klassen ska ha det bra och alla ska ha det roligt. Nilholms (2007) kompensatoriska perspektiv, där stödet är riktat mot individen nämns i ett intervjusvar, som att vissa som har det svårt får hjälp av specialpedagogen. Vi tolkar intervjusvaret som att eleven i behov av särskilt stöd lämnar klassrummet och arbetar enskilt med specialpedagogen
42
och att det då är det kompensatoriska perspektivet som råder. Nilholm och Ahlberg (2013) påpekar båda att perspektiven inte utesluter varandra, utan att de olika perspektiven flätas samman. Detta benämner Nilholm (2007) som dilemmaperspektivet. Då vi i intervjusvaren endast får ett exempel på att en elev lämnar klassrummet för enskild undervisning verkar det antingen inte förekomma så ofta, eller lägger inte eleverna någon vikt vid att det sker. Kanske är det här vi ser Nilholms dilemmaperspektiv, att skolor ibland behöver vara kritiska mot det kritiska perspektivet och att vissa elevers behov behöver identifieras för att varje elev ska få sina behov tillgodosedda?
I elevsvaren framkommer ett flertal gånger att de ser lärandet i skolan som ett samspel mellan människor. Exempelvis påtalar dessa elever att de gynnas av att arbeta två och två, eller att ha tillgång till en klasskamrat om uppgiften känns svår. Eleverna nämner vid några tillfällen att lärandet även finns i andra miljöer, exempelvis inom idrott och inom familjen. Deras erfarenheter och tankar om detta stämmer väl med det sociokulturella perspektivet, som menar att lärande inte är begränsat till skolmiljön. Lärande är inte en isolerad ö, utan sker i skolmiljön i samspel med klasskamrater och lärare. Detta belyser Säljö (2014), Asp-Onsjö (2008) och Carlgren (2011) genom det sociokulturella perspektivet. Lärande enligt Säljö och Asp Onsjö handlar om vad individer och kollektiv tar med sig från sociala situationer och använder i framtiden. I det sociokulturella perspektivet anses det viktigt att inte beskriva lärande och problem att lära som egenskaper hos individen. Vidare menas att kunskap är en tillgång som kan vara tillgänglig för alla om den utnyttjas i lärmiljön.
43
Diskussion
I detta kapitel sammanfattar vi och för en diskussion om vårt arbete utifrån studiens resultat, specialpedagogiska implikationer, metoddiskussion och förslag på fortsatt forskning. Vi utgår från fokusgruppsintervjuerna i vår resultatdiskussion, men diskuterar det ur ett allmänt perspektiv då vi inte tror att våra informanter är unika i sina tankar.
Studiens syfte var att ta del av några elevers tankar, upplevelser och erfarenheter av undervisning. Detta för att öka pedagogers medvetenhet om vad eleverna upplever som framgångsrikt i lärmiljön. Studien avser att lyssna till några elevers röster, som en del i det specialpedagogiska arbetet med anpassningar i en inkluderande lärmiljö.
Frågeställningarna var:
Vad anser eleverna gynnar deras lärande i lärmiljön?
Hur beskriver eleverna en bra lärare?
Hur vill eleverna lära sig?
Resultatdiskussion
Gynnande faktorer i lärmiljön
Resultaten visar att enligt eleverna i studien är gynnande faktorer i lärmiljön samarbete, arbetsro och motivation. Precis som Boström (2009) anser vi att den goda lärmiljön inte kommer av sig själv, utan den måste skapas. En flicka beskriver en önskan om att lärare ska ha viljestyrka att verkligen vilja att alla ska lära sig, ha det bra och ha det roligt. Hennes tankar visar på att elever efterfrågar pedagogers viljestyrka att skapa goda lärmiljöer. I analysen framkommer elevernas behov av arbetsro. Detta ställer höga krav på både elever och lärare, då denna klass är stor och det finns många att visa hänsyn till. Körling (2011) påpekar vikten av struktur och ordning för att fokus ska ligga på undervisningen. Samtidigt som eleverna framhåller vikten av arbetsro, påtalas att de gärna samarbetar med en kompis i klassrummet. Dessa två tankar kan dock gå stick i stäv, eftersom samarbete kräver samtal och då kan störa arbetsron. Här aktualiseras Scherp och Scherps (2007) tankar om att den fysiska
44
skolmiljön behöver byggas så att varje klass har tillgång till flera grupprum, för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för mer elevaktiva arbetssätt.
Utifrån det sociokulturella perspektivet tolkar vi elevers önskan om att få samarbeta med en klasskompis, som att de vill lära tillsammans. Det är skolans skyldighet att skapa lärmiljöer som är trygga och bjuder in till samarbete. Detta främjas när pedagogen aktivt arbetar för goda relationer, både mellan pedagog och elev samt elev och elev. Trots att Vygotskys (1978) tankar om inlärning inte är nya, anser vi att de fortfarande är aktuella. För eleverna är Vygotsky troligtvis okänd, men vi tolkar deras önskan om samarbete med en kompis som att de efterfrågar stöd för att komma vidare i sin utveckling. Vi ser detta som en tydlig koppling till Vygotskys tankar om elevens utvecklingszon.
Elevers tankar kring lärares arbetssätt och förhållningssätt
Enligt flera elever i studien är en bra lärare någon som kan skapa goda relationer mellan lärare och elev, har ett gott förhållningssätt och kan skapa struktur i undervisningen. I intervjuerna finns många kopplingar till relationer mellan elever och lärare. Eleverna uttrycker behovet av positiva relationer med sina lärare och alla elever på skolan. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi vid ett flertal tillfällen återkommit till Juul och Jensens (2003) tankar om relationskompetens. I arbetet med att skapa goda relationer har läraren en nyckelroll, vilket också påtalas av Wery och Thomson (2013), Henriksson (2004) samt Bruce, Rubin, Thimgren och Åkerman (2016). Lärares synsätt och förhållningssätt har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas till nyfikna och lärande människor. Eleverna menar att lärares engagemang spelar stor roll i undervisningen och att de tydligt märker lärares autenticitet i deras bemötande mot elever. En informant (3F1) anser att en jättebra lärare ska ha viljestyrkan att eleverna ska lära sig på lektionerna samt att alla ska ha det bra och roligt. Samtidigt påpekar informanten att läraren ska kunna vara sträng och sätta gränser.
En av eleverna påtalar behovet av tydliga instruktioner för att veta vad som förväntas. Vi tänker att elevens önskan om tydlighet är viktig för att hen ska känna kontroll över sitt lärande. Även behov av stöd från läraren framkommer i analysen. Deras önskan får stöd av Hattie och Yates (2014) som tänker att läraren behöver skapa struktur och ledsaga eleverna på väg mot målet.
45
Elevers beskrivningar av hur de vill lära
Enligt eleverna i studien gynnar olika lärstilar och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) deras lärande. Som analysen visar efterfrågar eleverna pauser under skoldagen då de tror att det ger dem energi. Ericsson (2005) samt Grindberg och Langlo Jagtøien (2000) menar alla att rörelseaktiviteter är en framgångsfaktor och att det bidrar till effektivare inlärning för eleverna. Praktiskt arbete ligger högt upp på elevernas önskelista gällande hur de vill arbeta. Hugo (2013) poängterar att eleverna lär sig mer när innehållet känns meningsfullt. I Läroplanen för grundskolan (2011) står det att eleverna ska känna delaktighet i skolan. Genom att bjuda in eleverna till diskussion om önskade arbetssätt kan eleverna ges möjlighet att vara delaktiga. Kanske det kan öka skolans praktiska arbetsmoment, samtidigt som elevernas motivation höjs?
Enligt analysen har eleverna olika tankar om Informations- och kommunikationsteknik (IKT), några är mer positivt inställda än andra. I färdighetsträning ser alla de intervjuade eleverna IKT som en tillgång i lärmiljön. Detta kan enligt Hugo (2013) vara en motivation i skolarbetet för många. Han menar att det känslomässiga engagemang som skapas i användandet av dataspel kan utnyttjas i undervisningen. IKT som ett skrivverktyg var det som delade eleverna i två olika grupper, då några ansåg att IKT var en tillgång medan andra hellre skrev med papper och penna. Deras motivering till att avstå IKT som skrivverktyg var att de kände sig osäkra i arbetet med dator/iPad och att det därför tog för lång tid att använda. Kanske beror informanternas tankar på att lärarna inte har getts tillräcklig utbildning inom IKT och därför inte kan ge eleverna det stöd de behöver i användandet av IKT?