Elevfokus

Inkludering förankras både som ett individuellt didaktiskt tillväga- gångssätt för enskilda elevers lärande och som didaktiskt tillväga- gångssätt för alla elevers gemensamma lärande. Lärares uppfattning pekar mot att intentionen av socialt och kunskapsmässigt utbyte, eleverna sinsemellan, uppfattas som signifikant i det inkluderande lektionsarbetet.

När jag tänker inkludering så tänker jag nog mer hur jag kan få den här eleven att vara. Det är inte bara att komma till lektionen, utan att eleven också utvecklar något slags progression i sitt lä- rande. (L8)

Det är viktigt att synliggöra lärandet så att eleverna uppmärk- sammar framsteg och ett närmande mot ökad måluppfyllelse. Detta görs lämpligtvis utifrån grupp och individnivå. En gemen- sam sammanfattning, utveckling av den inledande brainstor- ming, självvärderingsmallar utarbetade utifrån målen som jäm- förs med lärarens. (L8)

Det blir konkret med lektionsmålet. Där gynnas alla elever. Även de högpresterande. Det gäller tydlighet, struktur. Det är tydligt och det ska finnas progression. (L7)

Det viktigaste här är att alla elever är delaktiga i gruppsamtalet så att de känner att de bidrar med något. Undervisningssituat- ionen blir en social företeelse, något som sker tillsammans. (L1)

Lektionsundervisningen i den inkluderande lärandemiljön uppfattas utifrån ett gemenskaps- och delaktighetsperspektiv som åsyftar att alla elever ska vara aktiva under lektionen (Haug, 2012). Lektions- innehållet utgår ifrån gemensamma upplevelser eller uppgifter som kan utvecklas på olika sätt för att uppfylla den didaktiska intent- ionen av lektionsundervisningen. Den sociala interaktionen, ses som ett betydelsefullt inslag i lärandet vilket även gynnar elevers tillhö- righetskänsla i klassrummet. Även emotionella (att ha motstånd el- ler att lyckas) och intellektuella sidor av elevers lärande (att synlig- göra inlärda kunskaper eller sättet att förhålla sig till ett skolämne), uppmärksammas.

Det är inkluderande när man känner att man har chansen att lyckas. (L8)

Grundproblemet med killarna är att de har ett stort motstånd mot att skriva. Målet denna vecka var att få samtliga att börja skriva, inte enbart någon […] Alla skrev faktiskt. Jag tänker att de kände sig lyckade från start i veckan och kände sig med på tåget. Inkluderade i vad som hände i klassrummet. (L4)

Kunskapsprocessen avslutas förslagsvis med att synliggöra vad alla lärt sig under processen. Det innebär att synliggöra vad vi kunde innan vi startade, vad vi har lärt och vad vi gemensamt kan efter kunskapsprocesserna. (L8)

Hur man förhåller sig till idrott överhuvudtaget. Jag arbetar med- vetet med att försöka få bort tävlingsinstinkten. Definitivt att det blir mycket mer inkluderande. Alltså nöjet med att få göra saker tillsammans, fungera ihop i grupp, leka, inte vinna utan att ha roligt tillsammans. Det (vinna) kan man ha med andra sporter som man brukar mäta med. Man behöver inte vara snabbaste

och starkaste för att ha kul och kunna bidra till gruppen. (L9)

Lärarnas uppfattningar om lektionsplaneringar syftar till att under- visningen ska initieras och anpassas utifrån var eleverna befinner sig kunskapsmässigt där hänsyn ska tas till elevers olika premisser. Lä- rarnas uttalanden förefaller inbegripa en acceptans för att undervisa elevmångfalden, en diskurs som även förespråkas av Corbett (2002) och förutsätts i IPAA:s ramverk (Florian & Spratt, 2014) beträf- fande inkluderande undervisning. Ett antagande är att olikheter kan räknas som en grundläggande aspekt i mänskligt lärarande.

Med en klass arbetade vi med ett problem i matten som Skolver- ket tagit fram autentiska elevsvar till. Eleverna fick lösa proble- met på sin nivå men fick sedan se andra elevlösningar med be- dömning till. Därefter fick de skriva ner vad de vill utveckla/göra bättre nästa gång, utifrån den nivå de befinner sig nu. Tänker att det är inkluderande då eleverna utifrån sina egna förutsättningar kan ta till sig lektionens innehåll och mål. (L1)

Vi arbetar med uppfinningar som eleverna uppfattar som viktiga för dem. Vi har pratat om dessa uppfinningar och deras uppgift är att måla/teckna tre bilder av uppfinningen, en historisk, en nu- tida och en framtida. De är väldigt engagerade i denna uppgift tack vare att den baseras på deras individuella intressen. Alla är aktiva och arbetar utifrån deras egen förmåga. En elev uttryckte att det var en så rolig uppgift eftersom man kunde göra framtids- versionen "hur galen som helst och det finns ju ingenting som är fel..." (L7)

Lärares uppfattningar om ett inkluderande lektionsarbete omfattar även frågor om elevers kunskapsintresse och engagemang, både hos studieaktiva elever och elever som riskerar att exkluderas i lärandet.

Man kanske inte alltid tänker på just det ordet inkludering och hur ska jag inkludera men mest att de ska känna sig sedda och intresserade av den kunskapen som man håller på med i klass- rummet. (L9)

Jag ser att den här eleven känner sig inkluderad i år. Han kan vara sig själv med mig och en sten har fallit även där. […] I SO ämnet har jag alltid lyft hans kunskap som har varit stark. (L8) Nu när jag har varit med i inkluderingsforskning så är jag tvingad att bearbeta begreppet mer […] jag tycker nästan att jag fick meravatten på min kvarn, att det egentligen är det så här man ska tänka: hur får jag elever att tycka att det är viktigt att utveck- las? Har man det perspektivet så är risken mindre att man exklu- derar någon. Vi har ett gemensamt ansvar för våra elever att de känner det, att de faktiskt kommer hit och att de gör det för sin egen skull och för att de känner att de utvecklas. (L8)

Avsikten, vilken avspeglas i lärarnas uppfattningar är att alla elever ska synliggöras, ha en röst samt att deras arbete ska värdesättas. Eleverna uppmuntras att hjälpa varandra för att ett utbyte av socialt och kunskapsmässigt lärande ska kunna äga rum. Elevers olika sätt att medverka i skoluppgifterna uppmärksammas som ett användbart inslag i lektionsarbetet. Intentionen tycks vara att skapa förståelse för att varje elevs bidrag ska räknas som resurs i lektionsarbetet. Lä- rares uppfattningar om det didaktiska arbetet understryker således att de ämnar undervisa samtliga elever genom att erkänna skilda strategier för lärande (Corbett, 2002). Väsentligt i den inkluderande kontexten är att elevernas olikhet värdesätts i deras skolarbete (European Agency for Development in Special Needs Education, 2012).

Alla nämns vid namn och jag ser till att jag får ögonkontakt. – var och en skall känna sig sedd. (L6)

I helklass fick både de som räckte upp handen och de som inte räckte upp handen svara på frågor vid den gemensamma uppfölj- ningen. (L2)

Så tycker jag att det blir på svenskan när vi gör genrer. Alla job- bar utifrån sina förutsättningar. De kanske sitter i grupper och

hjälper varandra. De kan synliggöra varandras kunskaper. Det är kanske också inkluderande av vara med dem som hjälper dig framåt och synliggör för varandra och kanske blir varandras ut- veckling. (L8)

Situationen tycker jag kan beskrivas som inkluderande eftersom eleverna fick ta ställning och diskutera andras lösningar och be- hövde inte ta ställning eller försvara sina egna lösningar. Samti- digt kunde de ändå lära sig om hur man utvecklar resonemang eller sin problemlösningsförmåga. (L1)

Att kunskapsförmedling uppfattas fylla en viktig roll i det lektions- inkluderande arbetet framgår särskilt av nedanstående citat. Genom en vilja att bevara gemenskapen i undervisningen, undviker läraren exkluderingen av enskilda elever (med exempelvis bakgrund i hem- miljöer utan studietradition). Lärarens målsättning verkar vara att behålla det gemensamma lärandet bland samtliga elever (”det är kunskap som är viktigt här inne”, ni är varandras arbetsmiljö”). I sitt planeringsarbete ämnar läraren således att avstå från parallella aktiviteter (för enskilda elever), fristående från klassens undervis- ning (Tetler, 2015d). Genom att fokusera på elevers lärprocesser blir lärarens målsättning att samtliga elever lär sig så mycket som möj- ligt. Att ha en uthållig attityd (och inte ”slarva”) uppfattas vara nöd- vändig för det inkluderande perspektivet.

Sen är det många av våra elever som faktiskt inte har så mycket studietradition. Då tycker jag att man får jobba mycket med det här att förtydliga, att du är en i gruppen och att det du gör bidrar till gruppens gemensamma utveckling. Ni är varandras arbets- miljö. Att det är kunskap som är viktigt här inne. Att du kommer i tid och så vidare så kommer vi alla gynnas av det. Det är en gruppdynamik. Slarvar man med det då tror jag att man tappar många och så får man ännu svårare att inkludera den enskilda eleven. (L8)