Under rubriken ”Elevers ansvar och inflytande” slår läroplanen fast att
[d]e demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 §§).99
Både Christopher och Cynthia tycker att det är viktigt med elevinflytande. Cynthia tycker att det är viktigt att kunna påverka till exempel genom att man kan välja ett ämne och på det sättet lära sig något nytt t.ex. om okända religioner och inte de religioner som man redan har gått igenom i grundskolan. Hon säger att det behövs mer elevinflytande dels för att man då känner sig mer intresserad inför ett ämne och dels på grund av att man känner sig mer delaktig och engagerad som elev. Hon menar att detta leder till att man på egen hand vill söka upp själv information och inte endast lär sig att rabbla upp fakta som ska kunnas till ett prov. ”(…) inte bara det ska vi komma ihåg till provet och sen så liksom glömmer man bort det, utan att man själv
söker upp information och sådana saker…”100
Christopher som har varit klassrepresentant i grundskolan menar att det är bra med elevinflytande för att man lär sig komma överens med människor, samt att man får höra vad
97 Ibid. 98 Ibid., s. 13.
99 Lpf 94, ”2.3 Elevernas ansvar och inflytande” i Lärarboken 2007/2008 (2007), s. 52. 100 Intervju med Cynthia 2008-10-10 Österskolan, s. 2.
andra tycker. Han tycker även att det kan bli lite krångligt med för mycket elevinflytande, därför att det blir det svårare att kunna enas om alla vill ta upp olika saker.
Andreas upplever att man ibland har trott att elever i samma ålder har liknande intressen och åsikter, bara för att de delar vissa kännetecken. Av denna anledning är han kritisk till elev- inflytande i form av elevråd på skolan, eftersom representanterna där bara är elever de också, och främjar sina egna intressen – vilka inte nödvändigtvis är allas intressen. Hans poäng är något sådant som allas intressen inte existerar i en enhetlig form.
Andreas uttrycker också att han tycker att elevinflytande kan gå för långt, och att det inte är nödvändigt att elever har ett inflytande över saker alla gånger. Det är inte därför som de går till skolan, poängterar han, utan för att lära sig saker. Det är alltså lärandet och kunskapen som ska stå i centrum, menar han, och inte elevernas inflytande över hur t.ex. miljön ser ut.
Christopher menar att man som elev gärna följer lärarens planeringsschema.
”(…) för att vad jag vet så är många elever i min klass i varje fall, de vill inte göra någonting som inte påverkar deras betyg, så att säga, alltså man vill ju inte göra någonting onödigt så att man sen får man kämpa för det och så får man ingenting till slut, så att alla vill ju, alla gör ju det man måste till exempel...”101
Detta exempel visar att yttre motivation styr vissa elever när det gäller hur de utövar sitt inflytande. Om eleverna inte tar chansen att påverka när de får den, utan istället förhåller sig relativt passiva, medför detta att deras inflytande blir begränsat. Detta leder till att de inte heller utvecklas kunskaps- och färdighetsmässigt, och får då sämre chanser att lyckas i den fortsatta skolgången och riskerar att inte utveckla viktiga förmågor för att bli aktiva samhälls- medborgare.
Cynthia anser också att man bör låta eleverna på gymnasienivå arbeta mycket mer självständigt, eftersom detta skulle leda till att elever tar mer ansvar för sitt skolarbete och ”att man lär sig för livet”.102 I Gun Wiklunds bok Gymnasieelevers upplevelser av och syn på
elevinflytande103 framkommer det att lärarens uppgift är att tillvarata elevernas idéer och uppfattningar i planeringen av lärandet. På det sättet känner sig eleverna mer delaktiga i
101 Intervju med Christopher 2008-10-10 Österskolan, s. 3. 102 Intervju med Cynthia 2008-10-10 Österskolan, s. 6.
103 Wiklund, Gun (1998), Gymnasieelevers upplevelser av och syn på elevinflytande – En studie vid
gymnasieskolorna i Malmö. Institutionen för pedagogik och specialmetodik. Lärarhögskolan, Lunds Universitet.
undervisningsprocessen och kan därmed ta mer ansvar för sin inlärning.104 Även Gunvor Selberg hävdar att elevinflytande är en förutsättning för elevers kunskapsutveckling. Hennes studie visar att de elever som är vana vid att ha inflytande över sina studier, och av att arbeta självständigt, har kontroll över vad som händer och vad de vill ska hända. Dessa elever utvecklar också färdigheter som t.ex. att ta ansvar.105
Amelia anser att elevinflytande är bra, men ibland kanske i lite mindre doser. Hon poängterar att eleverna inte alltid har samma erfarenhet som en lärare har, och kanske inte förstår vad som är bäst att lära sig, och – antar vi – även hur det ska ske. Amelia nämner dock också att det finns lärare som inte är bättre på detta än den enskilda eleven, men tror inte att så är fallet särskilt ofta. En strategi som hon föreslår är att läraren låter eleverna få inflytande genom att lämna en möjlighet öppen för förslag på kursinnehåll från eleverna. Läraren måste dock värdera förslagen, och bestämma vad som är rimligt att genomföra.
Ja, man kan säga såhär, liksom att ’ja, ni är välkomna att ge förslag, men det är inte alltid jag kan, liksom, utforma det efter era önskemål, jag tar in era förslag, och går igenom det, om jag – [om] det går, att överföra dem till läroplanen’, så att säga.106
Amelia tycker att läraren även kan ge alternativ att välja mellan som stöd till eleverna, för att hjälpa upp en situation då eleverna saknar den nödvändiga överblicken. Detta ger eleverna ett visst inflytande, menar hon, samtidigt som läraren bibehåller kontrollen över slutprodukten. På så sätt är det en bra lösning för både parter, anser hon.