I elevintervjun med Amelia framkom flera gånger att hon såg skolarbetet som ett relativt ensamt arbete, där eleven på flera sätt var hänvisad till sig själv. Hon framhöll vikten av att ta egna initiativ i skolarbetet, genom att t.ex. kunna hitta information på egen hand.
Man är ju inte helt utelämnat [sic!], så att säg[a], men, dom [lärarna] ger oss verktygen, kan man säga, och sen när vi har verktygen, så måste vi klara oss själva.75
När hon tillfrågades om ifall hon menade att lärarna eller skolan krävde av eleverna att de hela tiden skulle ta ett eget initiativ, så svarade hon jakande. Men Amelia verkade trivas med detta arbetssätt, och menade sig ha tillgång till hjälp om hon behövde det. Hon verkade ha ”knäckt koden” och förstått vad som krävdes för att vara framgångsrik. Amelia talade också mycket om sina framtidsplaner, och hade både formulerat sina mål utifrån egna drömmar samt hade klara idéer om hur dessa mål skulle uppnås, eller i varje fall vad som var av vikt i förverkligandet av dem. Hon nämnde höga betyg, stort kontaktnät och välutvecklad social förmåga som exempel på medel för att ta sig framåt i livet. Men samarbetet i skolan
omnämndes endast indirekt, och i få ord. Det var istället ett mycket individualistiskt perspektiv som framkom.
Genom hela intervjun gav Amelia svar från en opersonlig, ”allmän” ståndpunkt, vilket innebär att hon har elever som grupp i fokus. Det är dock osäkert vilken grupp av elever det är som hon talade för. Hennes perspektiv lät ibland som en exemplarisk elevs eller som ett lärarperspektiv. Detta tyder på att hon har förstått, och internaliserat, skolans perspektiv på skolarbete – och det är sannolikt denna internalisering som gör henne framgångsrik. Det kan naturligtvis lika gärna hända att hon redan hade detta perspektiv från början, och att det bara råkade sammanfalla med skolans.76 Den senare förklaringen är kanske den troligaste med tanke på hur de sega strukturer som är habitus fungerar.77
Även under intervjun med den andre eleven från Västerskolan, Andreas, var perspektivet ofta individualistiskt, med skillnaden att Andreas vanligtvis talade utifrån vad han själv tyckte och tänkte om saker, och inte intog ett allmänt perspektiv. Andreas måladeen något mörkare bild av situationen än Amelia, då han snarare betonade elevers utsatthet och ensamhet där Amelia tog upp frihet till ansvar via egna ansträngningar. Andreas dröjde sig istället kvar vid den stress som skolans krav kan framkalla, och menade att det ibland kan bli så att man som elev hamnar i en ond cirkel där ens prestation är knuten till motivationen, som i sin tur är knuten till tidigare prestationer.
Men alltså det är ju… det är ju mycket som hänger med. Jag är liksom, rätt så, konstig på det sättet att jag (…) kan vara extremt lat, samtidigt som jag har… jättehöga krav på mig själv. Det går ju verkligen inte ihopa, att vara lat och ha höga krav på sig själv, det gör ju ofta att det blir konflikter i sig själv att man… man ligger och kollar på TV samtidigt som man vet att man måste plugga, (…) så går det dåligt på prov, och så…
(…)
Intervjuare: Jo det låter jobbigt. Andreas: Mmm.78
För att återgå till enkäterna, var det ett mönster att få av eleverna (6 av 20) sökte lärarens hjälp utanför lektionstid på Västerskolan. Eftersom enkäten bara har genomförts i en enda klass på
76 I intervjuerna har vi inte ställt några frågor om deltagarnas sociokulturella bakgrund, som t.ex. föräldrarnas
yrke eller utbildning, eller fritidssysselsättningar i familjen. Eftersom vi inte kände eleverna innan
undersökningens början har vi ingen kunskap om deras hemförhållanden. Vi har heller inte för avsikt att dra slutsatser om dessa, annat än att konstatera att tidigare forskning visar att dessa villkor är mycket betydelsefulla för människors attityder.
77 Se avsnitt 3.3 De sociokulturella villkoren, s. 12. 78 Intervju med Andreas 2008-10-13 Västerskolan, s. 16.
Västerskolan, är omöjligt att dra några slutsatser om hur allmänt förekommande denna strategi är på skolan. Det är ändå anmärkningsvärt att båda elevintervjuer kretsar kring en viss ensamhet, samtidigt som resultaten i klassen i Västerskolan som helhet visar att man i allmänhet inte aktivt söker lärarens hjälp utanför lektionstid, när man har svårigheter. Det var till exempel dubbelt så vanligt att plugga tillsammans med en kompis (12 av 20 elever), som jämförelse.
Resultaten av enkäterna för Österskolan uppvisar att eleverna möjligen känner att läraren är ganska lättillgänglig. Där har 5 av totalt 16 elever kryssat att de har bett läraren om extra hjälp innan eller efter lektionen. David, läraren på Österskolan, beskrev sig själv i intervjun som ”jag är ju lite hönsig av mig ju… på grund av det så kanske jag ställer upp lite mer än vad jag borde ibland…”79
Beatrice nämnde i lärarintervjun att hon framförallt försöker att göra eleverna mera delaktiga i lektionerna genom att variera undervisningen, med hjälp av t.ex. diskussionsövningar, filmer och bilder. Men om hon provat en mängd olika sätt och eleverna fortfarande är ointresserade, menar hon att det inte längre är hennes ansvar. Hon sa sig bara få dåligt samvete om eleverna inte förstår moment i undervisningen – inte när de struntar i att göra något under lektionerna, och säger att de ska göra det hemma istället.
”Men då är det ju även där tyvärr, att det kvittar liksom vad man gör. Det är vissa som överhuvudtaget inte är intresserade av att sitta i klassrummet. Och där känner jag nånstans, ändå, att jag kan inte ta hundraprocentigt ansvar … för, då som jag ser det vuxna människor (…) [och] att det bara skulle ligga på mig.”80
Även om det finns en risk för utbrändhet om man ständigt antar Davids handlingssätt, kan det finnas tillfällen då en extra tillgänglighet behövs. Dessa tillfällen kan till exempel handla om samtal innan ett prov, eller då något särskilt har hänt i elevens vardag. Samtidigt är eleverna faktiskt vuxna i samhällets ögon, i alla fall då det rör sig om myndiga elever som i årskurs 3, och läroplanen understryker att eleverna ska tränas i att ta eget ansvar. Det är dock viktigt att hålla i minnet att man inte ger dem en riktig chans att övas i detta vare sig genom att vara för tillgänglig eller genom att lägga för mycket eget ansvar på dem för snabbt.
79 Intervju med David 2008-10-16 Österskolan, s. 2. 80 Intervju med Beatrice 2008-10-15 Västerskolan, s. 15.