Beatrice säger sig ge eleverna i varje klass i läxa att studera kursplanen och betygskriterierna, i början av varje ny kurs. Sedan diskuteras styrdokumentens innebörd etc. i helklass. Beatrice har mött både positiva och negativa reaktioner från eleverna i de klasser som hon har haft sina diskussioner om kursplan och betygskriterier med. Vissa är intresserade av att delta i sådana diskussioner, medan andra helst vill gå vidare så fort som möjligt. Hon kan inte se något generellt mönster, utan menar att det är olika från klass till klass. En vanlig respons enligt Beatrice är att eleverna menar att läraren vet bäst vad kursen bör innehålla. Detta påminner om vad Amelia sagt i sin intervju. Beatrice påpekar också att ”(…) det är faktiskt många elever som tycker att… det känns som ett för stort ansvar”.116 Hon hänvisar till forskning som visar att elever som inte orkar med ett sådant ansvar misslyckas i skolan, och menar att det finns en risk att man gömmer sig bakom en ”sorts… medmänsklig humanistisk mask”117. Man upprepar en retorik där individen är viktig och alla måste få komma till tals, men blundar samtidigt för dessa svårigheter. Lärare har en skyldighet att utgå ifrån att alla elever vill ta ett eget ansvar för sina studier, och Beatrice säger sig göra detta. Samtidigt är hennes egen inställning att detta ”är för stort”118, då eleverna inte alltid förstår vad de förväntas göra, eller vill göra det. I det förra fallet anser hon att det är alla lärares skyldighet på en skola att se till att eleverna verkligen förstår vad eget ansvar innebär.
Beatrice tror att läroplanens poängterande av elevinflytande har att göra med bland annat en förändrad syn på barn och ungdomar. Numera har deras åsikter uppvärderats och de anses ha förutsättningar för och därmed rätt att själva påverka i större utsträckning än tidigare. Under 1980-talet diskuterades nya undersökningar om elevers uppfattning om skolan, minns Beatrice. Det framkom då att elever inte uppfattade religionskunskapsundervisningen som
116 Intervju med Beatrice 2008-10-15 Västerskolan, s. 23. 117 Ibid.
särskilt relevant för dem, eftersom innehållet i undervisningen inte i någon större utsträckning berörde personliga frågor. Istället var innehållet centrerat kring frågor om historiska personer, årtal och fakta om t.ex. kristendomen. Eleverna efterfrågade en mera personlig prägel på undervisningen, något som Beatrice tror att man tagit fasta på i författandet av Lpf 94.
David ger en lite annan bild än Beatrice när det gäller elevinflytande i skolan. Han menar att det som står i styrdokumenten egentligen bara är sunt förnuft. Han anser att eleverna tidigt måste lära sig att ta ansvar, eftersom ansvar handlar om någonting som de kommer att ha nytta av på många olika sätt i sin framtid. Vidare berättar David i lärarintervjun att många lärare uttrycker en stor ängslan inför de enkätutvärderingar som ska vara gemensamma för hela skolan. Till exempel missbrukar vissa elever det ansvar som de har fått och skriver istället elakheter om lärare, skolledare eller om varandra, men David menar att eleverna måste lära sig att ta ansvar. Även om de missbrukar det ansvar som de har fått måste man ge dem möjligheten att missbruka ansvaret, eftersom ansvar kommer att krävas så småningom oavsett om eleverna är redo för det eller ej.
(…) därför att ansvaret är någonting som kommer… dom kommer att rösta oavsett om vi vill det eller inte, dom kommer att gå ut i samhället, dom kommer att skaffa barn och dom kommer att gifta sig, men dom måste börja ta ansvar (…).”119
Även om David tycker att det är viktigt med elevinflytande, så menar han samtidigt att det inte är förrän i tredje och sista årskursen som eleverna är mogna nog att kunna ta mer ansvar. Exempelvis har David tidigare låtit några klasser själva bestämma nästan hela innehållet i B- kursen i religionskunskap.
”(…) dom hade planerat sina kurser helt själva, jag hade… nej, ju jag hade lagt in en liten delkurs i början för att se till att de grundläggande G-målen upp... eller G-kriterierna uppfylldes men sen lät jag dom rocka loss helt...”120
Enligt Lpf 94 ingår det i skolans uppgifter att främja de grundläggande värdena. Dessa ska också bli en del av elevernas egen värdegrund, genom att värdena genomsyrar hela skolans verksamhet.
119 Intervju med David 2008-10-16 Österskolan, s. 3. 120 Ibid., s. 2-3.
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.121
I läroplanstexten ovan anges implicit att elever ska ges inflytande över undervisningen för att få praktisk erfarenhet av demokratiska arbetsformer, liknande dem som existerar ute i det omgivande samhället. Detta innebär förvisso även att elever ibland inte kommer att få sin vilja igenom ifall den går emot majoritetens åsikter. Också i samhället är valfriheten ofta begränsad till ett visst inflytande över givna fenomen, exempelvis inom politiken där individen väljer representanter som sedan fattar beslut åt den enskilde medborgaren. Motiveringen till elevers delaktighet i t.ex. planeringsstadiet av undervisningen är att denna erfarenhet kommer att vara till stort gagn för dem, när de väl har slutat skolan (och kanske även under deras skoltid). Vad gäller begränsningen på elevinflytande är följande fallet, om vår tolkning är riktig: Vid en konflikt mellan läroplanens riktlinjer (tolerans etc.) och elevinflytande, har det förra prioritet över det senare. Dessa rader kan alltså utläsas både så att de utgör en motivering för och en begränsning av elevinflytande. Men fortfarande återstår att konkretisera vad denna princip skulle innebära. Det är vår åsikt att detta betydelsefulla arbete bör utföras av högsta instans snarast möjligt, eller också att tillräckligt tydliga riktlinjer dras upp för att de enskilda skolorna ska kunna göra detta på egen hand.
7 Slutsats
Vi har i föreliggande uppsats undersökt hur elever uppfattar eget ansvar och inflytande i skolan, samt även berört dessa ämnen ur ett lärarperspektiv.
Våra frågeställningar i uppsatsen var:
Vad innebär ansvarstagande för eleverna själva och hur upplevs det av dem? Hur menar eleverna att de hanterar kraven på det egna ansvarstagandet? Hur upplevs elevernas inflytande över skolarbetet av eleverna själva?
121 Lpf 94, ”1.1 Skolans värdegrund och uppgifter. Rättigheter och skyldigheter” i Lärarboken 2007/2008
Vilka möjligheter och begränsningar finns för elever och lärare när det gäller elevinflytande och eget ansvar?
Vår undersökning visar att elever kan uppfatta kraven på eget ansvarstagande som ett arbetssätt där eleven på många vis är hänvisad till sig själv. Detta kan vara på både gott och ont, för olika elever. Vissa elever föredrar att arbeta självständigt då detta innebär att eleven får större frihet att själv påverka undervisningen. Andra elever upplever att de saknar den nödvändiga strukturen i skolarbetet. Dessa elever eftersträvar tydliga riktlinjer från läraren som till exempel ständigt uppdaterade planeringsscheman. I det postmoderna samhället där individen själv väljer sin väg genom livet, måste varje människa måste aktivt medverka i de val som man ställs inför och reflektera över sina handlingsmöjligheter. Man kan inte förlita sig på att det finns en given, enkel väg att följa. Således kan Thomas Ziehes begrepp reflexivitet och kulturell friställning fungera som en nyckel för att förstå elevernas tillvaro. I skolans värld behöver elever en mängd olika strategier för att hantera skolarbetet, och varje elev har sannolikt sina egna favoriter bland dessa. Det kan också finnas elever som har svårigheter med att skapa sina egna strategier, och dessa elever har i sådana fall inte lärt sig att tillräckligt väl hantera skolans system. Detta är ett dilemma som går hand i hand med de övriga svårigheter att hantera samhällets olika system som enligt Zygmunt Bauman är vanligt förekommande i vår splittrade samtid.
I undersökningen förstods eget ansvarstagande av eleverna främst i termer av att komma i tid till lektioner, att ha med sig nödvändigt material och att själv hålla reda på provdatum och dylikt. Men även mera övergripande element ingick enligt eleverna i eget ansvarstagande. Exempel på detta är att kunna disponera sin tid till skolarbetet, att kunna utforma en egen studieteknik och att ta egna initiativ. Eget ansvar handlar även om att vara aktiv på lektionerna och att inse att man pluggar för sin egen skull.
De flesta elever i vår undersökning tycker att de redan nu tar mycket ansvar i sitt skolarbete. På grund av detta anser en del elever i undersökningen sig inte vilja eller orka ta mera ansvar, och de menar också att det ansvar som de redan tar räcker. Andra elever säger sig överväga att ta mera ansvar än vad de gör idag, men bland dessa finner vi mindre ofta de elever som redan upplever att de tar mycket ansvar.
I skolan är det upp till varje enskild elev att på bästa sätt hantera sina studier, och därmed läggs även sannolikt ett eventuellt misslyckande på eleven. Om det går fel i skolan kan eleven
uppleva detta som ett personligt problem, vilket leder till en ökad risk för påföljder som dålig självbild och sämre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och i högre studier.
Det är viktigt att kunna bedöma arbetsbördan för eleverna på ett korrekt sätt som lärare, för att inte kräva en orimlig insats. Det kan hända att för höga krav på ansvarstagande slår ut elever, som inte mäktar med detta. Även fusk bland eleverna riskerar att bli följden av en långvarig stressfylld situation. För att minimera sådana negativa konsekvenser, är det viktigt att lägga extra tid på t.ex. genomgångar före prov och att i stora drag planera sin undervisning så att det finns utrymme för oväntade händelser. Vi anser att man som lärare gärna bör samtala med sina kollegor om deras planering och lektionsgenomföranden, så att man får en mera detaljerad bild av hur elevernas vardag ser ut. Sådana dialoger är särskilt betydelsefulla för nyutexaminerade lärare.
Vi har funnit att fusk kan fungera som en aktiv strategi bland elever för att klara av skolarbetet. Förutom att vara en konsekvens av personlig studiestress, då fusk underlättar för eleven att få bättre resultat, så kan fusk också uppstå i klasser som är stökiga. I en sådan klass kan enskilda elever inte koncentrera sig tillräckligt väl för att hinna med vad de ska göra och skolarbetet hamnar till slut på hög. Då är det lätt att det utvecklas en tillåtande attityd gentemot fusk bland eleverna. Skillnaden mellan de båda ovan beskrivna situationerna är att en elev i den första situationen inte främst är stressad till följd av miljön i klassen, vilket däremot en elev i det senare exemplet mycket väl kan vara. En lösning på detta är att som lärare aktivt arbeta för att förbättra den allmänna stämningen i klassen, och att medverka till ett öppet klimat där alla elever känner att de har möjlighet att ställa relevanta frågor och komma med egna funderingar.
Andra exempel på strategier är att elever väljer att sjukanmäla sig eller att skolka från enstaka lektioner för att istället studera. Det händer också att elever sjukanmäler sig eller skolkar för att ta en paus från sitt skolarbete. Även här kan man alltså se hur den negativa stressen påverkar eleverna. Många elever har också vid något tillfälle pluggat hemma med en kompis som en strategi för att underlätta skolarbetet. Däremot ser vi en skillnad mellan skolorna när det gäller att be läraren om hjälp utanför lektionstid, då eleverna i Österskolan använder sig av denna strategi i högre grad än eleverna i Västerskolan. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En anledning kan vara att läraren för klassen i Österskolan uppfattas som mer till- gänglig än kollegan i Västerskolan. Andra anledningar kan bero på tidsbrist hos både läraren och elever som gör att man inte hinner samtala i den utsträckning som man behöver.
En annan skillnad mellan skolorna är att eleverna i Västerskolan taktikläser tillvalskurser i högre omfattning än eleverna i Österskolan. Det kan ha att göra med betygsskillnaden mellan skolorna, då Västerskolan generellt sett har högre antagningspoäng för sina program. Detta kan medföra att Västerskolans elever är mer inriktade på att få högre betyg. På båda skolorna väljer eleverna att ta hjälp hemifrån med sitt skolarbete, vilket inte är förvånande med tanke på att eleverna gör en hel del av sina uppgifter hemma. Det tyder också på att eleverna har goda resurser att tillgå i hemmet.
Majoriteten av de tillfrågade eleverna ansåg att inflytande över deras undervisning var viktigt eller mycket viktigt. I vår studie framkom också att elevinflytande ger en känsla av del- aktighet. En sådan känsla bidrar både till att elevers kunskapsutveckling främjas och att deras motivation i skolan ökar. Som elev blir man mera motiverad om man får påverka undervisningen. I vår undersökning har vi funnit att de flesta elever är beroende av att ha en egen motivation för att prestera väl i skolarbetet. Om en sådan saknas kan resultatet för eleverna bli försämrade prestationer. Denna slutsats stöds också av litteratur inom området. Ibland kan ett elevinflytande dock uppfattas som skenbart, om eleverna inte har tillräckligt många alternativ att välja mellan eller om alternativen är triviala. Men det finns också elever som gärna vill att läraren ska bestämma över undervisningen, både vad gäller dess utformande och innehåll. För att kunna utnyttja den valfrihet som finns i skolan måste man som elev vara medveten om de fördelar som man kan nå i framtiden, om man väljer på det ena eller på det andra sättet. Österlind menar att de elever som inte har kunskaper om hur man t.ex. lägger upp en hållbar tidsplanering behöver extra stöd från skolans sida. Om de för ofta lämnas att arbeta på egen hand kommer deras sociokulturella bakgrund att forma deras arbete på ett negativt sätt, då de saknar nödvändiga färdigheter. Detta kan också hämma utvecklingen av vidare kunskaper. För att motverka att elever slås ut på detta sätt, bör skolan lägga vikt vid att träna eleverna i de eftersökta färdigheterna. Ett exempel på detta är elevinflytande som en övning i demokrati. De elever som regelmässigt uteblir från ”övningen” i att utöva inflytande – för att de inte kan eller inte vill – riskerar att på längre sikt inte se vilka möjligheter som samhället har att erbjuda eller att kunna dra nytta av dem på bästa sätt. Å andra sidan spelar det ingen roll hur mycket man övas, ifall den dolda läroplanen av olika skäl förhindrar elever och lärare att tillvarata sina möjligheter.
Om man inte reflekterar över dessa frågor, riskerar man att skolans uppdrag att fostra aktiva samhällsmedborgare inte uppfylls. Istället kan vi få ett samhälle av passiva medborgare som
följer med strömmen eller upprätthåller det minsta motståndets lag. De kommer då inte heller att möta den definition av ansvar som vi utgår ifrån i vår uppsats, nämligen att man för att anses ta ansvar både måste uppfylla sina plikter och förstå dem. I enlighet med Baumans teori är det också i så fall omöjligt att kräva ansvar av sådana individer.
Vi har även i vår studie sett att det kan uppstå problem med elevinflytande, om detta kolliderar med andra uppdrag som läraren och/eller skolan har. Sådana uppdrag kan handla om övergripande mål för verksamheten, som exempelvis att främja tolerans och att fostra eleverna i den gemensamma värdegrund för samhället som läroplanen ställer sig bakom. För att åstadkomma detta behövs ibland att läraren och skolan sätter upp sin egen dagordning, vilken kan gå emot elevernas önskemål och därmed komma i konflikt med elevinflytandet. Men som lärare måste man kunna balansera elevinflytande med övriga delar i sitt lärar- uppdrag. Vi tycker oss dessutom se att lärare har stöd i läroplanen för att göra överväganden om vad som väger tyngst i varje enskilt fall, men anser samtidigt att en mera precis innebörd av läroplanen i detta hänseende är en tolkningsfråga. Vi önskar därför att tydligare direktiv läggs fram, då elevinflytande fyller en viktig funktion och därför inte bör accepteras lättvindigt eller hanteras okritiskt.
8 Referenser
8.1 Litteratur
Bauman, Zygmunt (2002), Det individuella samhället. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith (2000), Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Broady, Donald ”Läraren och lönearbetet” i Broady, Donald (1987), Den dolda läroplanen. Stockholm: Symposion. Femte upplagan.
Broady, Donald ”Lärarens yrkessjukdom” i Broady, Donald (1987), Den dolda läroplanen. Stockholm: Symposion. Femte upplagan.
Dovemark, Marianne (2004), Ansvar – Flexibilitet – Valfrihet – En etnografisk studie om en skola i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, Eva (2000), Elevinflytandets många ansikten. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis/Uppsala Studies in Education 93.
Illeris, Knud (2007), Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 1994 års läroplan för de frivilliga Skolformerna, Lpf 94 i Lärarboken 2007/2008 (2007). Stockholm: Lärarnas Riksförbund.
Skollag (1985:1100) i Lärarboken 2007/2008 (2007). Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Patel, Runa och Davidson, Bo (2003), Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Tredje upplagan.
Permer, Karin & Permer, Lars-Göran (1994) Begreppet ansvar – En litteraturgenomgång och en empirisk studie i skolan. Pedagogisk metodisk utveckling, serie A, nr 128. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Selberg, Gunvor (2001), Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, Michael (1989), Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, Gun (1998), Gymnasieelevers upplevelser av och syn på elevinflytande – En studie vid gymnasieskolorna i Malmö. Institutionen för pedagogik och specialmetodik.
Lärarhögskolan, Lunds Universitet.Malmö Lärarhögskola.
Ziehe, Thomas (1994), Kulturanalyser – Ungdom, utbildning, modernitet. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Österlind, Eva (1998), Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis/Uppsala Studies in Education 75.
Österlind, Eva ”Eget arbete i med- och motvind” i Österlind, Eva (red.) (2005), Eget arbete – en kameleont i klassrummet. Perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymnasium. Lund: Studentlitteratur.
8.2 Elektroniska källor
http://www.dagen.se/dagen/ViewKronikor.aspx?KronikorID=116&article=148359 2009-01-07 http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=641693 2009-01-07 http://fof.se/?id=03558a 2009-01-07 http://dspace.mah.se/handle/2043/1178 2008-10-30Löfquist, Peter & Claesson, Christer (2003), Gymnasieelevers syn på motivationshöjande faktorer i skolmiljön. Malmö högskola/Lärarutbildningen.
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=5&skolform=21&id =3204&extraId= 2008-12-20 http://www.skolverket.se/sb/d/1551 2008-12-29
8.3 Muntliga källor
Intervju med elev: Amelia 2008-10-16 Västerskolan Intervju med elev: Andreas 2008-10-13 Västerskolan Intervju med lärare: Beatrice 2008-10-15 Västerskolan Intervju med elev: Christopher 2008-10-10 Österskolan Intervju med elev: Cynthia 2008-10-10 Österskolan Intervju med lärare: David 2008-10-16 Österskolan
Bilaga 1: Enkätfrågor
Examensarbete, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö högskola, ht 2008 Enkätfrågor till elever i åk 3 på [skolans namn]
Svara genom att sätta ett kryss på linjen.
Svara ärligt. Du är anonym, och ingen annan än vi som skriver arbetet kommer att få se dina svar. Tack för din hjälp! / Therese och Sylvia
Kvinna ___ Man ___
1. Hur trivs du med undervisningen på skolan, i allmänhet?
mycket bra ___ bra ___ ganska bra ___ dåligt ___ mycket dåligt ___
2. Hur trivs du med religionsundervisningen?
mycket bra ___ bra ___ ganska bra ___ dåligt ___ mycket dåligt ___
3. Känner du att du har hamnat på rätt program? ja ___ tveksam ___ nej ___
4. Tar du ansvar för ditt skolarbete?
mycket ___ ganska mycket ___ lite ___ mycket lite ___ inte alls ___
5. Vad innebär det att ta eget ansvar för dig, när det gäller ditt skolarbete? Hur gör du när du tar ansvar? Förklara tydligt vad du menar!
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
6.a.) Kan du tänka dig att ta mer ansvar för dina studier än vad du gör idag?
ja, mycket___ ja, lite___ kanske ___ nej, vill inte/orkar inte ___ nej, det behövs inte __
6.b.) Varför?_________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
7.a.) Tycker du att det är viktigt att ha inflytande i skolan, när det gäller ditt skolarbete? ja, alltid ___ ja, ibland ___ jag är tveksam ___ nej, det behövs inte ___ nej, aldrig ___
7.b) Varför? _________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 8. Känner du att du kan påverka undervisningen i skolan, i allmänhet?
mycket ___ ganska mycket ___ lite ___ mycket lite ___ inte alls ___