I Sverige var ishockeyintresset vid 1970-talets inledning större än någonsin, och i synnerhet engagerade Tre Kronor det svenska folket. Den allt större uppmärksamheten Sveriges Radio och Sveriges Tele- vision gav sporten stärkte det redan stora ishockeyintresset i landet. Att Tre Kronor engagerade blev tydligt av att den tv-sända matchen mellan Tre Kronor och Sovjet (annandag påsk) i ishockey-VM i Stock- holm 1970 lockade drygt 5 miljoner tv-tittare, vilket motsvarade hela
82 procent av befolkningen – ett nytt svårslaget tittarrekord.351
Samtidigt började ishockeysportens ökade kostnadsläge och utvand- ringen av spelare till de nordamerikanska proffsishockeyligorna National Hockey League (NHL) och World Hockey Association (WHA) försvaga de svenska klubblagen och Tre Kronor. Vid denna tidpunkt började det bli alltmer tydligt för de svenska spelarna att de inte kunde konkurrera med de sovjetiska och i viss mån tjeckoslova- kiska spelarna i de internationella rinkarna, då dessa spelade ishockey på heltid. Sovjet och Tjeckoslovakien blev inte heller dränerade på spelare till NHL eller WHA. Som en effekt av detta blossade debat- ten upp om ishockeyspelarnas möjlighet att prestera på toppnivå,
då de flesta spelarna hade civila jobb vid sidan av ishockey.352 En
proffsdebatt som enligt TV2:s Kvällsöppet 1973 visade att ungefär 75 procent av de fyratusen tillfrågade ville ha en proffsishockey – under förutsättning att denna bedrevs under Svenska Ishockeyförbundets
regi.353 Ungefär samtidigt startade en liknande debatt i Finland.354
Parallellt sjösattes också inom svensk elitfotboll ett omfattande och strategiskt förändringsarbete: Fotboll 70. Fotbollens omstrukture- ring gick ut på att få bättre bredd och elit. Även om elitfotbollen fick större fokus förlorade breddfotbollen dock inte sitt inflytande. Amatörarvet inom fotbollen bidrog till att förslag om modernise-
ringar hölls tillbaka,355 vilket resulterade i en eftersläpning gentemot
351 Stark, Tobias (2010), s. 356–360 samt Jansson, Ulf (1997, b), ”Tre olika förbundsordföranden: Fem olika förbundskaptener: Elitserien kommer till”.
352 Jansson, Ulf (1997, b); Berglund, Helge (1972), ”Mitt kvartssekel med ishockeyn” samt Expressen (1975-03-04 och 1975-09-13).
353 Nerikes Allehanda (1973-03-14).
354 Mesikämmen, Jani (2001) samt Mennander, Ari och Mennander, Pasi (2004), s. 19–32. 355 Peterson, Tomas (1993), s. 101–110.
ishockeyn. Framöver kom ishockeyn definitivt att leda den svenska lagidrottens modernisering.
Hur skulle man då gå till väga för att ishockeyn skulle behålla sin popularitet och Sverige stanna i världstoppen? En av de som kastade sig in i debatten var dåtidens kanske mest prominente ishockey- journalist Ulf Jansson. Enligt Jansson fanns bara ett alternativ: att göra spelarna till professionella yrkesmän på heltid och samarbeta
med NHL.356 Det senare alternativet tog sikte på NHL och kon-
kurrentligan WHA:s ökade intresse för svenska spelare. Genom att samarbeta med de nordamerikanska proffsishockeyligorna var tanken att utarmandet skulle minska. Ett steg i denna process var att få till ett avtal som reglerade spelarövergångar. Svenska Ishockey- förbundet påbörjade med den avsikten överläggningar med WHA 1972. Det svenska initiativet togs dock kyligt emot. WHA var inte intresserade av en överenskommelse. Däremot var WHA intresse- rade av att spela matcher mot svenska lag och positivt inställda till
svenska spelare. Men att betala för spelare, nej tack.357 Inte heller var
WHA:s konkurrentliga NHL intresserade av att betala för spelare. Det som fick NHL-ägarna att ändra attityd var att NHL-spelarna genom spelarföreningen ville få till World Cup-turneringen. Tanken med World Cup var att proffsen i Nordamerika vart fjärde år skulle spela ett öppet världsmästerskap mot Finland, Sovjet, Sverige och Tjeckoslovakien. För att få till stånd World Cup med de europeiska länderna blev NHL tvunget att ge vika. Av denna anledning tecknade NHL ett avtal med Svenska Ishockeyförbundet, som garanterade de svenska moderklubbarna US$ 25 000 en svensk spelare skrev på för en NHL-klubb. Dessutom skulle berörd svensk klubb få ytterligare US$ 15 000 efter 40 spelade matcher i NHL. Avtalet gav alltså totalt US$ 40 000 (vilket 1974 motsvarade ungefär 178 000 kronor, eller
1 055 000 kronor 2018).358 De nordamerikanska proffsishockey-
jättarnas hegemoni befästes via denna kompromiss nu ytterligare. Efter att Svenska Ishockeyförbundet ingått avtal med NHL ökade pressen på WHA. Inget avtal, ingen World Cup. Den hårda WHA- hållningen, som vid tidigare förhandlingar blivit tydlig genom att dess
356 Jansson, Ulf (1973), ”Säsongen som gick - Ishockeyn befinner sig i en brytningstid”, s. 12. 357 Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 10, 1974.
358 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Styrelseprotokoll Nr. 12 1974 (A2a:12–13); FIM: Suomen Jääkiekkoliitto (1974), Muisto, 1974-08-15 (Cb4); Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockey-
representanter helt sonika förklarat för de svenska att de varit gene- rösa genom att överhuvudtaget sätta sig ner vid förhandlingsbordet, började mjukna. WHA:s initiala hållning byggde på att ligan kunde
locka till sig svenska spelare utan att deras klubbar fick betalt.359
I augusti 1974 träffades till slut avtal med WHA om US$ 40 000, fördelat på tre utbetalningsdatum – alltså samma summa konkur-
renten NHL skulle betala.360
Under mitten av 1970-talet började även den finska spelarmigratio- nen till Nordamerika. År 1974 blev Veli-Pekka Ketola och Heikki ”Hexi” Riihiranta Finlands första proffs, i WHA-klubben Winnipeg Jets. Två år senare blev Matti Hagman Finlands första NHL-proffs, när Boston Bruins värvade den spelskicklige centern – drygt ett årti-
onde efter att Ulf Sterner lämnat Sverige för New York Rangers.361 Av
denna anledning ingick finsk elitishockey parallellt med den svenska avtal med NHL och WHA. Även om svensk och finsk elitishockeys företrädare gemensamt agerat för att få till ett transferavtal, var det Svenska Ishockeyförbundets förtjänst att avtalen med NHL och WHA
kom till.362 Vid detta laget var det inte enbart de nordamerikanska
proffsishockeyligornas förmenta rovjakt på spelare som bidrog till ökad spelarutvandring. Även det svenska skattesystemets utformning uppmärksammades, då detta skapade ett hinder i konkurrenskraften
mot NHL och WHA.363 I efterdyningarna av den ökade exporten av
svenska ishockeyspelare till Nordamerika började svenska klubbföre- trädare snegla mot Finland, vars spelare i allt större omfattning kom att ersätta vakanserna utvandringen skapat. För de finska spelare NHL eller WHA inte var intresserade av var spel i Sverige ett attrak-
tivt alternativ, då de där fick bättre betalt än hemma.364
359 Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 7, 1974.
360 FIM: Suomen Jääkiekkoliitto (1974), Muisto, 1974-08-15 (Cb4); Hockey: Officiellt organ för
Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 7, 1974 samt Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockey- förbundet, Nr. 10, 1974.
361 Kauhala, Hannu (1989, b), ”Pohjois-Amerikan ammattilaisjäille”. 362 Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 10, 1974. 363 Expressen (1974-01-13 och 1974-04-07).
Elitserien bildas
Tanken att bilda en elitserie med de bästa lagen var inte ny. Arne
Grunander i Djurgårdens IF hade väckt denna idé redan 1956.365
En orsak till dennes hållning var att han ansåg det dåligt för svensk ishockey om ett eller några få lag blev för överlägsna. Detta riskerade att urholka ishockeyintresset. Grunander ville av denna anledning
”sortera bort lag med sekundärstämpel”.366 Vad angår namnet Elitse-
rien var detta heller inget nytt, då det använts redan under 1920-talet. Bakgrunden till dess bruk säsongen 1927/1928 var att seniorverk- samheten utökades till fyrtiosju lag samtidigt som Stockholmsserien, bestående av fyra lag vilka spelade i en dubbelserie, utökades med en
ny högre division: Elitserien.367
Det var vid Svenska Ishockeyförbundets extra insatta årsmöte den 23 maj 1973 förbundsstyrelsen fick i uppdrag att tillsätta en kom- mitté för att utreda ett nytt seriesystem. Arbetsgruppen fick namnet Serieutredningens förslag till nytt seriesystem. Frågan om ett nytt seriesystem för svensk ishockey inför säsongen 1975/1976 skulle, efter föredragning av Grunander, nu utredningens ordförande, behandlas vid Svenska Ishockeyförbundets återigen extrainsatta årsmöte den 28 april 1974, med borgarrådet Torsten Sundström som mötesordförande. Man beslutade, efter förbundsstyrelsens förslag till ny seriesammansättning, att Elitserien skulle spelas i en grupp
om tio lag.368 Reformförslaget hade stort stöd av remissinstanserna;
endast tre röstberättigande föreningar ville inte medverka till en ny
elitserie.369 Det fanns enligt Serieutredningen två huvudskäl till varför
Elitserien skulle bildas: 1) elitserieklubbarna skulle med Elitserien väsentligt öka sina intäkter och 2) spelarstandarden skulle i hög grad
365 Byström, Bobby (1975). 366 Byström, Bobby (2000), s. 134. 367 Stark, Tobias (2010), s. 199.
368 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem (A1a:17).
De två sist placerade lagen skulle degraderas till Division 1. Beslutet innebar också att Division 1 skulle bestå av totalt 48 lag fördelade på 4 grupper där segrarna i respektive grupp skulle spela i en kvalificeringsgrupp där de 2 först placerade lagen skulle kvalificera sig för spel i Elitserien nästkommande spelår.
369 Dessa var IF Björklöven, Modo AIK och Mora IK. RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974) Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens förslag till nytt seriesystem (A1a:17), se samman- ställning av remissvar sist i utredningen.
höjas, i synnerhet de landslagsaktuella spelarnas.370 Genom att ta bort de sämsta klubbarna skulle man förbättra spelkvalitén. För många betydelselösa matcher hade inneburit att publikintresset och därige- nom intäkterna minskat. Med färre och jämnare lag organiserade företrädarna en elitserie där matcherna skulle bli mer oförutsägbara.
Härigenom skulle publikintresset och intäkterna öka,371 vilket kan ses
som en NHL-influerad tanke. Enligt Serieutredningen hade det gamla seriesystemet också undantagslöst varit utsatt för kritik i massmedia. Kritiken gick ut på att matcherna var mer eller mindre ointressanta,
vilket i sin tur påverkade klubbarnas ekonomi negativt.372 Betydel-
sen av oförutsägbara matcher framhölls också av Serieutredningen i deras rapport, där utredarna konstaterade att en 10-lagsserie även i fortsättningen kunde bli ojämn men att det nu föreslagna systemet
skulle ha en viss fördel.373
Att den sportsliga oförutsägbarheten var en bidragande orsak till serieomorganiseringen kan utläsas av vad Aftonbladets Nic Åslund skrev inför elitseriepremiären: ”Matcher där utgången är given på
förhand är en styggelse.”374 Att Elitserien hade fördelar var de flesta
överens om, men man blev snabbt medveten om dess nackdelar. I
Expressen konstaterades att det nya systemet knappast skulle inbjuda
till offensivt skönspel, då sex–sju lag skulle få slåss för sin existens.375
Degradering ur Elitserien blev ett reellt hot mot flera klubbar, som tidigare inte varit utsatta för den risken. De ekonomiska följderna av en degradering ur Elitserien var då som nu kännbara. Att inte vara en av landets främsta ishockeyklubbar får konsekvenser beträffande medial uppmärksamhet, publik, sponsorer och attraktionskraft hos spelarna. En klubb som inte spelar i Elitserien kan få svårt att hävda
sig i konkurrensen.376 För att eliminera degraderingsrisken hade ett
alternativ varit att låta de två sista lagen kvala mot de fyra Division 1-vinnarna, en modernisering som i sådana fall kunnat ses som ett
370 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem (A1a:17).
371 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem (A1a:17). Jämför Lars Östman (1996), s. 149.
372 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem, s. 9–10 (A1a:17).
373 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem (A1a:17).
374 Aftonbladet (1975-10-02), se förstasidan i Aftonbladets Hockey-Extra, s. 23. 375 Expressen (1975-10-17).
närmande mot NHL-modellen. I samband med diskussionen om risken med degradering blev det synbart att Stockholm och Göte- borg kunde bli utan elitserieklubbar. Under denna tid hade en annan nordamerikansk sport, basketen, också under vintertid blivit en reell konkurrent för ishockeyn om både åskådare och publicitet. För att säkerställa ishockeyns övertag ansåg journalisten Bobby Byström att förbundet starkt skulle minska beskattningen av klubbarna (vilken innebar att klubbarna betalade förbundet av sitt ekonomiska match- överskott). Till skillnad mot i Finland, där förbundet beskattade klubbarna med 5 procent, beskattade Svenska Ishockeyförbundet sina klubbar med 20 procent. En förklaring till den stora skillnaden i beskattning var att de finska klubbarna fick sämre förbundsservice
och i större omfattning tvingades klara sig själva,377 vilket kan tolkas
som ett tecken på en mer homogen och centraliserad svensk ishockey- rörelse, i linje med den svenska idrotten i stort.
I samband med elitseriestarten fanns också bedömare som ansåg att det skulle bli svårare för klubbar att slå sig in bland de etablerade, och att Elitserien skulle få en konserverande effekt på topplagen inom
svensk ishockey.378 Serieutredningen föreslog även i samband med
serieomläggningen att alla lag som kvalificerat sig för spel i Elitserien ovillkorligen skulle vara tvungna att förfoga över en av förbundet godkänd inomhushall – vilket alla klubbar i Elitserien uppfyllde –
med anledning av att lag utan sådan kunde tänkas kvalificera sig.379
Detta innebar att förbundet inte enbart accepterade den sportsliga logiken för kvalificering. Ett sätt att tolka detta är att Svenska Ishockeyförbundet var angeläget om att påskynda och bevaka den svenska ishockeyns kommersialisering och professionalisering, vari ett rekvisit var och är arenafaciliteter.
Då Elitserien skulle introduceras säsongen 1975/1976 ändrades spel- formerna inför säsongen 1974/1975. Alla sexton lag i de två Division 1-grupperna (åtta lag i respektive) sammanfördes till en enda sexton- lagsserie med hemma- och bortamatcher, där varje lag spelade 30 matcher i grundserien. De åtta bäst placerade lagen direktkvalifice-
377 Byström, Bobby (1975), ”Säsongen som gick”. 378 Aftonbladet (1975-10-02).
379 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
rades till Elitserien, varav de fyra främst placerade gick till playoff, medan lag 9–10 skulle spela i norra respektive södra kvalserien, då
ytterligare två klubbar skulle kvalificera sig.380 Allsvenskan i fotboll
bestod i jämförelse mellan 1924–1972 av 12 lag, som säsongen 1973 utökades till 14 lag, med den inom fotbollen väl nedärvda seden
om direktdegradering för de två sista lagen.381 Fotbollen och ishock-
eyn hade således omvänd utveckling i utformningen av antalet lag i högsta serien vid denna tid. Tio klubbar tog plats i Elitserien: AIK, Brynäs IF, Djurgårdens IF, Färjestad BK, Leksands IF, Modo AIK, Skellefteå AIK, Södertälje SK, Timrå IK och Västra Frölunda IF. I Elitserien gick lagen på plats 1–4 till playoff, de på plats 5–8 stan- nade kvar i nästa säsongs elitserie och de på plats 9–10 åkte ur. Den första Elitserien startade den 5 oktober 1975 under namnet Elitserien
om Volvo Cup – med totalt 36 omgångar och 180 matcher.382 Inför den historiska premiäromgången ökade också mediebevakningen.
Aftonbladet satte extra ljus på Elitserien med bilagan Hockey-Extra
torsdagen den 2 oktober 1975. Konkurrenten Expressen introduce- rade å sin sida en fullständig nyhet: varje elitseriematch bevakades av medarbetare med en enda uppgift – att sammanställa en objektiv statistikbedömning om varje enskild spelare i tidningen dagen efter: den så kallade ”Stingligan”. Expressens initiativ byggde på influenser
från Kanada.383 Elitseriens första omgång drog 29 108 åskådare, med
8 713 som toppnoteringen i Stockholmsderbyt mellan Djurgårdens
IF och AIK.384
Under 1970-talet satsade Volvo och SAS hårt på ishockey. När Elitserien 1975 döptes till Elitserien om Volvo Cup betalade bil- företaget Volvo enligt Dagens Nyheter och Aftonbladet 150 000 kronor (ungefär 810 000 kronor 2018) plus en bil till Svenska
380 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Protokoll Svenska Ishockeyförbundets extra årsmöte
den 28 april 1974 samt Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens förslag till nytt seriesystem (A1a:17); Jansson, Ulf (1997, b); Expressen (17 april
1974 och 20 februari 1975) samt Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 6, 1975.
381 Se Svenska Fotbollförbundets och Sveriges Fotbollshistoriker och Statistikers hemsidor, www. svenskfotboll.se respektive www.bolletinen.se (2018-05-07).
382 Östman, Lars (1996), s. 148 samt Dagens Nyheter (25 september 1975 och 5 oktober 1975). Se även Janne Stark [red.] (1997), Svensk Ishockey 75 år, Del II, Faktadelen, s. 172 och s. 150. 383 Expressen (1975-10-05), s. 50. Idrottens sammanlänkning med statistik har nödvändigtvis inte
ett amerikanskt ursprung, men är ändå kännetecknande för USA, vilket Allen Guttmann skrivit om i From Ritual to Record: The Nature of Modern Sport (2004).
Ishockeyförbundet. Dessutom ingick Volvo och Svenska Ishockey- förbundet ett avtal för hjälmreklam hos Tre Kronor värt 75 000 kronor, och förbundet fick i nettobehållning 280 000 kronor för
Gevalias ensamrätt för Tre Kronors tröj- och byxreklam.385 Divi-
sion 1 döptes till SAS Cup då SAS bidrog med 50 000 kronor till denna, av vilka de två klubbar som gick upp i Elitserien fick vardera
25 000 kronor.386 Genom sponsringen skulle SAS exponeras i större
omfattning, bland annat i programmet för landskamper och match-
arrangemang mot Winnipeg Jets.387 En som var kritisk till att man
sålt ut namnrättigheten till Elitserien så billigt till Volvo var Rickard Fagerlund, Södertälje SK:s dåvarande ordförande och sedermera Svenska Ishockeyförbundets ordförande. Dessutom var Fagerlund förståeligt kritisk, då Södertälje SK sponsrades av Saab Scania. AIK:s dåvarande ordförande Lars Norrman konstaterade krasst att man inom elitishockeyn var nödsakad att se sporten helt kommersiellt, vilket kan tolkas som ett närmande mot NHL-modellens ideologiska affärsgrund, i vilken den ekonomiska vinsten är det centrala. Till
Dagens Nyheter sa AIK-basen rakt på sak – vilket lika väl i en nord-
amerikansk kontext kunnat vara NHL-ägarnas ord – att det enda
som räknades var pengar.388 Elitishockeyns hållning till pengar och
affärer började bli allt synligare för den breda allmänheten. Kapital- tillskott var inte enbart välkommet – det var också nödvändigt. I samband med Volvos köp av namnet Elitserien framfördes också funderingar över när ett företag skulle köpa en hel klubb för första
gången.389 Med Volvopengarna hoppades Svenska Ishockeyförbundet
också kunna erbjuda landslagsspelarna så gynnsamma ekonomiska villkor att de skulle avstå från att skriva proffskontrakt med klubbar
i NHL eller WHA.390 Enligt Dagens Nyheter gick ishockeyn i detta
sammanhang i bräschen för kommersialiseringen inom svensk idrott:
385 Dagens Nyheter (1975-09-25); Aftonbladet (1975-10-02); RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), ”SN/RT – S 453”, Korrespondens – yngre E2:22 (1974–1976) samt Svenska Ishockey- förbundet (1975), ”Avtal 750830, Picture & Sound promotion PSP AB”, Korrespondens – yngre E2:22 (1974–1976).
Fördelning av sponsorbidraget såg ut som följande; segraren av Elitserien fick 10 000 kronor plus bilen, tvåan fick 30 000 kronor, trean 25 000 kronor, fyran 15 000 kronor samt femman 10 000 kronor. Dessutom fick övriga klubbar 5 000 kronor per klubb. Aftonbladet (1975-10-02). 386 Expressen (1975-09-24).
387 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1975), ”SN/RT – S 435”, Korrespondens – yngre E2:22 (1974–1976).
388 Dagens Nyheter (1975-09-25). 389 Dagens Nyheter (1975-09-25).
ingen hade nämligen tidigare lyckats sälja namnet på sin högsta
serie.391 Att ishockeyn var tidigt ute bekräftas av att riksidrotts-
förbundet gav sitt slutgiltiga klartecken för sponsring först 1978,
enligt sponsringsexperten Uno Grönkvist.392
Inför seriestarten var de ansvariga nästan undantagslöst eniga om att Elitserien skulle bli en succé samt att nyordningen på sikt var
den riktiga för att stärka Tre Kronor internationellt.393 Det fanns
dock också åsikter om att den kom igång sju år för sent, och att det skulle bli bra om elitserieklubbarna gjorde som i Finland och bildade
en egen NHL-influerad organisation – ”en stat i staten”.394 Denna
ståndpunkt hade däremot inget stöd hos de ansvariga inom svensk ishockey, då de var överens om att behålla dess traditionella utform-
ning. Hållningen hade också fått stöd från riksidrottsförbundet.395
Enligt Dagens Nyheters Bobby Byström var tidpunkten att lansera Elitserien inte den bästa. När debatten förts om att skapa elitserien fem–sex år tidigare hade förutsättningarna varit annorlunda. Då hade man eftersträvat ett starkare Tre Kronor, som kunde konkurrera med Sovjet och Tjeckoslovakien, genom att höja kvalitén i Elitserien. Under 1970-talets mitt var situationen emellertid förändrad. De bästa svenska spelarna hade lämnat Sverige för att bli proffs, och det fanns farhågor om att fler skulle följa efter. Det var mer angeläget att slå vakt om klubbarna. Tre Kronors betydelse hade i detta perspektiv
börjat hamna i bakgrunden.396 Geografiskt skulle den idealiska Elit-
serien enligt Serieföreningens ordförande Lars Ahlvarsson ha så stor
spridning som möjligt i landet.397
När Elitserien summerades våren 1976 hade de 188 matcherna totalt lockat 820 413 åskådare, vilket motsvarade i snitt 4 557 åskådare
391 Dagens Nyheter (1975-09-25).
392 Andersson, Torbjörn (2011), ”Spela fotboll bondjävlar!”: en studie av svensk klubbkultur och
lokal identitet från 1950 till 2000-talets början, Del I, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Lister- landet, Växjö och Göteborg, s. 177.
393 Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 6, 1975 samt Expressen (1975-10-10).
394 Hockey: Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 5, 1976, citat s. 36 samt Hockey:
Officiellt organ för Svenska Ishockeyförbundet, Nr. 6, 1975, s. 15.
395 RA: Svenska Ishockeyförbundet (1974), Extra årsmöte den 28 april 1974, Serieutredningens
förslag till nytt seriesystem, s. 9 (A1a:17).
396 Byström, Bobby (1975).
per match.398 Jämförelsevis hade matcherna i fotbollsallsvenskan spelsäsongerna 1975 respektive 1976 i snitt 6 596 respektive 6 950
åskådare.399 Den allsvenska fotbollen fick följaktligen ingen negativ
effekt av ishockeyns reformering publikmässigt. Det första historiska
elitserieguldet vanns av Brynäs IF från Gävle.400 Klubbens fram-
gångsrika spelmodell byggde på en hård och kraftfull transatlantisk spelidé, sjösatt och styrd av Tommy Sandlin. En modernisering av