Idrottshistoriker är överens om att den moderna tävlingsidrottens
vagga hittas i industrialismens England.114 I samband med etable-
ringen av den fria lördagseftermiddagen under industrialiseringen kom entreprenörer och affärsmän till insikt om dess möjligheter: sport med entréavgift infördes på regelbunden basis. Som en effekt av detta uppstod och kommersialiserades under 1800-talet ett flertal
sportaktiviteter i England och USA.115 Även om det under industriali-
seringen fanns stora likheter mellan England och USA:s sporter fanns även stora skillnader. Runt sekelskiftet 1900 framträdde dessa främst
mellan amerikansk baseboll och engelsk fotboll.116 Med tanke på
de båda sporternas betydelse för de moderna sportligornas utform- ning, är det viktigt att gå tillbaka i historien för att mer i detalj se hur den amerikanska Major League-modellen respektive europeiska sportmodellen växte fram. En inledande fråga är varför baseboll fick en så central betydelse för organiseringen av dagens Major Leagues. Detta ska analyseras i det följande.
Major Leagues ursprung
Ett utmärkande drag för basebollen (och senare även den kanaden- siska ishockeyn) är att de kommersiella och professionella inslagen
ständigt varit närvarande.117 Under slutet av 1800-talet började USA
framstå som ett föregångsland ekonomiskt och tekniskt. Ett USA som byggde på individers politiska och religösa frihet, jämlikhet och kapitalism. Samhällsbygget lade de facto grunden för den moderna
114 Se exempelvis Tony Mason (1981), Association football & English society 1863–1915; Wray Vamplew (1988); Andrei S. Markovits (1989); Dean A. Sullivan (1995), Early Innings: A Docu-
mentary History of Baseball, 1825–1908; Andrei S. Markovits och Steven L. Hellerman (2001);
Torbjörn Andersson (2002) samt Stefan Szymanski och Andrew Zimbalist (2005), National
Pastime: How Americans Play Baseball and the Rest of the World Plays Soccer.
115 Se Tony Mason (1981); Wray Vamplew (1988); Andrei S. Markovits (1989); Dean A. Sullivan (1995); Andrei S. Markovits och Steven L. Hellerman (2001) samt Stefan Szymanski och Andrew Zimbalist (2005) om basebollens och den engelska fotbollens uppkomst och utveckling. 116 Markovits, Andrei S. (1989).
117 Se Andrei S. Markovits (1989); Dean A. Sullivan (1995); Stefan Szymanski (2006), ”Baseball economics”; Andrei S. Markovits och Steven L. Hellerman (2001), s. 54–66 och s. 91–94; Stefan Szymanski och Andrew Zimbalist (2005), s. 87–99; Bruce Kidd och John Macfarlane (1972); Richard Gruneau och David Whitson (1993), s. 69 och s. 86–89 samt John Wong (2005), s. 18–20.
kapitalismen, där var och en var sin egen lyckas smed.118 Den liberala amerikanska marknadsekonomin gav upphov till att amerikanerna
uppfattades som ”hänsynslösa penningdyrkare”.119 I detta kapita-
listiska och industriella massamhälle hade en stor borgarklass växt fram. Då USA som nation i stor utsträckning skapades som en reak- tion mot England, skapade man även sina egna identitetsskapande sporter i samma anda. Baseboll ur engelsk slagboll och cricket, amerikansk fotboll ur engelsk rugby och fotboll. Det var i en sådan samhällskontext basebollen utvecklades till Amerikas ”massfolksport
och nationella fritidssysselsättning”.120 Dess företrädare har dock
alltid framhävt sig som anti-engelsk och anti-cricket och förnekat
all släktskap och samhörighet med brittisk slagboll.121 Basebollens
utveckling har sedermera varit vägledande för övriga Major Leagues
utveckling.122 Den har också i vissa avseenden utgjort förebild till
det populära finska spelet boboll (pesäpallo), vilket kan ses som ett exempel på glokaliseringens effekter. Motsatt har baseboll i Sverige
haft ringa framgång och genomslagskraft, trots vissa PR-försök.123
Detta kan tolkas som ett tecken på en större sportslig amerikanisering i Finland.
Basebollens ökande popularitet skapade behov av bra spelare. Sam- tidigt kom de första klubbarna till insikt om möjligheterna till och nödvändigheten av biljettintäkter; människor var beredda att betala för att se baseboll. Som en effekt av de kommersiella inslagen och ambitionen att vinna bildades det första professionella laget över- huvudtaget i modern internationell sport: Cincinnati Red Stockings 1869. Den första professionella ligan National Association of Profes-
118 Alm, Martin (2002), s. 36–38, s. 75–76 och s. 169. 119 Alm, Martin (2002), s. 93.
120 Markovits, Andrei S. (1989), s. 57.
121 Markovits, Andrei S. (1989); Sullivan, Dean A. (1995), kapitel 8 samt Fischer, David (2007), s. 8. Jämför Tobias Starks (2010) skrivning i kapitel fem om ishockeyns koppling till nationell identitet i Kanada.
122 Wong, John (2005), s. 9–10 samt Markovits, Andrei S. (1989).
123 Bobollens ursprung kan spåras till det gamla finska kungabollspelet. Detta spel hade spelats i flera århundraden i Finland, och var vid sekelskiftet det vanligaste spelet bland skolpojkar under sommarhalvåret. Kungabollspelet trängdes dock undan när moderna idrottsanläggningar anlades till den fria idrotten och fotbollen. Bobollen fick sitt namn och nuvarande moderna form av Lauri ”Tahko” Pihkala under 1920-talet. Pihkala, som hade inspirerats och blivit förtjust i baseboll under sina besök i Nordamerika i början av 1900-talet, anpassade basebollens spelregler efter finska förhållanden. Finska Bobollförbundet (Suomen Pesäpalloliitto) bildades den 10 oktober 1931. Pihkala, Lauri (1938), ”Boboll - Finlands populära bollspel” samt www.pesis.fi.
sional Base Ball Players, bildades 1871. Detta var den första ligan
med Major League-ambition. Ligan kollapsade efter fem säsonger.124
Det dröjde emellertid inte länge innan en ny professionell liga uppstod. År 1876 bildades National League, som fortfarande är världens äldsta och alltjämt fungerande professionella idrottsliga. Konstitueringen av National League innebar dock inte att organi- sationens företrädare hade kontroll över all professionell baseboll. Det fanns ett dussintal professionella klubbar som fortsatte sin
verksamhet oberoende av National League.125 En av de första spelar-
begränsningsregler företrädarna för National League införde var den feodalliknande reserve clause (reserveringsklausulen) 1879. Principen var enkel: vid slutet av säsongen kunde varje klubb uppta spelare på en reserveringslista. Klubbägarna var då förhindrade att anställa eller hyra spelare som var upptagna på reserveringslistan av en annan klubb, om inte spelaren var direkt och/eller obegränsat släppt av sin klubb. Reserverings systemet innebar också att en klubb kunde hålla kvar en spelare år efter år genom att åberopa klubbens rätt till reserve clause när innevarande avtal var vid sitt slut. Orsakerna till reserveringsklausulens uppkomst var tre: 1) klubbarna ville göra basebollens affärsverksamhet permanent, 2) sänka lönekostnaderna samt 3) säkerställa att ligan blev ett monopol. Här kan man tycka att det borde varit mer lönsamt att sälja spelare för att tjäna pengar. Å andra sidan satt alla klubbägare ”i samma båt”, då ett monopol skapats. Inom en kartell finns ingen anledning att spendera mer pengar än nödvändigt. Pengarna tjänas från utomstående. Modellen med reserveringssystemet anammades senare av de övriga amerikan-
ska proffssporterna.126
Runt sekelskiftet 1900 hade konkurrerande ligor till National League uppstått. År 1901 bildades American League som genast tillskansade sig Major League-status efter att Western League (som bildats 1893) döpts om efter säsongen 1899. År 1903 undertecknade företrädarna för National League och American League ett fredsavtal, som innebar
124 Sullivan, Dean A. (1995); Markovits, Andrei S. (1989); Markovits, Andrei S. och Hellerman, Steven L. (2001), s. 39–51 samt Fischer, David (2007), Smithsonian Q & A: Baseball: the ultimate
question and answer book, s. 6–13.
125 Sullivan, Dean A. (1995), s. 86–89 och s. 119; Markovits, Andrei S. (1989) samt Fischer, David (2007), s. 14–15.
att ligorna skulle respektera varandras kontrakt och territoriella monopol. Dagens Major League Baseball (MLB) hade sett dagens ljus. Två år senare utökades samarbetet genom undertecknande av ett avtal om att spela en finalserie, bäst av sju matcher, mellan de båda
ligornas segrare: World Series.127
I och med att baseboll alltid verkat på en konkurrensutsatt marknad har professionella klubbar omlokaliserats och nya tillkommit, i jakten på de mest gynnsamma marknaderna. Tanken att man agerar på en marknad är således central. Första gången en professionell klubb omlokaliserades var 1902, då Milwaukee Brewers blev St. Louis
Browns (som blev Baltimore Orioles 1954).128
Basebollens verksamhet på en konkurrensutsatt marknad – den första amerikanska konkurrenslagstiftningen, Sherman Antitrust Act, antogs 1890 och har sedan dess stått som förebild för all senare – aktualiserade det juridiska regelverket i början av 1900-talet. Det har
varit avgörande för utformningen av dagens Major Leagues.129 Den
amerikanska Högsta domstolen avkunnade 1922 en mycket viktig dom, som garanterade baseboll konkurrensrättslig immunitet. Detta var och är en viktig skillnad mot andra nordamerikanska sporter. Den stora konsekvensen av domen var att konkurrensreglerna fick en marginell betydelse inom den amerikanska proffssporten fram till omkring 1970. Först under detta decennium utsattes konkurrens-
reglerna för olika domstolsprocesser.130 Bakgrunden till tvisten i 1922
års Federal Baseball case var att företrädarna för Federal League hävdade att konkurrentligorna American och National League, genom sitt införande av reserveringsklausulen förhindrat Federal League från att erhålla kvalitetsspelare. Målsägandena anförde att man inte kunde bli ekonomisk lönsam så länge spelarbegränsnings-
127 Sullivan, Dean A. (1995); Markovits, Andrei S. och Hellerman, Steven L. (2001), s. 64–66; Markovits, Andrei S. (1989) samt Fischer, David (2007), s. 14–15.
128 Fischer, David (2007), s. 16–17.
129 Federal Baseball Club of Baltimore Inc. vs. National League of Professional Baseball Clubs, 259 US 200 (1922). Westin, Jacob (2007), Europeisk konkurrensrätt, s. 15–18.
The Sherman Antitrust Act 15 USC Section 1 (1890) lyder: ”Every contract, combination in the form of trusts or otherwise, or conspiracy, in restraint of trade… is declared to be illegal…”. The Sherman Antitrust Act Section 2 lyder: ”Every person, who shall monopolize, or attempt to monopolize, or combine or conspire with any other person or persons, to monopolize any part of the trade or commerce…, shall be deemed guilty of a felony…”.
130 Halgreen, Lars (2004), European Sports Law – A Comparative analysis of the European and
regeln i fråga existerade. Det centrala i domen var att den amerikan- ska Högsta domstolen konstaterade att styrningen och aktiviteterna inom den organiserade basebollen inte föll inom reglerna för konkur- rensreglerna i Sherman Antitrust Act, då baseboll inte var involverat i mellanstatlig handel, interstate commerce. Högsta domstolen påpe- kade att baseboll visserligen spelas i olika stater och städer samt att transporter sker över delstatsgränserna, men också att transporterna
inte var det essentiella.131 Baseboll är följaktligen ett legalt monopol
(och har därigenom en särställning i det amerikanska samhället). I amerikanska juridiska kretsar är detta känt under begreppet base-
ball anomaly.132 Som en följd av denna dom – basebollens legala monopol – har basebollspelarna inte varit berättigade att stämma
Major League Baseball (MLB) med stöd av Sherman Antitrust Act.133
Finns det andra arv från basebollens tidiga kommersiella verksamhet vi kan se i dag? Naturligtvis. Ett signifikativt kännetecken är att företrädarna för National League 1876 införde bestämmelser om territoriella rättigheter, som innebar att klubbar skulle vara ensamma representanter för städer med minst 75 000 invånare. Härigenom eta-
blerades de begränsade marknaderna för sportklubbar.134 Ett annat
utmärkande drag för Major League-modellen är att televisionen tidigt sammankopplades med sport, även om den första tv-sända
basebollmatchen i USA inte var en ”big league”-match.135 Matchen i
fråga spelades 1939 på Columbia universitetets Baker Field, mellan Columbia och Princeton. På Major League-nivå tv-sändes den första matchen senare samma år från Ebbets Field när Brooklyn Dodgers tog emot Cincinnati Reds. Den kommersiella utvecklingen tog ytterligare ett kliv när reklam för en Bulova klocka visades i tv-kanalen NBC:s WNBT, innan basebollmatchen från Ebbets Field mellan Brooklyn Dodgers och Philadelphia Phillies 1941. Detta var första gången tv- sponsring förekom. Kostnaden för reklamen var fyra dollar (cirka
385 kronor 2018).136 Sedan dess är relationen väletablerad, och har
131 Federal Baseball Club of Baltimore Inc. vs. National League of Professional Baseball Clubs, 259 US 200 (1922).
132 Markovits, Andrei S. och Hellerman, Steven L. (2001), s. 133–136 och s. 320.
133 Spengler, John O., Anderson, Paul M., Connaughton, Daniel P och Baker III, Thomas A. (2009),
Introduction to Sport Law, s. 237–248.
134 Fischer, David (2007), s. 14.
135 Walker, James Robert och Bellamy, Robert V. (2003), ”Baseball on Television: The Formative Years, 1939–51”, s. 3.
fungerat som drivfjäder i att sportevenemang omvandlats till mark- nadsplatser, även om den tv-sända sporten fick gå på sparlåga under
andra världskriget – för att få nytt syre efter krigsslutet.137 Med denna
bakgrund ska jag nu analysera hur den engelska fotbollen utgjort mall för den europeiska sportmodellen.
Den europeiska sportmodellens ursprung
Allteftersom den engelska fotbollen spreds och ökade i populari- tet tilltog behovet av att formalisera spelet. Som en effekt bildades
fotbollsförbundet Football Association (FA) 1863.138 Ett utmär-
kande drag för FA:s styrning var att det var den på privatskolor och Oxbridge (Oxford-Cambridge) utbildade eliten (gentlemännen)
i det engelska samhällets övre skikt som kontrollerade förbundet.139
Proffsklubbarna, vilka etablerades under 1880-talet, ägdes i sin tur av entreprenörer och affärsmän, medan den stora mängden spelare
och åskådare kom från arbetarklassen.140 Det fanns framför allt,
kopplat till ägarskapet, tre orsaker till proffsfotbollens genombrott och etablering under detta årtionde. En viktig orsak till att många engagerade sig i och stöttade fotbollen var att de helt enkelt gillade spelet. Av denna anledning blev den engelska fotbollen tidigt sam- manlänkad med principen om nyttomaximering, snarare än den
om vinstmaximering.141 I samband med att ett flertal engelska fot-
bollsklubbar ombildades till aktiebolag under 1880- och 1890-talen införde de inom fotbollen styrande amatörerna begränsningsregler för aktieutdelning. För att inte helt släppa in marknadskrafterna begränsades kommersialiseringen, med resultatet att det egentligen inte gick att tjäna pengar på att äga en fotbollsklubb. Principen om nyttomaximering hade därmed fått företräde framför principen om
vinstmaximering.142 En som på djupet borrat sig ner i principerna om
137 Dahlén, Peter (2008), s. 223–232; Walker, James Robert och Bellamy, Robert V. (2003) samt Andrews, David L. (2004), ”Sport in the Late capitalist Moment”.
138 Dunning, Eric och Sheard, Kenneth (2005), Barbarians, Gentlemen and Players, Second Edition,
A sociological study of the development of rugby football, s. 1–3; Mason, Tony (1981), s. 15. FA
bildades av elva fotbollsklubbar där majoriteten av klubbarna var i eller runt London. 139 Andersson, Torbjörn (2002), s. 50–56; Vamplew, Wray (1988), s. 124–126 samt Dunning, Eric
och Sheard, Kenneth (2005), s. 155–156.
140 Mason, Tony (1981), s. 255 samt Andersson, Torbjörn (2002), s. 41–57. 141 Andersson, Torbjörn (2002), s. 41–57.
142 Andersson, Torbjörn (2002), s. 41–57; Mason, Tony (1981), s. 34–49 samt Vamplew, Wray (1988), s. 77–80, s. 86 och s. 176. I syfte att skapa nya inkomstkällor vid sidan av de traditionella
vinst- och nyttomaximering är ekonomihistorikern Wray Vamplew. Enligt honom har företrädarna för nordamerikansk proffssport agerat enligt principen om vinstmaximering medan de engelska klubbföreträdarna i stället agerat enligt motsatt princip. Det fanns dock, menar Vamplew, skillnader mellan engelsk och skotsk fotboll i kommersialiserings- och professionaliseringsprocessen, ligasystem och spektrumet mellan nytto- och vinstmaximering. Skotsk fotboll
var mer nyttobaserad,143 vilket visar på att såväl den amerikanska
Major League som europeiska sportmodellen är idealtyper för hur sport kan organiseras och bedrivas. Inom ramen för ekonomiska teorier kan man också tala om sociologen Ferdinand Tönnies två
tyska termer gemeinschaft och gesellschaft.144 I relation till respektive
sportmodeller finns det mer och tidigare gesellschaftinslag i ameri- kansk sport. Engelsk fotboll är också gesellschaftpräglad, men med mer gemeinschaftinslag.
Runt sekelskiftet 1900 kom några betydande händelser att påverka fotbollens framtida utveckling: den första var att gentlemännen i fotbollsförbundet 1885 motvilligt tvingades erkänna professiona-
lismen.145 Den andra var att den separata organisationen Football
League bildades 1888, vilken stod bakom den nybildade proffsligan. Ett särdrag för den engelska fotbollen var att företrädarna för Foot- ball League erkände och beslutade sig för att vara kvar under FA:s ställning. På detta sätt kom gentlemännen i FA att behålla makten över den engelska fotbollen, även om Football League bedrev en egen intern agenda för de egna klubbarna. Den tredje händelsen var att Division 2 introducerades säsongen 1892/1893. De sämsta klubbarna i Football League kunde nu flyttas ned i seriesystemet, och de bästa klubbarna i Division 2 kunde flyttas upp till Football
League.146 Sportmodellen spreds från England till Europa. Grund-
fundamentet för den europeiska sportmodellen var därmed i princip
finansieringskällorna som entréavgifter, basarer och olika former av vadslagning ombildades ett flertal engelska fotbollsklubbar till aktiebolag under 1880-talet. Den stora boomen kom emel- lertid under 1890-talet och senare. Ett syfte med begränsningsregeln kan ha varit att de styrande organisationerna ville säkerställa sportens överlevnad. Man stoppade dock inte klubbarna från att ackumulera tillgångar. Amatörarvet inom den engelska fotbollen kunde hela tiden skönjas. 143 Vamplew, Wray (1988), s. 77–87 och kapitel 6.
144 Asplund, Johan (1991), Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft. 145 Mason, Tony (1981), s. 255 samt Andersson, Torbjörn (2002), s. 50–52.
146 Mason, Tony (1981), s. 16 och s. 213 samt Vamplew, Wray (1988), s. 124–138. Se också Szy- manski, Stefan och Zimbalist, Andrew (2005), s. 34–44.
färdig, även om den kontinentala klubbfotbollen i betydelsen yrkes-
fotboll professionaliserades först under mellankrigstiden.147 Den
fjärde, och ett kontroversiellt regleringsinstrument som fotbollens styrande organisationer införde runt sekelskiftet 1900, var retain and
transfer-systemet. Principen var enkel och feodalliknande: efter varje
säsong uppställde klubbarna en lista med spelare som klubben ville behålla under nästa säsong (retain), och en andra lista med spelare som man inte ville behålla (transfer). Det feodalliknande, förutom att klubbarna kunde behålla vissa spelare, var att klubbarna kunde kräva ersättning för avtalslösa spelare uppsatta på transferlistan för att släppa dem till annan klubb. Detta alltså trots att klubbarna inte
ville behålla dem.148 Slutligen var den femte betydande händelsen
att gentlemännen i FA inför 1901/1902 års säsong introducerade maximi löner, som i praktiken var något elastiska. Regleringen avskaf-
fades först 1961.149 Den engelska yrkesspelarens vardag präglades
således av såväl kapitalistiska som feodala drag. En likhet mellan sport modellerna värd att i detta sammanhang lyftas fram är att företrädarna för basebollens National League 1885 införde lönetak
och 1879 det likaledes feodalliknande reserveringssystemet.150 Åter
till Europa var sedan transfersystemet, där moderföreningen alltså kunde kräva övergångspengar av den nya föreningen trots att något spelaravtal inte förelåg, i funktion inom den europeiska fotbollen större delen av 1900-talet. Systemet upphävdes först 1995 av EU-
domstolen, genom Bosmandomen.151 Detta försköt makten från
klubbarna till spelarna.
147 Andersson, Torbjörn (2002), s. 413.
148 Vamplew, Wray (1988), s. 212, s. 227 och s. 247.
149 Mason, Tony (1981), s. 97–99; Vamplew, Wray (1988), s. 129 och s. 224–225 samt Andersson, Torbjörn (2002), s. 52. Ett annat regleringsinstrument för att hålla tillbaka spelarersättningarna, och därigenom stärka klubbarnas ekonomi, var att the Football League beslutade att reglera sign-on bonusarnas storlek 1892.
I och med att fotbollsspelarna var en del av en professionell yrkeskår medvetandegjordes frågan om fackförbund. Det första försöket att etablera en spelarförening med syfte ”to protect profes- sional interests” kom 1893. Inget kom dock ut av detta förslag, men fem år senare bildades National Union of Association Players, som dock lades ner innan 1900-talet hann börja. En mera permanent facklig aktivitet säkrades 1907 då the Association Football Players´ Union bildades. I början av 1900-talet väcktes även frågan om spelarstrejk. I och med införandet av the Trade Disputes Act 1906 hade spelarna en möjlighet att strejka för att uppnå bättre arbetsvillkor. FA hade dock ett effektivt motvapen; avregistrering av de spelare som gick ut i strejk. Vamplew, Wray (1988), s. 243–253.
En likartad utveckling fanns i USA när basebollspelarna sammanslöt sig i en intresseförening för första gången 1885. Sullivan, Dean A. (1995), s. 161, jämför s. 139 och s. 252–255.
150 Sullivan, Dean A. (1995), s. 111–113 och s. 139–140.
151 Bosmandomen (Mål 415/93) avkunnades den 15 december 1995. Huvudfrågan rörde den fria rörligheten för personer vilken är en av de fyra friheterna inom den europeiska unionen jämte
Ett utmärkande drag för den engelska fotbollens popularitet är den lokala identiteten och rivaliteten, som inneburit att varje stad kan ha flera klubbar i samma serie. Dess nära förankring med nytto- maximering har garanterat att någon omlokalisering av klubbar
inte sker.152 Detta är också ett exempel på det amatöristiska arvet
inom den engelska fotbollen, vilket senare förklarats vara en del av idrottens särart av EU-myndigheter. I jämförelse har amerikanska proffsklubbar tidigt flyttats i jakten på lukrativa marknader (även
om det finns klubbar med stark lokal identitet).153
Sammantaget kan konstateras att det under 1800-talet och 1900- talets början fanns avgörande skillnader i affärskultur mellan USA och England. Dessa kan förklara framväxten av och skillnaderna mellan sportligorna i USA och England. Under 1800-talets andra hälft utvecklades USA:s affärsliv och kännetecknades av självförtro- ende, arbetsetik samt en mer ohämmad och aggressiv individualism. England var då redan industrialiserat och upplevde sin verkliga
storhetstid globalt sett.154 En skillnad mellan länderna var att den
brittiska medelklassen var tvingad att anpassa sig till aristokratin. En aristokratisk norm var pengaföraktet: pengar hade man bara via arv, jord eller släkt; det ansågs vulgärt att tjäna dem. Ett annat
varor, tjänster och kapital. Det EU-domstolen hade att avgöra var om det stod i strid med artikel 48 i EG-fördraget (nuvarande artikel 45 i FEUF) att tillämpa regler som idrottsförbund har utfär- dat, efter att spelarens kontrakt med en förening löpt ut, kan anställas av en förening i en annan medlemsstat, endast om den sistnämnda betalar moderföreningen en övergångs-, utbildnings- eller utvecklingsersättning. Den andra frågan var om det stod i strid att tillämpa regler som idrotts- förbund har utfärdat att endast låta ett begränsat antal professionella spelare som är medborgare i andra medlemsstater delta (principen om förbud mot diskriminering). Domstolen slog fast att reglerna som idrottsförbunden hade utfärdat stod i strid mot artikel 48 EG-fördraget. Domen innebar att idrottsföreningar inte kan förhindra spelartransfers för avtalslösa idrottsutövare när de söker ny idrottsförening (arbetsgivare) inom unionen. Domen innebar vidare att idrottsförbund