I det kommande följer en genomgång av forskning om svensk och finsk ishockey. Genomgången tillför empiri och perspektiv till min studie – men visar också att det finns en kunskapslucka inom undersökningsområdet.
Svensk ishockeyforskning
Vad gäller svensk forskning finns sju avhandlingar om ishockey,
varav sex ligger närmare min undersökning.25 Generellt vidgar jag
perspektivet inom den snäva svenska ishockeyforskningen till att även innefatta jämförelser med Finland.
Även om pedagogen Per Göran Fahlströms avhandling Ishockey-
coacher: En studie om rekrytering, arbete och ledarstil (2001) foku-
serar på svenska ishockeycoacher är hans studie intressant för min undersökning, då han bland annat behandlar kommersialiseringen. Fahlström visar att motiven för serieförändringarna inom svensk ishockey till stor del varit ekonomiska och inte sportsliga. Det är av denna anledning antalet ishockeymatcher ökat. Därutöver betonar Fahlström att svensk elitishockey i mångt och mycket är en verksam- het i gränslandet mellan sport, affärsverksamhet och underhållning. För övrigt är Fahlströms slutsats att den svenska ishockeyn är ett slutet och reproducerande system tveksam, även om han i detta avseende primärt tar sikte på coachrollen.
Pedagogen Josef Fahléns syfte i Structures beyond the frameworks
of the rink: On organization in Swedish ice hockey (2006) var att
studera den organisatoriska förändringen av svensk elitishockey 1967–2000. För att kunna analysera sitt studieobjekt använde sig Fahlén av institutionell teori. Fahlén identifierade fyra faktorer som format utvecklingen under den undersökta tidpunkten: professionell ishockey, television, utbildning samt utländska investerare. Av dessa
25 Den sjunde är: Rolandsson, Margot (2005), Snuff use and oral health among young ice-hockey
players: implications for oral health promotion. Dessutom berörs ishockeyn kort i Christer
Johanssons (1987), Elite sprinters, ice hockey players, orienteers and marathon runners: isokinetic
fyra faktorer är det framför allt professionaliseringsprocessen och televisionens intåg som är intressanta för min undersökning. Den stora skillnaden mellan våra avhandlingar är att Fahléns forsknings- insats har ett inomidrottsligt/reduktionistiskt perspektiv, medan min har ett vidare samhällsperspektiv.
Medievetaren Anders Svenssons undersökning Från norra ståplats till
cyberspace: en beskrivning av en diskussion på internet om ishockey utifrån ett offentlighetsperspektiv (2007), om internetkommunika-
tion och social interaktion bland supportrar till Jönköpingsklubben HV71, är i vissa avseenden intressant för min undersökning. Detta då supporterperspektivet kort nämns av mig, även om det inte på något sätt är centralt. Denna avhandlings primära fokus är inte satt på kulturella frågor eller perspektiv, exempelvis publik, supportrar eller ritualer.
Företagsekonomen Hans Lundbergs avsikt med Kommunikativt
entreprenörskap: underhållningsidrott som totalupplevelse före, under och efter formeringen av den svenska upplevelseindustrin 1999–2008 (2009) var att undersöka hur kommunikativt entrepre-
nörskap skulle kunna vidga möjligheterna till deltagande på den svenska upplevelseindustriella spelplanen under perioden i fråga. Noteras bör att Lundbergs avhandling inte är en specialstudie om ishockey. Den är dock intressant för min undersökning, då han foku- serar på ishockey som upplevelseindustri och underhållningsidrott samt de multifunktionella evenemangsarenorna i Sverige. En del i avhandlingen som direkt berör denna handlar om att svensk ishockey är i behov av att öka sina intäkter. Ett sätt att öka intäkterna är, enligt Lundberg, att spela fler matcher, vilket också skett de senaste tre decennierna. Ett annat är att bygga nya moderna multiarenor. För att kunna tjäna mesta möjliga vill klubbarna äga och driva dessa i egen regi, samtidigt som externa intressenter ska fås att finansiera så mycket som möjligt av arenan. Likt Lundberg kommer jag att göra ett nedslag i den svenska ishockeyns arenautveckling, om än inte så ingående.
Historikern Tobias Stark beskriver och analyserar i Folkhemmet på is:
(2010) ishockeysportens framväxande nationella betydelse i Sverige de dryga 50 åren. I avhandlingen analyserar Stark bland annat vem/ vilka som stod bakom Sveriges medverkan i Antwerpen-OS ishockey- turnering 1920 och varför, hur ishockeyn spreds från sitt kärnområde i Stockholm till övriga riket samt varför Tre Kronor blivit så intimt förknippat med den svenska folkhemsidentiteten. Dessutom ställs bland annat begreppet amerikanisering i relation till modernisering och nationell identitet vad gäller den svenska ishockeyns utveckling. Nämnda begrepp är viktigt för min forskning, och min undersökning tar i ett svenskt perspektiv vid där Stark slutar.
Sjukgymnasten Kajsa Gilenstam har i sin avhandling Gender and
physiology in ice hockey: a multidimensional study (2010) jämfört
kvinnlig och manlig ishockey ur ett fysiologiskt perspektiv. Hon visar där att det är svårt att värdera och jämföra de båda, då förutsättning- arna är väldigt olika. Till skillnad mot Gilenstams undersökning har min internationella perspektiv, liksom analyser av organisatoriska, ekonomiska och juridiska problemområden. Även om det finns tydliga skillnader mellan våra avhandlingar är hennes värdefull för mig när det gäller frågan om makt. Maktperspektivet historiskt, strukturellt och ekonomiskt är intressant för min undersökning då det, vilket Gilenstam visar, finns skillnader mellan dam- och herr- ishockey. Maktperspektivet – på såväl organisations- som aktörsnivå – är viktigt för att kunna analysera omdaningen och beslutsproces- serna inom svensk och finsk herrelitishockey. Det ska emellertid poängteras att mitt syfte inte är att genomföra en genusanalys. Vid sidan av dessa avhandlingar har kulturgeografen Hans Aldskogius i Leksand, Leksand, Leksand! En studie av ishockeyns betydelse för
en bygd (1993) samt företagsekonomen Lars Östman i Från byalagen till Leksand Stars (1996) i två olika populärvetenskapliga forsknings-
insatser undersökt dalaklubben Leksands IF, och dess betydelse för samhället runtomkring. En för min undersökning central del som lyfts i forskningsinsatserna i fråga är sponsring. Hur och i vilken omfattning har reklam och sponsring införlivats i svensk respektive finsk elitishockey? Detta är väsentligt att utröna för att kunna förstå hur svensk och finsk elitishockey utvecklats i ett ekonomiskt hänse- ende. Den stora skillnaden mellan våra undersökningar är att min
inte är en specialstudie om Leksands IF. Vid sidan av dessa forsk- ningsinsatser är medievetaren Ulf Jonas Björks vetenskapliga artikel (peer reviewed) ”An NHL Touch”: Transnationalizing Ice Hockey in
Sweden, 1994–2013 (2016) också av intresse för min undersökning.
I sin forskning analyserar Björk hur globaliseringen av ishockeyn involverar ett utbyte av influenser mellan Nordamerika och svensk elitishockey. En för denna avhandling betydelsefull aspekt är hur elitserieklubbar i syfte att öka exponeringen och försäljningen av souvenirer skapade nya kommersiella logotyper under 1990-talet. I detta svenska perspektiv tangerar Björk en del av mitt undersöknings- område. Min undersökning är emellertid i detta avseende bredare, då jag även undersöker finsk elitishockey. Med detta är det dags att berätta om tillgänglig finsk ishockeyforskning.
Finsk ishockeyforskning
Trots att det finns flera avhandlingar som behandlar finsk elitishockey har ingen av dessa någon närmare anknytning till mitt studieobjekt eller mina frågeställningar. De handlar om pojkdrömmar, ledarskaps-
processer, genus med mera (se fotnot).26
26 Avhandlingarna är följande: Rovio, Esa (2002), [idrottspsykologi], Joukkueellinen yksiöitä:
toimintatutkimus psyykkisen valmennuksenohjelman suunnittelusta, toteuttamisesta ja arvio- innista poikien (Ett lag individer: aktionsforskning om pojkar och de psykiska programmens
planering, förverkligande och utvärdering); Mölsä, Jouko (2004), [medicin], Jääkiekkovammat:
epidemiologinen tutkimus jääkiekkovammoista Suomessa (Ishockeyskador: epidemiologisk
undersökning av ishockeyskador i Finland); Juntumaa, Birgitta (2008), [psykologi], Kasvatus- ja
valmennustyylien yhteys juniorijääkiekkoilijoiden suoritumisstrategioihin, tyytyväisyyteen ja joukkueen koheesioon (Utbildning och ledarstilens kontakt med juniorishockeyspelarnas presta-
tionsstrategier, belåtenhet och lagets sammanhållning); Zacheus, Tuomas (2008), [pedagogik],
Luonnonmukaisesta arkiliikunnasta liikunnan eriytymiseen - Suomalaiset liikuntasukupolvet ja liikuntakulttuurin muutos (Från naturnära vardagsidrott till idrottens specialisering – De finländ-
ska idrottsgenerationerna och idrottskulturens förändring); Suominen, Seppo (2013), [ekonomi],
Essays on the demand for cultural performance (berör ishockey); Ryömä, Arto (2015), [ekonomi], Mielelliset ja keholliset johtajuusprosessit yksilöllisyyttä ja yhteisöllisyyttä kertomassa: empiiri- nen tarkastelu jääkiekkojoukkueen kontekstissa (Mentala och kroppsliga ledarskapsprocesser
berättade individuellt och gemenskapligt: en empirisk undersökning av ett ishockeylag); Herrala, Helena (2015), [genus], Tytöt kaukalossa: etnografinen tutkimus tyttöjen jääkiekkoharrastuksesta (Flickorna i rinken: en etnografisk studie om flickors ishockeyhobby); Tuominen, Markku (2017), [medicin], Injuries in the International Ice Hockey Federation World Championships and Olympic
Winter Games. Vid sidan av avhandlingarna finns några licentiatavhandlingar: Salminen, Simo
(1986), [socialpsykologi], Jääkiekkojoukkueiden kiinteyden ja yhteensopivuuden suhde menestyk-
seen (Ishockeylags sammanhållning och samspel för framgång); Frantsi, Päivi (2003), [psykologi], Suomalaisten jääkiekkovalmentajien johtamiskäyttäytyminen (Finska ishockeycoachers ledarstil).
I avsaknad av relevanta finska avhandlingar finns dock andra forsk- ningsinsatser värda att nämna. Den första är historikern Eero Val- konens licentiatavhandling Kuka kontrolloi peliä? : kansainvälisen
jääkiekkotoiminnan kehitys olympia-aateesta suurvaltapolitiikan ja kaupallisuuden kautta ammattilaisviihteeksi (Vem kontrollerar
spelet? : den internationella ishockeyns utveckling från olympiska ideal till stormaktspolitik och via kommersialisering till under- hållningsnöje). Den är från 1997 och har också omarbetats till en populär vetenskaplig version. På grund av finsk lånerestriktion går licentiatavhandlingen inte att fjärrlåna; av denna anledning har jag läst den senare, Kuka kontrolloi peliä? (Vem kontrollerar spelet?), som utkom samma år. Valkonen undersökte hur den internationella elitishockeyn omvandlas från ett olympiskt ideal till en del i stor- maktspolitiken under kalla kriget och senare en kommersiell under- hållningsbransch. I fokus för Valkonens studie är den olympiska ishockeyn, ett forskningsområde min undersökning inte lägger någon större tyngd på.
Den andra insatsen är historikern Seppo Aaltos populärvetenskapliga berättelse om Jokerit: Jokerit liukkaalla jäällä – 25 vuotta Jokeri-
kiekkoa (Jokerit på hal is – 25 år av Jokerit-hockey) (1992). Hans
forskningsinsats har varit betydelsefull för min förståelse och kunskap om Jokerits bildande, utveckling och omdaning och Aaltos historiska granskning och analys av klubben är både bredare och djupare än min. Däremot saknas här en analys av Jokerits KHL-äventyr. En annan skillnad mellan våra undersökningar är att min analyserar hela den finska elitishockeyns utveckling sedan 1970-talets mitt.
Vidare finns statsvetaren Markku Jokisipiläs analys av den sovjetiska ishockeyn under kalla kriget: Punakone ja vaahteranlehti (Den röda maskinen och lönnlövet) (2014). Jokisipiläs undersökning – som likt Aaltos också kan införas under populärvetenskapligt material – ger ett finskt perspektiv på ishockeyn under kalla kriget. I fokus för Jokisipilä är ishockeysammandrabbningarna mellan Sovjetunionen och Kanada under 1970- och 1980-talen. Dessa var matcher med tydliga storpolitiska inslag. Kalla kriget på is berörs i min undersök- ning i analysen av KHL:s bildande, utveckling och omdaning. Trots
denna gemensamma beröringspunkt har våra forskningsuppgifter olika problemingångar, liksom syfte och frågeställningar.
Avslutningsvis har vi Markku Jokisipiläs vetenskapliga artikel World
Champions Bred by National Champions: the Role of State-Owned Corporate Giants in Russian Sports (2011). I sin studie analyserar
han det ryska statsstödet till KHL, vilket för mitt vidkommande varit till stor hjälp när det handlar om att förstå några av de bakom- liggande orsakerna och processerna för KHL:s bildande, utveckling och omdaning. Min undersökning fick med detta ett fundament vad gäller KHL. Denna grund har sedan kompletterats och utökats med egen forskning, i synnerhet utifrån organisatoriska, ekonomiska och juridiska perspektiv.
Forskning om NHL:s utveckling och omdaning
Ett av de mer framträdande verken inom den nordamerikanska ishockeyforskningen är historikern Bruce Kidds och journalisten John Macfarlanes The Death of Hockey (1972). I detta populär- vetenskapliga verk analyserades amerikaniseringen av Kanada genom ett gradvis övertagande av den kanadensiska ishockeyn av amerikanska affärsintressen. Det kontroversiella i de amerikanska affärs intressenas intåg var enligt Kidd och Macfarlane att ishock- eyn är Kanadas nationalsport. Ishockeyns popularitet har gjort att sporten fått en särställning hos kanadensarna och i det kanadensiska samhället. En starkt bidragande orsak till detta är att den kanaden- siska ishockeyn, till skillnad mot all annan populärkultur i Kanada, inte är importerad. Resultatet av den amerikanska affärskulturens entré var enligt författarna en etablering av en enhetlig och ameri- kanskt dominerad professionell ishockeyliga och en nedgång av den amatöristiska senior ishockeyn runt om i Kanada. Kidds och Mac- farlanes forskningsinsats var enligt sociologen Richard Gruneau och statsvetaren David Whitson inte det första verket som analyserade ishockeyns ställning i Kanada, men väl det första som analyserade en hejdlös ishockeyrelaterad kommers, amerikanskt ägarskap inom proffsishockeyn och de ideologiska krafterna bakom amerikansk massunderhållning. Gruneau och Whitson kritiserade Kidd och
Macfarlane för att ha drivit ett vänsternationalistiskt projekt då
kapitalismen kritiserades.27
Gruneau och Whitson skulle i Hockey Night in Canada: Sport,
Identities and Cultural Politics (1993) några årtionden senare ana-
lysera hur den kanadensiska ishockeyn bidragit till formandet av den kanadensiska identiteten. Enligt de två kan den moderna ishockeyn i Kanada inte förstås tillfredställande utan insikt i hur den kapitalistiska kulturen påverkat utvecklingen. Gruneau och Whitson menar att det just var genom framväxten av den kapitalistiska konsumentkulturen som den kanadensiska ishockeyn utvecklade tillräcklig popularitet och legimitet för att kunna utmana det amatöristiska arvet och inflytandet över densamma. Den kapitalistiska utvecklingen inom nordamerikansk sport, i synnerhet baseboll, under slutet av 1800- talet bidrog till att drivna entreprenörer och affärsmän kom till insikt om att de kunde tjäna pengar på sport. I Kanada drogs ishockeyn omgående in i denna utveckling. Enligt Gruneau och Whitson kom de allt bättre kommunikationerna mellan Kanada och USA, huvud- sakligen utvecklade genom telegraf- och tågförbindelser, att närma de kulturella banden mellan de båda länderna och skapa en kommersiell marknad för professionell ishockey.
Historikern John Wong har i Lords of the Rinks: The Emergence
of the National Hockey League, 1875–1936 (2005) kompletterat
Kidds och Macfarlanes samt Gruneaus och Whitsons analyser genom att undersöka hur den professionella ishockeyn växt fram i Nord- amerika och hur företrädarna för NHL där lyckades monopolisera Major League-ishockeyn. Wongs undersökning är unik, då NHL gett honom tillgång till deras tidigare outforskade arkiv. Med tanke på hur viktiga samtliga dessa tre forskningsinsatser varit för förståelsen av etableringen, utvecklingen och omdaningen av den nordamerikan- ska ishockeyn har denna avhandling ett eget mer omfattande kapitel om NHL (se NHL: En modell för global ishockey).
Övrig ishockeyforskning
I syfte att ytterligare utvidga sökområdet efter relevanta ishockey- relaterade forskningsinsatser internationellt har databaserna Sport-
Discus och ProQuest via Orkanenbiblioteket vid Malmö universitet
och ProQuest Dissertations & Theses Database vid Göteborgs universitets bibliotek använts. Strategiska sökord har använts. Även om sökorden gav flera träffar undersökte ingen av de matchade avhandlingarna eller forskningspublikationerna mitt forsknings-
område.28 I dessa funna studier analyserades bland annat relatio-
nen ishockey och kvinnor, coaching/ledarskap, idrottspsykologi, bio mekanik och fysiologi. Vad gäller forskning om modernisering/ kommersialisering/professionalisering av sport har jag använt mig
av olika standardverk.29 Avseende likheter och skillnader mellan
den amerikanska Major League-modellen och den europeiska sport- modellen har advokaten och forskaren Lars Halgreens avhandling
European Sports Law – A Comparative Analysis of the European and American Models of Sport (2004) tillfört mycket. Halgreens
avhandling är ett värdefullt forskningstillskott, som i modern tapp- ning ger en god grund för de olika sportmodellerna. Jämfört med Halgreen har jag vidgat den historiska bakgrunden, och förenklat överskådligheten med mina schematiska tabeller över likheter och skillnader.
Sammantaget kan min positionering ses som en summering och vidare- utveckling av flera forskningsinsatser där jag tar till mig, undersöker och analyserar utvalda delar, parallellt med att jag kompletterar och utvidgar med nya angreppssätt och perspektiv, som amerikanisering, ledarskapskultur med mera. Dessutom har jag infört ett komparativt perspektiv då Sverige och Finland jämförs.
28 Några utvalda sökdatum: 2010-05-24, 2015-06-23, 2016-01-12, 2016-11-25. Sökord som använts (urval): ice hockey, National Hockey League, NHL, Major League(s), american model(s) of sport, european model(s) of sport, professional sport, comparative analysis of sport, anti trust sport, sport management, Minor League(s), sport plc., sport organization, commercialization of sport, professionalization of sport, hockey AND Sweden AND Finland, Kontinental Hockey League med flera.
29 Några exempel: Tony Mason (1981), Association football & English society, 1863–1915; Wray Vamplew (1988), Pay up and play the game: Professional Sport in Britain 1875–1914; Andrei S. Markovits och Steven L. Hellerman (2001), Offside: Soccer and American Exceptionalism; Trevor Slack [ed.] (2004), The commercialisation of sport samt Wladimir Andreff och Stefan Szymanski [ed.] (2009), Handbook on the Economics of Sport.