Då Sverige och Finland sedan 1995 är medlemmar i Europeiska unionen är det i denna fas angeläget att tränga lite djupare in i de svenska respektive finska idrottsmodellerna. Detta då jag vill se hur länderna byggt upp sina (europeiska) sportmodeller, vilket bidragit till hur svensk och finsk elitishockeys omdaning tagit form.
Sverige
I Sverige har den traditionella organiseringen av idrott och ishockey – likt den europeiska sportmodellen – varit en pyramidstruktur,
som bygger på en lång västerländsk demokratisk tradition.203 Man
har strävat efter en enhetlig idrottsrörelse med ideologisk grund i amatörism, folkrörelsedemokrati i idealitet och social gemenskap. Denna idrottsliga konstruktion bygger på frivillighet och en själv- ständighet från staten (även om staten tilldelar ekonomiska anslag), vilken är fundamentet för samhällsnyttan. I Sverige är Sveriges Riksidrottsförbund, bildat 1903, centraladministration/paraply- organisation för hela den svenska idrottsrörelsen. Totalt omfattade den svenska idrottsrörelsen 2017 mer än 3 miljoner fysiska perso- ner och drygt 20 000 idrottsföreningar sammanslutna i 71 stycken specialidrottsförbund, i vilken principen är ett specialidrottsförbund per idrott. Till Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden finns även regionala idrottsförbund och specialdistriktsditon, som fungerar som administrativa organ för förbunden ute i distrikten. Den svenska idrottsmodellen kännetecknas vidare av att amatör-, barn- och ungdoms- och motionsidrott samsas med kommersiell och professionell sport i samma organisation. Riksidrottsförbundet har enligt lagen (1995:361) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund till uppgift att fördela statsbidraget till svensk idrott. Däri är den sportsliga logiken om upp- och ned- flyttning i seriesystemen central och vedertagen. Väl etablerad är också principen om allmännyttigt ändamål (non-profit), där ekono- misk vinst ska återinvesteras i den idrottsliga verksamheten, vilket
bekräftas av att den allmännyttiga ideella idrotten är skattegynnad.204 De frikostiga skattefördelarna för idrotten bygger på principen om allmännyttig ideell verksamhet. De lagtekniska rekvisiten (ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskrav) finns i inkomstskatte- lagens (1999:1229) 7 kap. I jämförelse har ett aktiebolag enligt aktiebolagslagens (2005:551) 3 kap. 3 § som syfte att generera vinst till aktieägarna, även om det i bolagsordningen får göras undantag
från detta krav.205
Finland
Som en effekt av idrottens inträde i Finland och behovet av att
samla denna bildades Finlands Gymnastik och Idrottsförbund206
1906; notera att detta ägde rum innan Finlands självständighet 1917. Finlands Gymnastik och Idrottsförbund blev 1961 den regist- rerade föreningen icke-socialistiska Finlands Riksidrottsförbund rf.
(SVLU).207 SVUL var verksamt 1906–1993. Det var dock inte det
enda självständiga idrottsförbundet under 1900-talet, flera andra fanns som kunde hävda sig som självständiga sådana. Denna utveck- ling hade sin förklaring i att Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF
rf.208 bildades 1919, efter att de medlemsföreningar som stridit på
de rödas sida under inbördeskriget uteslöts från SVUL i november 1918. Denna separering skulle också komma att prägla finsk idrott lång tid framöver. När meningsskiljaktigheterna blivit för stora i Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF rf. bildade de socialdemo-
kratiska falangerna 1959 Arbetaridrottens Centralförbund rf.209 De
båda arbetaridrottsförbunden fusionerades in i Arbetarnas Idrotts- förbund i Finland AIF rf. 1979. Språkkonflikten mellan finskan och svenskan och frågan om vem som skulle styra Finlands Riksidrotts- förbund rf. (SVLU) resulterade i att Finlands svenskspråkiga idrott 1945 organiserades i en egen centralorganisation: Finlands Svenska
204 Malmsten, Krister och Pallin, Christer (2005), Idrottens föreningsrätt; European Commission (1998), The European model of sport. Consultation document of GD X; Vitbok om idrott; Europeiska gemenskapernas kommission (1999), Helsingforsrapporten om idrott, s. 10–11 samt Riksidrottsförbundet (2017), Verksamhetsberättelse med årsredovisningar.
205 Se proposition 2004/05:85, kapitel 4.11. 206 Suomen Voimistelu- ja Urheiluliitto. 207 Suomen Valtakunnan Urheiluliitto ry. (SVUL). 208 Suomen Työväen Urheiluliitto TUL ry. 209 Työväen Urheiluseurojen Keskusliitto ry. (TUK).
Centralidrottsförbund rf. Utöver detta hade Finlands Bollförbund
rf.(fotbollsförbundet) och Finlands Olympiska Kommitté rf. 1907
bildats som självständiga idrottsförbund. I ett historiskt perspektiv har klyvningen av den finska idrottsrörelsen inte bara skett på hori- sontell nivå, mellan sektorerna/specialidrotterna, utan även på riks-,
regional och klubbnivå.210
För att komma till rätta med den finländska idrottens splittring ville Finlands Riksidrottsförbund rf. (SVLU) under 1980- och 1990-talen konsolidera denna med stöd av en politisk intervention. Ett steg i denna process var att den första finska idrottslagen (984/1979) antogs 1979, vilken trädde i kraft 1 januari 1980. Den nya idrottslagen bidrog till att den finska idrotten efter en 70 år lång process kunde få en enhetlig organisation. Mellan 1919 och 1989 hade Finlands Riks- idrottsförbund rf. (SVLU), Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF rf., Finlands Svenska Centralidrottsförbund rf. och andra centrala idrottsorganisationer genomfört förhandlingar, där mer än trettio olika modeller för den finska idrottens organisation diskuterats och avhandlats. I samband med den politiska interventionen under 1980- och 1990-talen krävde dock den finländska 90-talskrisen sitt offer, då Finlands Riksidrottsförbund rf. (SVLU) gick under på grund av
mycket dåliga finanser. I stället bildades 1993 Finlands Idrott rf.211
(SLU) som riksidrottsförbund, med syfte att verka som representa- tivt serviceorgan för finsk idrott. Till Finlands Idrott rf. anslöt alla de nationella specialidrottsförbunden och 8 självständiga regionala
organisationer, som senare ökade till 15.212
I syfte att skapa en än mer enhetlig idrottsorganisation bildade Fin-
lands Idrott rf., Unga Finland rf.,213 Motionsidrottsförbundet rf.214
och Finlands Olympiska Kommitté rf. sommaren 2012 Valo Finlands
210 Kokkonen, Jouko (2013), s. 11, s. 36–50 och s. 84; Kokkonen, Jouko (2015), s. 131–139 och s. 200–2006; Wuolio, Eija-Leena (1982), Suomen liikuntahistoria, s. 116 och s. 120; Heikkinen, Petri (2011), ”Organisationsstyrning i specialidrottsförbund”; Mäkinen, Jarmo (2011), ”Idrotts- organisation och offentligt stöd: En jämförelse mellan Finland, Norge och Sverige”; Lämsä, Jari (2012, a), ”Finnish elite sport – from class-based tensions to pluralist complexity”; Ahde, Matti och Hakkarainen, Timo (2013), Matti Ahde: sähkömies, kapitel Urheilu: eheytystä ja mutapainia. 211 Suomen Liikunta ja Urheilu ry. (SLU).
212 Finska propositionen RP 236/1997 rd., s. 3 samt Lämsä, Jari (2012, a). 213 Nuori Suomi ry.
Idrott rf.215 Genom att bilda en paraplyorganisation ville de fyra stif- tarna utveckla finsk idrott både på bredden och toppen, i synnerhet barn- och ungdoms- samt folkrörelseidrotten. I samband med att Valo Finlands Idrott rf. började sin formella verksamhet 1 januari 2013 upplöstes Finlands Idrott rf. Specialidrottsförbund och andra idrottsorganisationer inbjöds att ansluta till Valo Finlands Idrott rf. under våren 2013. De stora specialidrottsförbunden (exempelvis Fin- lands Ishockeyförbund rf. och Finlands Bollförbund rf. [fotbollför- bundet]), Finlands Svenska Idrott rf. och flera andra svenskspråkiga specialidrottsförbund samt Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF rf. avvaktade inledningsvis, för att ansluta sig hösten 2014. Valo Fin- lands Idrott rf. var verksamt 2013–2016, men ersattes 1 januari 2017 av Finlands Olympiska Kommitté rf. som paraplyorganisation för all finsk idrott, i samband med att de båda fusionerades. Trots inord- nandet under paraplyorganisationerna har specialidrottsförbunden och andra medlemsorganisationer mycket stor autonomi och själv- bestämmanderätt i frågor som rör den egna verksamheten. Förutom stiftarnas önskan att en gång för alla samla alla under en enda opoli- tiskt färgad paraplyorganisation, hade fusionen ekonomiska orsaker. Då finsk idrott till allra största delen finansieras av statliga medel via Utbildnings- och kulturministeriet, effektiviseras användningen av de statliga bidragen med en paraplyorganisation. Notera att finsk idrott överlag, ishockeyn undantagen, saknar stora sponsorer förutom de statliga bidragen, vilka kommer från Oy Veikkaus (motsvarigheten till AB Svenska Spel) ekonomiska överskott. Finsk idrottsrörelse är uppdelad på lokal, regional och nationell nivå. År 2014 och 2018 bestod finsk idrott av ungefär 1,2 miljoner medlemmar, 10 000 för- eningar i vilken 6 000–7 000 är berättigade till kommunala bidrag. I forskaren Jari Lämsäs genomgång av finsk idrottsorganisation från 2015 fanns dessutom 15 regionala idrottsorganisationer, 14 idrottsin- stitut samt ett flertal andra idrottsorganisationer. På riksnivå fanns 70 specialidrottsförbund samt 38 andra nationella idrottsorganisationer
215 Valo, Valtakunnallinen liikunta ja urheiluorganisaatio ry. konstituerades 9 juli 2012. Valtion liikuntaneuvosto (2015), Asiantuntialausunto Valtakunnallisen liikunta- ja urheiluorga-
nisaatio, Valo ry:n toiminnasta valtionavustuspolitiikan näkökulmasta. Jämför Allen Guttman
(varav 8 svenskspråkiga specialidrottsförbund).216 Allmännyttiga
ideella idrottsföreningar är i Finland likt de svenska skattegynnade.217
Den finska idrottslagen (10.4.2015/390), som trädde i kraft den 1 maj 2015, reglerar främjandet av idrott och elitidrott, det offentligas stött- ning och ansvar och statsfinansieringen inom idrotten. En skillnad mellan Finland och de övriga nordiska länderna är att dessa saknar en idrottslag motsvarande den finska. Vad gäller rätten till statsbidrag för organisationer som främjar idrott stadgar den finska idrottslagens 10 § att av specialidrottsförbunden kan endast ett riksomfattande förbund inom varje gren godkännas som berättigat. För att speci- alidrottsförbundet ska uppfylla rekvisitet för godkännande till stats- bidrag krävs att det för sporten finns en internationell organisation eller ett internationellt tävlingssystem, alternativt att idrotts grenen är nationellt betydande. Denna lagreglering är intressant, då det inte fanns en lika tydlig formulering i den tidigare finska idrottslagen
(18.12.1998/1054).218 Den finska statsmakten och lagstiftarens håll-
ning samt kursändringen inom finsk idrott kan ses som ett närmande mot den europeiska sportmodellens pyramidstruktur, även om inget sägs om dess signifikativa kännetecken om upp- och nedflyttning i seriesystemen. Samtidigt finns sedan tidigare en mindre väletablerad pyramidstruktur inom finsk idrott, då individer blir medlemmar i idrottsföreningar som i sin tur är medlemmar i specialidrottsförbund, exempelvis Finska Ishockeyförbundet. Svensk idrott har följaktligen varit enhetlig och centraliserad från start till i dag, jämfört med Finlands myller av idrottsorganisationer. Det svenska samhället och
216 Finska propositionen RP 190/2014 rd., s. 10; finska propositionen RP 236/1997 rd., s. 3; faktauppgift på Finlands Olympiska Kommittées hemsida – seuratoiminta/persupalvelut/ tietoa-peruspalveluista (2018-06-17); Opetus- ja kulttuuriministerö (2017), Valtion roolin ja
ohjauskeinojen selkeyttäminen suomalaisessa liikunta- ja urheilukulttuurissa, s. 39–40; Lämsä,
Jari (2017), ”Threatend Legitimacy: Stakeholders Criticism Towards The Finnish Olympic Com- mittee”; Finlands Olympiska Kommitté (2016), ”Suomalaisen liikunnan ja urheilun yhteinen menestyssuunnitelma (2016-06-20)”; Valtion liikuntaneuvosto (2015), Asiantuntialausunto
Valtakunnallisen liikunta- ja urheiluorganisaatio, Valo ry:n toiminnasta valtionavustuspolitiikan näkökulmasta; Valo (2013), Valtakunnallisen liikunta- ja urheiluorganisaatio ry:n säännöt;
Lämsä, Jari (2015), ”(Elite) sport in Finland; Trends, resources and organization”; Patentti- ja rekisterihallitus (finska Patent- och registerstyrelse) – se grundregistret för sammanslutningar; finska idrottslagen (10.4.2015/390), 16 § samt finska lotterilagens (23.11.2001/1047) 4 kap. för procentfördelning.
217 Finska inkomstskattelagen (30.12.1992/1535), II avd., 3 kap. 22–23 §§. Praxis: finska Högsta förvaltningsdomstolens avgörande KHO:27.8.1985/3560 i vilken ett allmännyttigt travsällskaps försäljnings- och reklamintäkter inte ansågs som näringsinkomster och därmed skattebefriade. 218 Jämför finska idrottslagen (18.12.1998/1054), § 7 samt finska propositionen RP 190/2014 rd.,
idrotten är mer konsensusorienterade, medan Finlands historia varit mer konfliktorienterad – därav fler idrottsorganisationer. I tabell 2 nedan visas de stora centrala självständiga idrottsförbunden i Finland under 1900-talet och 2000-talets första årtionden.
Tabell 2: De stora centrala självständiga idrottsförbunden i Finland
under 1900-talet och 2000-talets första årtionden219
Idrottsförbund Stiftat Upphört
Finlands Gymnastik och Idrottsförbund senare Finlands Riksidrottsförbund rf. (SVUL) 1906 namnbyte 1961 1993
Finlands Idrott rf. (SLU) 1993 2013 Valo Finlands Idrott rf. 2013 2016 Finlands Fotbollförbund rf. 1907 Finlands Olympiska Kommitteé rf. 1907 Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF rf. 1919 Arbetaridrottens Centralförbund rf. 1959 1979 Finlands Svenska Centralidrottsförbund rf. senare Finlands Svenska Idrott rf. 1945 namnbyte 2005 219 Min sammanställning.
Med dessa nordiska idrottsmodeller i minnet är det dags att vända blicken mot ishockeyn och NHL. Analysen av NHL är av betydelse för förståelsen av hur den nordamerikanska ishockeysporten inverkat på den svenska respektive finska ishockeyns utveckling. Därmed blir det även angeläget att analysera under vilka betingelser företrädarna för svensk och finsk ishockey verkade, när ishockeysporten introdu- cerades i de båda länderna. Innan undersökningen går över i analysen av NHL måste dock nämnas att den internationella ryska proffsis- hockeyligan Kontinental Hockey League (KHL) också är en specifik sportmodell, men denna behandlas senare av presentationstekniska skäl.