Emotionell påverkan

Den sista frågan jag inledningsvis ställde handlar om på vilket sätt intervjupersonerna

påverkas emotionellt av sina arbeten. De huvudsakliga resultaten handlar om på betydelsen av tystnadsplikt, samt betydelsen av familj för att kunna släppa tankar på jobbet efter arbetstid.

Att släppa jobbet efter arbetstid är något de flesta av intervjupersonerna är överens om att det är omöjligt, om än i olika grad. Detta kan kopplas till Olsson (2008), som beskriver hur kvinnorna i hennes studie utför ett emotionellt arbete inte bara på arbetsplatsen, utan även gentemot sig själva och sin familj. Flera upplever sömnproblem, och vaknar på nätterna av oro. Frida är en av de kvinnor som beskriver sömnproblem, men beskriver samtidigt en relativt avslappnad inställning till hur tankar på jobbet kan påverka fritiden, och räknar med att det är något som kommer bli lättare att hantera med mer erfarenhet. Daniellas sätt att beskriva hur hon använder sig själv som verktyg, samtidigt som arbetet är svårt att släppa när hon går hem, gör att det är rimligt att anta att hon identifierar sig mycket med sin yrkesroll. Detta innebär enligt Hochschild (2003 s. 187) att man lider risk att drabbas av utbrändhet. Kvinnorna uttrycker på olika sätt hur de hanterar sina emotioner efter arbetstid. Bland annat beskriver de hur de under jobbiga perioder vaknar under nätterna på grund av oroliga tankar om jobbet. De beskriver att tänker på jobbet innan de går och lägger sig, och i vissa fall upplever att de inte orkar umgås med andra människor efter arbetet.

/.../ Till exempel att jag inte sover ordentligt. Att jag vaknar och det är jobbet som jag tänker på när jag vaknar. Det är jobbet jag tänker på när jag lägger mig. Det påverkar ju min fritid absolut.

Jag: Kan du uppleva att det påverkar huruvida du orkar umgås andra

människor efter arbetstid? Caroline : Ja absolut, absolut. Det är många gånger jag känner så /.../ , då vill inte jag åka och hälsa på någon när jag kommer hem. Utan då säger jag att jag har varit på nog många hembesök den här veckan (skratt). Ja, man, jag blir lite asocial.

-Caroline

Och jag tänker att självklart så blir jag som person påverkad av mitt arbete. Jag använder mig själv som verktyg, så det är klart att jag blir påverkad. Väldigt

40

mycket. Och visst det händer i perioder att jag sover väldigt dåligt för att jag ligger och funderar.

- Daniella

/.../Nej men jag tänker ju mer man jobbar, ju fler år man jobbar desto mer kan man ju släppa. Men sen är det ju såhär också, för alla säger "man ska inte tänka nåt på jobbet på fritiden", det går inte heller. Så jag har.. När man insåg att jag, nån gång kommer jag tänka på jobbet. När man hade landat i att så kommer det va, då vart man inte lika stressad över att man tänkte på jobbet, utan då vart det mer sådär att 'jaja nu tänkte jag på det', det bara är så.

- Frida

Flera av kvinnorna i den här studien beskriver liknande sätt att se på sin yrkesroll. Det finns tre sätt att se på sitt arbete, menar Hochschild (2003 s. 187). Antingen identifierar man sig helt och hållet med sin yrkesroll vilket i värsta fall kan leda till utbrändhet. Ett annat sätt att ställa sig till yrkesrollen är att avskilja sig helt och hållet från den, alltså ha en tydlig

gränsdragning mellan yrkessjälvet och det privata självet. Denna tydliga avgränsning mellan sina olika själv kan leda till ångest över agerandet, då personen känner att agerandet inte är så äkta som det förväntas. Slutligen, den sista är att avskilja sig från yrkesrollen utan ångest. Den här attityden kan leda till cynisism då personer som gör den här typen av avskiljning menar att vi alla enbart låtsas, alla spelar olika roller i olika delar av livet.

5.4.1 Tystnadsplikt som möjlighet och hinder

Ytterligare något som påverkar möjligheten till emotionell avlastning utanför arbetet är att samtliga kvinnor i studien har yrken med tystnadsplikt, vilket påverkar vad de möjlighet att dela med sig av på hemmaplan. Beatrice beskriver det följande:

/.../ men inte annars att vi sitter och pratar om att nu var det såhär på jobbet. Inte, inte om ungdomar. Däremot kanske man kan prata mer om chefer eller, liksom "nu är den här organisationsförändringen på gång", eller sådär. Men. Sen vet han om det är nåt särskilt. Så, det skulle jag kunna säga. Men man pratar ju inte om ungdomarna som personer, eller liksom. Det är ju inte så..

41

Tystnadsplikten innebär alltså en begränsning i vad som kan sägas utanför arbetsplatsen. Det här kan betraktas på flera sätt. Ett sätt är att det betraktas som en möjlighet att släppa jobbet på hemmaplan. I och med att socialarbetarna inte har möjligheten att diskutera de möten de har på arbetet när de kommer hem så bidrar det till möjligheten att fortsätta diskutera, och lämnar därmed tankarna fria att fokusera på annat än arbete. Ett annat sätt att se på tystnadsplikten är att det är ett hinder i att bearbeta möten som sker på arbetstid. Sådant som ligger kvar i tankarna efter arbetsdagens slut har ingen möjlighet att få komma ut och reflekteras i tillsammans med någon annan. Är det något gällande ett möte som dyker upp i tankarna på fritiden så är det förpassat att stanna just i tanken. Socialarbetarna är dock överens om att det till största delen är en fördel, vilket beskrivs mer nedan.

5.4.2 Lämna tankarna på arbetet

Det tycks inte påverka intervjupersonerna nämnvärt att inte kunna diskutera problematik på arbetet hemma. Beatrice fortsätter med att beskriva hur hon tycker att det är bra om tankar på arbetet stannar där. Det här är en åsikt hon tycks dela med de flesta av övriga

intervjupersoner, som också beskriver att det räcker med att tala om att det har varit en emotionellt påfrestande dag, och att istället få stöttning på arbetsplatsen bland personer som har större insikt och förståelse för problematiken.

/.../jag tror nog att det är bättre att hålla det på arbetsplatsen, där. Sen kan jag komma hem och sen kan jag komma hem och vilja ha en kram, och då vet han att ja, då är det en sån dag idag, så. Och så är det bra med det så. Då behöver man inte ta så mycket där. För det är nog skönare tror jag, och slippa och älta det här hemma också. Det är nog mer att han ska veta om det är nåt/.../

- Beatrice

Det här tyder på att det på att bristen av arbetsprat hemma inte ses som ett problem, utan snarare en tillgång. Beatrice citat går att tolka som att det blir lättare att släppa arbetet hemma om man inte behöver gå igenom det och prata om sådant som hänt på jobbet även på hemmaplan. Därmed tycks det, som ovan nämns, vara så att tystnadsplikten är en fördel. Elin och Frida har yngre barn hemma och beskriver hur det gör att tankar på jobbet blir undantryckta fram tills kvällen, när barnen lagt sig och det är dags att själv lägga sig. Kanske kan detta vara en anledning till eventuella sömnproblem.

42

Och mer kanske sen mina barn har flugit ut och inte finns hemma längre, förut fanns det inte tid. Nu finns det ju mer tid att tänka, och det märker jag ju att då kanske kan jag ägna mig åt det. Men på nåt sätt kan jag sätta bra gränser ändå. – Anna.

Anna beskriver ovan hur det är lättare att tänka på jobbet när hon inte längre har

hemmaboende barn, samtidigt som hon upplever sig kunna sätta gränser för hur mycket hon tänker på jobbet. Hur mycket en enskild person tänker på jobbet kan givetvis bero på

personligheten, men det skulle även kunna vara så att Anna har lärt sig att inte låta jobbet ta större emotionellt utrymme då hon hade barn hemma, och att detta är något som sitter kvar.

5.4.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan vi alltså se att samtliga intervjupersoner upplever att det är svårt att släppa tankarna på jobbet när man kommer hem. Flera upplever sömnproblem och

ångestrelaterade symptom när de haft speciellt jobbiga möten eller situationer på arbetet. Trots det föredrar de att diskutera problematiken på arbetetsplatsen, som en del i att försöka lämna arbetet där. Däremot är samtliga överens om att det är skönt om en partner eller någon annan i hemmalivet vet om ifall det har varit en jobbig arbetsdag. Detta kan man tänka sig skulle kunna innebära att en sorts tyst emotionellt stöd, möjligheten att få en kram som Beatrice beskriver, eller tid för en promenad som Elin förklarar kan vara skönt.

43