Här kommer jag att sammanfatta analysen som gjordes ovan. Därefter kommer jag diskutera analysen i stort. Jag kommer även diskutera hur studien hade kunnat göras annorlunda, och hur problem som uppstått kan ha påverkat studien. Slutligen kommer ett kortare avsnitt med förslag på fortsatt forskning.
6.1 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi se att socialarbetarnas påverkas emotionellt på ett flertal sätt. De flesta uppvisar problem så som sömnsvårigheter, åtminstone periodvis. De upplever ett stort ansvar, som kan vara svårt att släppa när de lämnar arbetsplatsen. Trots att samtliga
intervjupersoner upplever att de vill ha de tyst när de kommer hem, eller att det känns jobbigt att träffa andra människor på fritiden menar de dock att det egna livet ändå rullar på, vilket gör att de lär sig hantera tankar på jobbet med tiden och mer erfarenhet.
I mötena med sina klienter väljer de att försöka trycka bort sina egna emotioner. Detta kan de ta igen i efterhand exempelvis genom att diskutera med sina kolleger, och ta ut sina
känsloyttringar genom att gråta antingen på egen hand eller framför kolleger. De kan uppleva mötena känslosamma på flera olika sätt, vilket de allra flesta tycker är påfrestande. De
behöver inte bara hantera sina egna emotioner, utan även sina klienters. De beskriver hur de hittar strategier för att hantera negativt laddade känslor från klienterna.
Samtliga upplever stöd från kolleger, vilket tycks vara av stor vikt. Däremot upplever inte alla stöd från sina chefer, men detta tycks inte vara av nämnvärd betydelse. De personer, Anna och Beatrice, som upplever sämre stöd från chefer än övriga informanter beskrev inte mer stress eller övriga bekymmer. Detta skulle kunna innebära att relationen till kolleger, och stöd från dessa, är viktigare än det samma från chefer. Samtidigt beskriver flera av respondenterna hur de uppskattar en nära relation till sin chef. Eventuellt beror behovet av stöd från chefer mer på hur stor erfarenhet responenterna har, samt personliga behov.
6.2 Diskussion
Studiens frågeställningar har rört på vilket sätt socialarbetare påverkas emotionellt av sina möten i arbetet, och hur relationer på arbetsplatsen påverkar den emotionella påverkan. Under
44
arbetets gång har flera mönster blivit tydliga. Det främsta är behovet av goda relationer på arbetsplatsen, vilket liknar resultaten såväl Olsson (2008) som Nylander et. al (2008) kommit fram till.
Även om intervjupersonernas sätt att hantera sina känslor under och efter mötet skiljer sig, så finns det ändå likheter. Något alla intervjupersoner har gemensamt är att de förtrycker sina egna känslor i mötet med klienterna. Det här är en del i det emotionella arbetet, att dölja sina egna känslor för att utåt visa en mer lämplig känsla. En tanke som slagit mig under arbetets gång är att det möjligtvis kan finnas flera anledningar till att de tar avstånd från de egna känslorna i mötet med klienterna. En anledning skulle kunna vara att på så sätt distansera sig något från emotionerna som uppstår. Då flera av intervjupersonerna upplever att jobbet påverkar fritiden genom att de exempelvis får sömnproblem är det rimligt att anta att de på något sätt behöver skapa distans till klienternas emotioner. Det här är något som skulle vara intressant att undersöka vidare. De flesta intervjupersonerna berättar att de får utlopp för känslorna de förtrycker, i kontakt med sina kolleger istället. Hur påverkar detta möjligheten att släppa negativa känslor? Det berör jag i den här studien, men är också något som vore intressant att undersöka djupare. Ytterligare en fråga som uppstår är huruvida detta är något som riskerar att skapa irritation i arbetsgruppen. Om man tänker sig att en person i gruppen har större behov att prata av sig är det möjligt att tänka sig att det blir en obalans i givandet och tagandet av stöd. På vilket sätt skulle det påverka arbetsmiljön? Och hur skulle det i förlängningen påverka individernas emotionella arbete?
De flesta av intervjupersonerna upplever att handledning såväl som tid för reflektion är viktigt, och även detta tyder på att goda kontakter är viktigt för välmåendet. Att flera av intervjupersonerna upplever relationen till chefen som underordnad är intressant, och leder till frågan om varför det är fallet. En tanke skulle kunna vara att chefen är så pass långt från de vardagliga arbetsuppgifterna så intervjupersonerna inte känner samma tillit till chefen som till varandra. En fråga som uppstår då är hur cheferna känner inför detta. Det går att tänka sig att det leder till att cheferna känner sig alienerade från övriga kolleger, kanske framför allt nyare chefer.
Vad innebär då resultatet? Jag drar slutsatsen att det är emotionellt påfrestande att arbeta med människor som i olika grad är socialt utsatta, kanske framför allt barn. Det tycks krävas ett stort engagemang från socialarbetarna för att klara av att hantera ett jobb där känslorna i stor
45
grad ligger kvar även efter arbetsdagens slut. De personer jag talat med har upplevt en god arbetsmiljö och bra relation till kollegerna. Det är rimligt att anta att det skulle vara jobbigare att vara socialarbetare under sämre omständigheter. Det vore intressant att veta om missnöjda socialarbetare blir långvariga på en arbetsplats, eller om det motiverar till byte av arbetsmiljö snabbare än på andra arbeten.
6.3 Fortsatt forskning
Jag har redan nämnt några tankar om fortsatt forskning. I och med att detta är en såpass liten studie vore det intressant att se samma form av frågeställningar i ett större sammanhang. Just socialarbetare är en grupp jag skulle vilja se en större fördjupning i. Ett förslag till framtida forskning är att lägga till ett genusperspektiv och jämföra hur män och kvinnor arbetar emotionellt. Finns det några skillnader, eller är det överlag lika sätt att hantera sina emotioner?
En annan fråga som uppstått är på vilket sätt en negativt laddad arbetsmiljö påverkar det emotionella arbetet, jämfört med en positiv. Kanske är detta också något som skulle kunna undersökas vidare.
46
Litteraturlista
Barbalet, J. I Wettergren, Å., Starrin, B. & Lindgren, G. (red.) (2008). Det sociala livets emotionella grunder. Malmö: Liber AB.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Hochschild, A. (2003). The maneged heart; commitmentrcialization of human feeling. London: University of California Press, Ltd.
Härenstam, A & Bejerot, E. (red.) (2010). Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Härenstam, A. I Härenstam, A & Bejerot, E. (red.) (2010). Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Härenstam, A & Berntsson, E. I Härenstam, A & Bejerot, E. (red.) (2010). Sociala relationer i arbetslivet. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Lindgren, G & Olsson, E. I Wettergren, Å., Starrin, B. & Lindgren, G. (red.) (2008). Det sociala livets emotionella grunder. Malmö: Liber AB.
Nylander, P.Å., Bruhn, A. & Lindberg, O. (2008). Säkerhet eller rehabilitering? Om
subkulturell differentiering bland kriminalvårdare. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 14 (3), 45-62.
Olsson, E. (2008). Emotioner i arbete: En studie av vårdarbetares upplevelser av arbetsmiljö och arbetsvillkor. Diss. Karlstad: Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstad universitet.
Thurén, T (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber AB.
Wettergren, Å., Starrin, B. & Lindgren, G. (red.) (2008). Det sociala livets emotionella grunder. Malmö: Liber AB.
Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-05-25]
Bilaga 1 - Intervjuguide