Det insamlade materialet påverkar forskningens giltighet och validitet. Under arbetet har ostrukturerade intervjuer genomförts tillsammans med handledarna på fallföretaget. Handledarna kunde dela med sig av sina iakttagelser och hypoteser utifrån deras ledande positioner i organisationen. De har resonerat om hur fallföretaget har agerat och resonerat under omställningen till distansarbete. Dessa ostrukturerade intervjuer har utgått från att fria diskussioner utformats för att forskarna ska kunna skapa sig en uppfattning om fallföretagets förhållningssätt till studiens syfte och frågeställningar. Det har därför legat till grund för formuleringarna och utformningen av frågeställningar och syftet. Dessa möten har förekommit varannan vecka för att kunna ha kontinuerliga diskussioner om frågor som har uppkommit. På lärosätet har uppsatsens handledare och opponenter gett insiktsfull feedback som bidragit till utvecklingen av studien.
4.3.1 Överblick empiriska data
Det empiriska materialet har i huvudsak bestått av semistrukturerade intervjuer i samråd med teammedlemmar inom organisationen. Totalt genomfördes 16 intervjuer tillsammans med
33
medarbetare som arbetar på distans i fallföretagets organisation. Intervjuer har genomförts med fem produktägare, sju Scrum masters och fyra utvecklare. Agila coacher har inkorporerats bland Scrum masters där agila coacher har en större vidd och agerar Scrum master i tre team istället för ett team. Vidare har undersökningen valt att ta andra variabler såsom befattning, tidigare erfarenhet samt år av agil erfarenhet i åtanke för att eventuellt ha möjlighet att dra slutsatser kring detta. Kodningen är baserade på befattning samt i vilken turordning intervjun skedde.
Tabell 4: Respondenter från Avanza Bank
Kodning Datum Befattning
P01 30/3 Produktägare
P02 31/3 Produktägare
P03 8/4 Produktägare
P04 9/4 Produktägare
P05 19/4 Produktägare
Kodning Datum Befattning
S01 30/3 Agil Coach
S02 31/3 Scrum Master & Utvecklare
S03 1/4 Agil Coach
S04 1/4 Scrum Master & Utvecklare S05 13/4 Scrum Master & Utvecklare
S06 14/4 Agil Coach
S07 17/4 Scrum Master & Utvecklare
Kodning Datum Befattning
U01 30/3 UX-Designer
U02 12/4 Utvecklare
U03 15/4 Systemutvecklare
34
4.3.2 Semistrukturerade intervjuer
Rapporten har utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer där frågorna har baserats på om en befinner sig en mer översiktlig roll eller inte. Det har inneburit att Scrum masters och Produktägare har fått frågor som har varit formulerade på ett annorlunda sätt kontra de frågorna som utvecklarna har fått. Frågorna i intervjuerna har formulerats innan intervjustarten men har inte följts ordagrant under intervjuerna, beroende på hur respondenten formulerar sina svar har det tillkommit följdfrågor och sidospår vilket inte var inplanerade initialt. Semi-strukturerade intervjuer valdes för att kunna ha flexibilitet under intervjutillfällena. Metodvalet har även bidragit med att improviserade frågor har kunnat ställas för att kunna utforska forskningsämnet djupare. Detta gjorde så att respondenten kunde ge sin kvalitativa bedömning om det undersökta fenomenet (Runesson & Höst, 2009). Intervjufrågorna var baserade på principerna i det agila manifestet som utmanats i samband med distansarbete. Dessa är sammanfattade i tabell 5 och intervjufrågorna är sammanställda i bilaga 1.
4.3.2.1
Urval av respondenter
De olika teamen har en egen teamdynamik som präglar teamets problemlösnings- och konfliktlösningsförmåga. Teamen har anammat nya rutiner och processer vilket de kollektivt beslutat om. Därför är det intressant att ha en bred urvalsgrupp för att kunna iaktta vad som har skett i teamen. Det eftersträvade urvalet var att kunna få en jämn fördelning bland de olika rollerna för att kunna uppfatta de olika rollernas perspektiv på distansarbete. Eftersom de olika rollerna har skilda uppgifter och aktiviteter var målet att kunna få en uppfattning om det råder skillnader mellan de olika rollernas föreställning samt om det finns skillnader mellan teamen. För att kunna uppfylla de kraven så rådde det därför initialt problematik eftersom det fanns problem att lokalisera, involvera och få tillgång till en respondentgrupp vilket uppfyllde de eftersträvade kriterierna: teamvariation, rollvariation samt jämn fördelning i antal. Valet av respondenterna skedde utifrån ett urval av Snowball sampeling methodology (SSM) där handledarna bidrog med en färdigställd urvalspopulation (tabell 4) (Cohen & Arieli, 2011). Den sammanställda urvalsgruppen samlades därför in av handledarna på fallföretaget vilket har förmågan att lokalisera, involvera och att de har tillgång till att samla en relevant urvalsgrupp. Vilket uppfyllde antalet roller samt att respondentgruppen skulle innefatta flera team. Den slutliga urvalsgruppen bestod av en grupp som frivilligt ville ställa upp på en intervju, sammanfattningsvis deltog 16 personer från 15/24 team. Där dem tre olika rollerna (produktägare, Scrum master & utvecklare) omfattades i två team. Totalt var det 4 kvinnor (25%) och 12 män (75%) som deltog i intervjuerna, där minst en kvinna var fördelad inom varje rollklassifikation. Snitterfarenheten med den agila metodiken i urvalsgruppen var 8 år.
4.3.2.2
Utförande
Samma intervjuguide användes till samtliga intervjuer där fokuset låg på iakttagelser hur deras team har hanterat omställningen till distansarbete. Det fanns dock små skillnader i intervjufrågorna där produktägare och Scrum masters fick lite annorlunda frågor kontra
35
utvecklare. Efter att introduktionsfrågor hade ställts övergick vanligtvis intervjuerna till respondentens observationer på distansarbete och hur motivationen har förändrats. Frågorna var öppna i sin formulering för att tillåta öppna och varierande svar om det tillfrågade. Följdfrågor ställdes ofta för att kunna få respondenterna att utvidga sina resonemang eller för att klarlägga osäkerheter i svaren (Runesson & Höst, 2009). Intervjuerna med utvecklare var mer inriktade på att kunna identifiera hur teamet motiverade varandra och hur teamdynamiken hade påverkats. Intervjuerna med produktägarna och Scrum masters var mer ledarskapsorienterade på hur dagliga uppgifter och om översiktsförmågan hade förändrats.
Samtliga intervjuer spelades in och genomfördes digitalt via Zoom och de varade i cirka 35 minuter. Under intervjuerna turades forskarna om att leda intervjuerna medan den sekundära intervjuaren antecknande och ställde följdfrågor till respondenten. Att vara primär intervjuare roterades så att forskarna inte aktivt ska söka valideringar i sina frågor. Genom rotation är ambitionen att undvika konfirmeringsbias och öka studiens objektivitet (Kallio et al., 2016). Intervjutillfällena har följts upp av att de har transkriberats av forskarna. En fördel med transkriberingstillfällena är att nya insikter kunde iakttas vilket inte hade uppfattats under intervjutillfället (Runesson & Höst, 2009).
4.4
Tematisk analys
En tematisk analys valdes för att kunna tematisera det empiriska materialet som hade samlats in under intervjutillfällena. Målet var att kunna omvandla rådata till resultat med hög validitet vilket kan svara på frågeställningarna med en kvalitativ bedömning. Braun & Clarke (2017) betonar att målet inte är att sammanfatta resultatet utan att identifiera och tolka de relevanta aspekterna från det empiriska materialet för att kunna svara på frågeställningarna. Analysmetoden användes för att identifiera mönster mellan respondenternas uppfattningar men också hur de tänker, känner och agerar. Genomförandet av den tematiska analysen följde Braun & Clarke (2006) sex faser för tematisk analys. Det har utformat den empiriska analysen (kapitel 6) vilket består av tre olika stora teman: 1) Bekanta sig med data, gjordes både vid intervjutillfället och i transkriberingsfasen; 2) Samla mönster, intressant information sammanställdes kontinuerligt där citat markerades; 3) Söka teman, teman identifierades där likheter och skillnader sammanställdes vilket är relaterade till frågeställningen; 4) överse teman, de olika tematiseringarna har kondenserats och sammanfogats med andra; 5) namnge teman, efter kondenseringen kunde en sortering ske för att kunna skapa de tre huvudsakliga tematiseringarna; 6) producera en rapport, därefter har diskussionen kunnat utformats.
Analyskapitlet har även berörts av den abduktiva ansatsen vilket har inneburit att det har skett konstanta förändringar för att kunna få en ökad förståelse över det insamlade empiriska materialet i förhållande till teorin (Jacobsson, 2010). Teorin har tillsammans med distanskontexten utformat de olika tematiseringarna för det empiriska materialet. Det har därför skett ett sampel i utformningen och formuleringen av de olika tematiseringarna. Tematiseringarna har granskats och definierats i studien där citat ställs mot varandra för att kunna poängtera att det råder enigheter och skiljaktigheter i uppfattningar vilket ger studien en subjektivitet. Den tematiska analysmetoden lämpar sig därför eftersom det empiriska materialet
36
innehåller tematiska iakttagelser där respondenterna har olika ställningstaganden och uppfattningar om det som undersöks. Det är dessutom högst individuellt hur en påverkas av distansarbete och det empiriska materialet karaktäriserats av skilda åsikter och uppfattningar. Analysmetoden har därför understrukit respondenternas uppfattningar, tankar, känslor vilket ligger till grund för den tematiska analysen (Braun & Clarke, 2017).
4.4.1 Struktureringen av teman
Eftersom det empiriska materialet sträcker sig över tre stora områden är den gemensamma datamängden stor. Därför har den tematiska analysen använts för att kunna identifiera, analysera, organisera, beskriva och rapportera om tematiseringar (Nowell et al., 2017). Tematiseringarna har utformats utifrån de tre principerna från det agila manifestet som har utmanats till följd av distansarbetet. Samma teman har även utformat strukturen i intervjufrågorna vilket är sammanfattade i tabell 5 och bilaga 1.
Tabell 5: Teman baserade på de det agila manifestet (Beck et al. 2001)
Numrering Teman i kapitel 6 Principer från det agila manifestet
6.1 Agil motivation ”Bygg projekt kring motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver, och lita på att de får jobbet gjort.”
6.2 Samarbete ”Individer och interaktioner framför processer och verktyg”
6.3 Digitala
kommunikationsverktyg
”Kommunikation ansikte mot ansikte är det bästa och effektivaste sättet att förmedla information, både till och inom utvecklingsteamet.”
4.5
Etik
Etiken är något som var prioriterat hos forskarna och de har därför följt Vetenskapsrådets förhållningsram om forskningsetik vilket innefattar anonymitet, integritet och sekretess (Vetenskapsrådet, 2017). Det har resulterat till att det råder en hög anonymitet över de tillfrågade respondenterna. Teamen är relativt små och därmed har forskarna valt att inte skriva ut teamtillhörighet för respektive respondent, liknande anonymisering av arbetserfarenheten har skett då detta går att anknyta till enskilda individer. Etiken blir ännu viktigare då intervjuerna har innefattat diskussioner om balans i arbetslivet och hur det har påverkat motivationen. Forskarna har därmed gjort sitt yttersta för att kunna värna om respondenternas anonymitet. Respondenterna informerades och tillfrågades alltid innan intervjuerna om det gick bra att spela in samtalen i ändamål för transkribering samt att de skulle anonymiseras i studien. Respondenterna hade tidigare fått ett utskick om studiens syfte och frågeställningar tillsammans med intervjufrågorna (bilaga 1) och en uppskattning hur länge en intervju skulle pågå.
37
I samband med analyskapitlet har forskarna även varit noga med att inte vara partiska i rapporteringen för att kunna öka validiteten i forskningen genom ökad objektivitet. Det har inneburit att iakttagelser måste respekteras för att objektivt kunna granska respondenternas iakttagelser för att undvika subjektivitet och bevara respondenternas integritet. Integriteten har bevarats genom att samtliga respondenter har blivit tilldelad en kodad benämning. Citaten har blivit kontrollerade för att undvika att någon ska kunna identifieras. Runesson & Höst (2009) menar att det kan förekomma konfidentiell eller sekretessbelagd information i samband med forskning relaterat till mjukvaruutveckling och forskare måste därför värna om den tilliten som existerar för att inte offentliggöra konfidentiella handlingar.