• No results found

Följande avsnitt ämnar presentera studiens slutsatser genom att återkoppla till diskussionen.

Motivationen utmanas på distans i inre, yttre och generella motivationsfaktorer. För att effektivt upprätthålla motivationen på distans krävs det att Avanza aktivt arbetar för att förbättra de två huvuddelarna samarbete och kommunikation. Samarbetet är kopplat till den interna motivationen och faller således in i en av motivationskategorierna medan kommunikationen har anknytning till samtliga kategorier. Den agila metodiken påverkar båda delarna positivt ur ett motivationsperspektiv med hjälp av de agila ceremonierna. Dessutom är motivation ett omfattande område med många påverkande faktorer (inre, yttre och generella) vilket gör ämnet mycket komplext.

En vanligt förekommande inre motivationsfaktor är den intellektuella utmaningen av att utveckla produkter vilket inte påverkats på distans hos Avanza, förutom i samarbetssvårigheter vilket förbättrats med tiden. Åsikterna kring förändringarna i det interna teamsamarbetet skiljer sig åt där en majoritet menar på att teamsamarbete förbättrats på distans där skillnader i svaren kan ligga till grund för olika behov och förutsättningar i den interna teamdynamiken. Samarbetet inkluderar en välfungerande kommunikation vilket fallföretaget gett upphov till, däremot har distansarbetet lett till en känsla av isolation vilket har utmanat tillhörigheten. Ett flertal respondenter lyfter hur de standardiserade verktygen förenklat kommunikationen på distans men det råder utrymme för att standardisera sättet att använda dessa på. Vidare har vissa projekt medfört att det bildats sub-grupper i vissa team vilket kan påverka teamdynamiken på sikt. Däremot visar empirin på att denna splittring verkar vara temporär under ett rådande projekt och bör inte heller ses som en risk på sikt. Den agila metodiken har haft en positiv påverkan på samarbetet eftersom de agila ceremonierna främjar kontinuerlig kommunikation och samarbete i en hög utsträckning även på distans. Samtidigt så gör teamen frekventa utvärderingar via retoroperspektiven om vad som kan bli bättre. Dessa är även effektiva för att iterativt bli bättre på att driva sitt team i en distansbaserad kontext.

Teamsamarbetet mellan team har försämrats på distans men däremot är teamen självgående och behöver inte samarbeta ofta vilket är en faktor till att fallföretaget lyckats övergå till en välfungerande distansverksamhet under pandemiåret. Däremot har översikten i företaget försämrats till följd av den förändrade kommunikationen vilket kan påverka motivationen. Men samtidigt främjar den agila metodiken att det sker frekvent kommunikation via ceremonierna vilket dessutom har blivit fler i antal i vissa team. Det kan dock bli farligt om de frekventa ceremonierna åsidosätts vilket även har iakttagits. Vidare har de nya vanorna och arbetssättet lett till utfall såsom en ökad flexibilitet i arbetslivet vilket påverkar den inre motivationen positivt. Däremot är det svårare att ta in nya medlemmar och till följd av den sämre översikten kan detta således påverka den inre motivationen negativt. Det interna teamsamarbetet har i överlag bidragit till en ökad inre motivation men samarbetet mellan teamen kan däremot leda till minskad motivation då utvecklarna är nyfikna på vad som händer i övriga organisationen. De agila ceremonierna främjar dock bara motivationen internt i teamet.

76

I kategorin av generell motivation har inte variationen av uppgifter och den tekniska utmaningen påverkats förutom att mer teknik behöver användas i det vardagliga arbetet vilket kan både haft positiv och negativ påverkan på motivationen. Detta kan delvis förklaras av att den agila metodiken är fortfarande densamma och att det går att bedriva det på distans. Följande kan delvis förklaras av ansvarstagandet som autonomin medför och detta har inte påverkats i stor utsträckning. Det har dock i enstaka fall förekommit detaljstyrning till följd av att det har blivit osäkerheter i kommunikationen och svårare att skapa tillit samt relationer. Däremot anser en majoritet av respondenterna att cheferna enbart hjälper till och vägleder snarare än att styra samt att teamen är så pass autonoma att chefen inte alls behöver involveras. Vid övergången till distansbaserad verksamhet uttryckte cheferna förståelse för situationen ifall produktiviteten skulle gått ner. Förståelsen kan skapa tillit, goda relationer och öppenhet vilket är något som behövs för att hålla utvecklare motiverade. Däremot har den relationsskapande processen förändrats och försvårats på distans då konflikter lättare har uppstått och har dessutom blivit svårare att lösa.

En av de huvudsakliga påföljderna är att det blivit mycket svårare att bilda relationer på distans. Svårigheter i att bilda relationer tas upp i Šteinberga och Šmite (2011) där känslan av tillhörighet diskuteras likt det som tas upp i MOCC. Däremot är relationer mer komplexa än så och inkluderar inte enbart den yttre motivationsfaktorn tillhörighet utan också den inre motivationsfaktorn tillit och respekt, antalet påverkande faktorer gör denna faktor komplex där vissa faktorer kan ha påverkats positivt och andra negativt i en annan kontext. Relationerna utgör en viktig del inom teamen, mellan medarbetare och andra team vilket försvåras till följd av att team arbetar mer enskilt och att den informella kommunikationen inte existerar i samma utsträckning som tidigare. Den informella kommunikationen är något som inte existerar i samma utsträckning som på kontoret och påverkar också relationsbildningen och sättet att lösa konflikter på. Men även hur problemlösningen påverkas då problem kunde diskuteras med andra team på kontoret. Det har även förekommit att andra team sitter på en lösning vilket potentiellt skulle kunna påverka den inre motivationen negativt. Dessutom blir också delaktigheten lidande då ett flertal respondenter uttryckt att de avsaknar informell kommunikation vilket lett till en ökad känsla av isolation vilket bidragit till en minskad identifiering med företaget och en lägre delaktighet. Vidare visar riskerna med att arbeta på distans också att det blivit mer splittrat vilket respondenterna är medvetna om och var vid övergången till den distansbaserade verksamheten lättare hänt men att fallföretaget lyckats arbeta runt problemet.

Tillhörigheten har utmanats under distansen men det har även skett aktiviteter för att kunna motverka splittringar. Men även organisationen har också försökt att ha aktiviteter just för att kunna skapa tillhörighet. Det har dock varit delade meningar kring detta eftersom det är korta avstånd mellan hemmet och jobbet. En AW får inte samma betydelse eftersom det inte blir samma miljöombyte som tidigare. Respondenterna menar att relationerna till de andra teamen också har förändrats eller att de har pausats. Anledningen är mycket av relationsbygget gentemot andra team skedde på raster eller att problem uppfattades på kontoret. Det blir därför ett större avstånd mellan teamen och övriga organisationen. Dessutom blir det ett större ansvar för ledningen att kunna skapa en tillhörighet och uppfattning av övriga organisationen. Den agila metodiken har däremot flera positiva aspekter vilket gör att motivationen fortfarande kan bibehålls främst genom att de agila ceremonierna upprätthåller och motverkar flera av riskerna. Vilket innefattar motivationsaspekter som: utmaningar, identifiera mål, variation av uppgifter, erkännande för arbete, autonomi och ansvar. Men det måste även noteras att distansarbetet under det gånga året inte riktigt kan rättfärdiga framtida distansarbete eftersom det har funnits svårigheter med att

77

ses i det fysiska rummet på grund av pandemin. Därför kan ett flexibilitet upplägg utnyttja fördelarna men även motverka riskerna med distansarbetet. Alltså kan det ske team- och relationsbyggande aktiviteter på kontoret vilket kan täcka riskerna relaterat till: tillhörighet, tillit, delaktighet, översikt, samarbete och undermålig kommunikation. Men även att fördelarna med distansarbetet också kan utnyttjas vilket är relaterat till balansen i arbetslivet.

9

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

Denna undersökning gjordes på en teknisk grupp av Utvecklare, Scrum masters och Produktägare och i studien nämns motivation, samarbete och kommunikation som centrala delar inom den distansbaserade miljön. Detta är något som vore intressant att fortsätta forska kring då nya digitala lösningar och arbetssätt tillkommer där fokuset kan vara på någon av dessa tre delar. En intressant analysaspekt skulle kunna vara hur den agila metodiken kan påverka samarbetet mellan olika autonoma team. Dessutom skulle vidare forskning kunna utföras med fokus på förhållningssätt till hur olika organisationer lämpligen kan hantera framtida situationer där vissa arbetar på distans och andra hemifrån och hur detta bäst går att koordinera. Vidare skulle icke- tekniska organisationer behöva studeras för att se ifall skillnader eller likheter existerar i arbetssätt och koordination och ifall motivationsaspekterna ser annorlunda ut i det fallet.

78

Related documents