I det här avsnittet kommer jag att redogöra för min empiriska granskning. Jag kommer att inleda med en beskrivning av skolan och den studieform som jag ska analysera. Därefter följer en redogörelse om de lärare som jag har intervjuat.
Undersökningen jag har gjort är baserad på observationer av studieverkstaden och intervjuer med lärare i studieverkstaden i ämnena historia, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk och matematik på Komvux i Lund. Jag kommer både att beskriva den skola jag har analyserat och de lärare som jag har intervjuat. Eftersom syftet med uppsatsen är att analysera studieverkstaden som undervisningsform för eleverna, utgår den empiriska undersökningen från elevernas studiesituation. På grund av de tidsbegränsningar som finns för den här uppsatsen har jag dock begränsat insamlingen av empiriskt material och valt att göra kvalitativa intervjuer och observationer.
6.1 Komvux och studieverkstaden
Komvux i Lund är en kommunal skola för vuxna som riktar sig till de som vill komplettera sina grundskole- och gymnasiebetyg, fortbilda eller omskola sig, eller utöka sina kunskaper inom olika ämnesområden. På Komvux går det att läsa många olika ämnen inom språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap, ekonomi och IT/data, men även att utbilda sig till läkarsekreterare, barnskötare, vårdare och elevassistent. Skolan har också Särvux- och SFI- kurser. Komvux validerar även tidigare yrkes- och samhällserfarenheter och ordnar särskilda prövningar.
I Komvux kurskatalog finns de olika studieformerna som skolan erbjuder beskrivna. Studerande kan välja mellan eller att kombinera distans-, flexibel- och schemabunden undervisning på både dag- och kvällstid. Den enda egentliga begränsningen enligt skolan är att kurserna måste slutföras inom 32 veckor. Det finns även möjlighet att kombinera olika kursnivåer och eleverna väljer själva i vilken takt och omfattning de vill läsa
(www.komvux.lund.se/komvux3/information/katalog.pdf, s. 3-4, 9/5-06). I skolans
under läsåret 04/05 (www.komvux.lund.se/komvux3/Information/Kvali2005.pdf, s. 3, 9/5- 06).
Studieverkstaden på Komvux i Lund beskrivs som en flexibel undervisningsform där eleven har möjlighet att själv bestämma när, hur och var de ska bedriva sina studier. Kurserna kan man läsa i valfri takt med hjälp av studiehandledningen, handledning från läraren och kommunikationsplattformen Fronter. Enligt katalogen sker antagningar regelbundet, ofta månadsvis. I vissa kurser erbjuds föreläsningar och ibland ingår även obligatoriska laborationer eller seminarier. Eleven lägger själv upp sin studieplan och om han eller hon inte är i kontakt med kurshandledaren minst en gång i veckan riskerar eleven att bli avregistrerad från kursen. I katalogen står det även att ”[a]llt flexibelt lärande bygger på att du som studerande tar ett stort eget ansvar för dina studier”.
Idag erbjuder Komvux enligt sin kvalitetsredovisning för läsåret 04/05 35 nationella gymnasiekurser på distans eller i studieverkstaden, vilket är en ökning med 4 kurser jämfört med 2004. Under föregående läsår läste ca. 1300 elever en eller flera kurser flexibelt
(www.komvux.se/komvux3/Information/Kvali2005.pdf, s. 15, 9/5-06). I samma redovisning finns resultatet av kursutvärderingar som Komvux själva gjort. Utvärderingarna visar att eleverna i Studieverkstaden under läsåret 04/05 kände att de hade stort inflytande över arbetsformer, tider för prov och inlämningsuppgifter. Däremot upplevde eleverna att de hade begränsat inflytande över kursinnehållet (ibid, s. 5).
De flesta studieverkstadstillfällen på Komvux hålls i de två studieverkstadsklassrummen. Klassrum ett är rektangulärt och längs höger långsida löper fönster. Vid den ena kortsidan finns en whiteboard och framför den står ett runt bord med några stolar. Intill långsidan med fönstren är fyra datorer placerade mitt emot varandra. Längst ner i hörnet intill samma vägg finns ytterligare ett runt bord och några stolar som är avdelade från resten av rummet med en skärmvägg. Längs vänster långsida finns skåp och bokhyllor med material till de olika
studieverkstadskurserna. Mitt i rummet finns ca. 15 bänkar och stolar som ibland är utspridda och ibland är formade i mindre grupper eller som ett u. Klassrum två är också rektangulärt och har två fönsterväggar, en som vetter utåt och en som vetter in mot en studieverkstadshall eller ett ”studietorg”. Längs fönsterväggen och en långvägg finns datorer och i rummet står
några bord samlade i mindre grupper. Även här finns en whiteboard och förvaringsskåp. På studietorget utanför klassrummen finns också en grupp datorer samt några stolar och bord. Från studietorget leder en korridor, som är kantad av grupprum och en liten filmstudio, till Komvux entré.
6.2 Observationerna
De fyra observationerna av studieverkstaden gjorde jag genom att passivt iaktta hela
studieverkstadstillfället och anteckna vad som hände. Tanken var att jag inte skulle störa eller påverka det som pågick i studieverkstaden genom att låta bli att delta. Jag hade inte heller berättat för lärarna vad det var som jag observerade eftersom jag inte ville att några förändringar skulle ske för att jag var närvarande. Vid några tillfällen initierade lärarna i studieverkstaden konversationer med mig. Konversationerna förekom dock framför allt när det inte fanns några elever närvarande eller när eleverna var upptagna med sina
arbetsuppgifter. Vid ett par tillfällen hjälpte jag även till genom att hämta papper åt en elev och liknande. Målet med mina observationer var att skapa en bild av hur studieverkstaden fungerade i praktiken samt att analysera hur många elever som kom, hur mycket de deltog, vad de gjorde och hur de interagerade med läraren och med varandra. Naturligtvis är mina upplevelser av studieverkstaden subjektiva och jag kan inte heller redovisa ett material som omfattar allt som hände under mina observationer, utan bara utvalda delar.
6.3 Lärarna
Enligt Komvux hemsida finns det elva huvudlärare i studieverkstaden och jag valde att göra kvalitativa intervjuer med fyra av dem
(www.komvux.lund.se/komvux3/utbildning/studieverkstad/, 9/5-06). Johansson och Svedner menar att det är viktigt att intervjua människor med olika bakgrund och erfarenheter för att få en så mångsidig bild som möjligt (2004, s. 41). Lärarna jag intervjuade arbetar med olika ämnesområden och är av varierande åldrar i den utsträckning som var möjlig. Eftersom alla
lärarna var anonyma är det namn som förekommer i uppsatsen fingerade.
Bengt började arbeta som obehörig lärare för ca. 30 år sedan. Efter några år i yrket tog han sin lärarexamen och började sedan jobba på en gymnasieskola. 1982 kom han till Komvux och sedan dess har han bara undervisat här. Redan på gymnasieskolan där han arbetade först fick han möjlighet att prova på flexibla undervisningsformer och sedan fyra år tillbaka undervisar han i studieverkstaden på Komvux. Bengt håller även i kurser på distans och är intervjuad i egenskap av historie- och samhällskunskapslärare.
Lisbeth har arbetat som lärare i snart 20 år. Till en början var hon högstadielärare men efterhand fick hon möjlighet att ordna kvällskurser på Komvux och successivt växte det till en heltidstjänst. Lisbeth har undervisat i studieverkstaden i ca. sex år och den var hennes första möte med en flexibel undervisningsform. Lisbeth är intervjuad i egenskap av svensklärare.
Adnan jobbade på flera högskolor innan han kom till Komvux 1982. Han har undervisat i drygt 25 år och har viss erfarenhet av flexibelt lärande. På en skola där han arbetade före Komvux jobbade man mycket i öppna undervisningsformer med projektarbeten och liknande. Det var dock inte lika flexibelt som studieverkstaden där han har undervisat i ca. fyra år. Adnan är intervjuad i egenskap av matematiklärare.
Katarina har varit lärare sedan 1995. 1999 började hon vikariera på Komvux och några år senare fick hon en heltidstjänst. Katarina har alltid varit intresserad av att arbeta med vuxna elever och trivs bra med klimatet på Komvux i Lund. Hon har aldrig tidigare jobbat med flexibelt lärande. För tre år sedan fick hon möjlighet att starta en egen studieverkstadskurs och nu håller hon även i kurser på distans. Katarina är intervjuad i egenskap av lärare i svenska som andraspråk.
6.4 Intervjuerna
De fyra intervjuer som jag genomförde med studieverkstadslärarna Bengt, Lisbeth, Adnan och Katarina var planerade enligt den tematiseringsprocess som Kvale föreslår (1997, s. 91). Jag valde också att göra kvalitativa intervjuer eftersom de tenderar att bli mer ”öppna” och
intervjua lärarna enskilt för att kunna få fram deras individuella åsikter (ibid, s. 82, 97). Intervjuerna bokades in fyra till tio dagar i förväg och jag informerade även lärarna om syftet med undersökningen i samband med bokningen. Intervjuerna ägde rum i grupprum, arbetsrum och i ett fall i ett tomt klassrum. Det var viktigt att skapa en lugn och trygg atmosfär så att de intervjuade kunde känna att de kunde tala öppet (ibid, s. 118), men också att det inte fanns något störande bakgrundsljud som distraherade eller riskerade inspelningen av intervjun (ibid, s. 149). Innan intervjun påbörjades informerades lärarna kort om vad min undersökning handlade om och att de skulle vara anonyma i min uppsats, vilket jag berättade för att kunna få ett informellt samtycke till intervjun (ibid, s. 107). Intervjuerna spelades in med en MP3-spelare så att jag inte skulle förlora fokus på intervjun eller samtalsdynamiken (ibid, s. 147).
Intervjuerna påbörjades med inledande frågor om lärarnas bakgrund för att få igång naturliga samtal och för att skapa ett positivt samspel. Samtalen var strukturerade efter en bestämd ordningsföljd och bestod till stor del av korta, enkla frågor för att motivera de intervjuade. Lärarnas svar följdes i sin tur upp med sonderande frågor för att öppna upp intervjun för de intervjuades synsätt och aspekter (ibid, s. 122-125). Intervjun avslutades med att lärarna fick möjlighet att kommentera ytterligare på någon fråga eller lägga till övrig information till intervjusvaren.