Funkar det? 50
7.1 En statscentrerad solidaritetsprincip 64
7 Ett breddat solidaritetsbegrepp? 64
Den ovan förda analysen har demonstrerat ett begränsat solidaritetskoncept, som främst ska tjäna medlemsstaternas intressen. Följande kapitel kommer att föra en diskussion kring behovet av en solidaritetsprincip som är baserad på de skyldigheter EU och dess medlemsstater har att respektera asylsökande individers grundläggande rättigheter.
7.1 En statscentrerad solidaritetsprincip 64
Solidaritetsprincipen inom EUs asylrätt är som visat inte tillräckligt för en jämn ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Mitsilegas har argumenterat för att ett perspektiv på asylrätten som enbart är inriktad på att fördela “bördan”
bidrar till ett solidaritetskoncept som är statscentrerat och exkluderande. 253
252 ECRE, Greece amends its asylum law after multiple Appeals Board decisions overturn the presumption of Turkey as a ‘safe third country’,
http://www.ecre.org/greeceamendsitsasylumlawaftermultipleappealsboarddecisionsover turnthepresumptionofturkeyasasafethirdcountry/ , och European commission,
Communication from the commission to the European parliament, the European council and the council, Second Report on the progress made in the implementation of the EUTurkey
Statement.
253 Mitsilegas, Solidarity and Trust in the Common European Asylum System, Comparative Migration Studies, s. 186187.
Detta är slutsatser som kan dras även efter förevarande uppsats: i CEAS står staternas intressen över individens. IckeEUmedborgare och deras rättigheter exkluderas. Trots att CEAS ska tillämpas uniformt och vara baserad på solidaritet mellan medlemsstaterna visar verkligheten att solidariteten mellan medlemsstater uteblir, och att det är skyddssökande individer som drabbas.
Dublinförordningen tjänar som ett bra exempel på denna misslyckade
statscentrerade solidaritet. Trots att systemet är en hörnsten i CEAS är den en stark bidragande faktor till den ojämna fördelningen mellan medlemsstater.
Förordningen faller som nämnts in under solidaritetsprincipen i artikel 80 FEUF, men det står klart att systemet inte etablerats som en solidaritetsmekanism.254 Trots att humanitära överväganden och asylsökandes egna preferenser spelar en roll enligt Dublinförordningen så är ett primärt mål att hindra sekundära rörelser. 255 Den obligatoriska hierarkin som är designad att omfördela ansvaret mellan medlemstater har resulterat i en ojämn fördelning och många medlemsstater står under en större press än andra till följd av sitt geografiska läge. Det geografiska läget borde dock inte vara avgörande för hur ansvaret för skyddssökande fördelas. Åtgärder bör istället tas för att ge förutsättningar för en jämnare fördelning än vad som finns idag.
Dublinsystemet grundar sig dessutom på det generaliserade antagandet att alla medlemsstater betraktas som säkra länder enligt reglerna i APD, respekterar internationella åtaganden och principen om nonrefoulement, något som visat sig genom praxis inte stämma. 256 Även avtalet med Turkiet pekar mot en statscentrerad, exkluderade och ickefungerande solidaritetsprincip. Med en bristande politisk vilja bland EUs medlemsstater att ta emot skyddssökande, söker EUs institutioner istället en lösning som går ut på att helt hindrar människor från att komma hit.
Den tillfälliga planen om omlokalisering skulle kunna vara ett uttryck för solidaritet, mot asylsökande och medlemsstater emellan. Omlokalisering av det stora antalet skyddssökande från länder längs med EUs gränser skulle
254 Avsnitt 4.2 och 4.3.
255 Costello, The Human Rights of Migrants and Refugees in European Law, s 257 och ovan avsnitt 4.2 och 5.1.
256 Kapitel 6.
kunna fördela ansvaret jämnare mellan medlemsstater, och på så sätt ge större möjligheter till människor som söker skydd att få tillgång till ett bra och effektivt asylsystem. Som framkommit saknas dock den politiska viljan, och när solidaritet mellan medlemsstater uteblir har vi det resultat denna uppsats uppvisat.
Att det finns ett behov att konkretisera och omarbeta EUs solidaritetspolicy inom området för asyl framstår som uppenbart. Att solidaritetsåtgärder lämnas åt diskretionen av varje medlemsstat har bevisligen inte fungerat. Att ge artikel 80 tillräcklig tydlighet för att vara ett instrument inte bara för ett moraliskt åtagande utan ett instrument med legala implikationer kan vara ett sätt att få den statscentrerade solidaritetsprincipen, och således CEAS, att fungera bättre. Det skulle gynna både medlemsstaterna och människor som flyr till Europa i hopp om en trygg tillvaro.
7.2 En vertikal förstående av solidaritetsprincipen 66
Ovan har visat att den statscentrerade solidaritetsprincipen som inte fungerar påverkar solidariteten mellan EU, stater och skyddssökande individer och skyddet dessa får. Den har lett till ständiga brott mot individers grundläggande rättigheter och principen om non refoulement. CEAS har en lång väg att gå för att kunna bemöta både staters och individers intressen på området för asyl.
En vertikal tillämpning av solidaritetsprincipen som sätter skyddsökande individers intressen och rättigheter i fokus skulle kunna främja solidaritet mot individer och i förlängningen mellan medlemsstaterna. En konkret förståelse för vad som krävs av stater, gäntemot andra stater och mot skyddssökande individer är något som skulle behövas för att EU och dess medlemsstater ska kunna stå upp för de grundläggande rättigheterna det är bundna av.
Svårigheterna hos medlemsstater att möta den interna solidariteten och skydda mänskliga rättigheter kräver en utveckling av solidaritetskonceptet mot
en mer omfattande infallsvinkel genom att erkänna värdet och effekterna av åtgärderna som tas, interna och extrent.
Så som Mitsilegas menar så pekar praxis som N.S mot ett solidaritetskoncept som inkluderar asylsökande individers intressen. 257 Solidariteten är dock främst beroende av åtgärder från unionens sida. Därför är även i frågan om en vertikal tillämpning av solidaritetsprincipen en dialog kring artikel 80 FEUF av intresse. Artikeln skulle kunna vara vägen mot en effektiv implemention av en gemensam moralisk standard för att skydda asylsökande och stötta medlemsstater som står under en högre press. Artikeln är dock inte i dagsläget klart definierad utifrån dess mål eller vilka standarder som krävs för att möta dessa. Utmaningen som detta innebär för EU framkallar frågan om diskretionen som stater har vad gäller mottagande av skyddsbehövande kan leda till en hållbar lösning. En tydligare definition av artikel 80 som ett solidaritetsinstrument med legala implikationer skulle kunna inskränka staternas suveränitet, något som skulle vara föga populärt. Det kanske dock är priset att betala för att kunna tillgodose de skyddssökandes behov.
Att fundera på här är TPD, som aldrig tillämpats. Processen i TPD liknar processen med omlokalisering. Skillnaden är att direktivet är skyddsorienterat och har en stark länk till en vertikal förståense av solidaritetskonceptet. Att direktivet aldrig implementerats visar på kampen mellan medlemsstaters och skyddssökandes intressen, mellan staters suveränitet och överstatligheten och uppfattningen att de nationella systemen utnyttjas av tredjelandsmedborgare.
8 Sammanfattning och slutsatser 67
”In response to the migration crisis facing the EU, the objective must be to
257 Mitsilegas, Solidarity and Trust in the Common European Asylum System, CMS 2 (2):
181202 s.198199.
rapidly stem the flows, protect our external borders, reduce illegal migration and safeguard the integrity of the Schengen area.” 258
Föreliggande uppsats har berört solidaritet inom EU, en princip som ska genomsyra asyl, immigrations och gränspolitiken inom EU och som de senaste åren utsatts för stor prövning då oroligheter i omvärlden har gjort att ett stort antal människor söker sig till Europa för en tryggare tillvaro.
Syftet har varit att, genom Dublinförordningen, omlokalisering av skyddssökande och EUs flyktingavtal med Turkiet, utmana solidaritetsprincipens förhållande till det gemenskapsrättsliga asylsystemet.
Uppsatsen har därför behandlat solidaritetsprincipen, dess betydelse och dess verkställbarhet genomgående genom dess kapitel. Genom detta har jag argumenterat för att en bredare förståelse av solidaritetsprincipen krävs för att kunna garantera och säkerställa skyddssökande individers grundläggande rättigheter.
Något som framkommit under uppsatsens gång är uppfattningen i EU att ett priviligerande av asylsökandes intressen leder till att de nationella asylsystemen utnyttjas. Den uppfattningen speglas i sättet de lagstiftningsakter som demonstrerats här används, med en solidaritetsprincip på området för asyl som innebär att medlemsstaternas intressen sätts i främsta rummet. Det som framkommit vid ett studium av tillämpningen av artikel 80 FEUF och solidaritetsprincipen på området för asyl är att den söker en rättvis fördelning av bördan som kommer med EUs gränser, migration och asyl. Att kvantifiera rättvisa på området för asyl har dock visat sig problematiskt och medlemsstaters behov och intressen ställs mot EUs målsättningar och asylsökande individers behov av skydd.
Solidaritet enligt artikel 80 är beroende av åtgärder från unionen och några åtgärder baserade på artikeln finns inte idag. En legal grund från vilken en skyldighet till solidaritet kan härledas finns dock att hämta i akter som
258 European Council conclusions.
EASO, AMIF och bestämmelser om omlokalisering. För att dessa åtgärder i sin tur ska få verkan krävs att medlemsstaterna visar den lojalitet som krävs av dom i enlighet med fördraget. Uppsatsen har dock visat att denna solidaritet på grund av bristande vilja ofta uteblir. Det gör att åtgärder som omlokaliseringar från Grekland och Italien och vidarebosättningar från Turkiet inte fungerar tillfredsställande och skyddssökande individer hamnar i ett limbo.
Bristen på politisk vilja göra också att möjligheterna för dessa åtgärder att verka som ett alternativ till osäker irreguljär invandring fallerar.
Med Dublinsystemet som hörnsten i CEAS har det skapats en ojämn fördelningen mellan medlemsstater och visar på en statscentrerad solidaritetsprincip som inte fungerar. Trots humanitära överväganden är ett primärt mål snabba processer och förhindrandet av sekundära rörelser, något som sker med hjälp av koncepten om säkra länder och säkra tredje länder.
Presumtionen av vad som är ett säkert land att skicka tillbaka skyddssökande individer till innefattar även Turkiet, vilket har lett till EUs flyktingavtal med landet i fråga. Trots att positiva steg har tagits av landet för att introducera ett effektivt och rättvist asylsystem visar undersökningen ovan att Turkiet inte uppfyller kriterierna för att klassas som ett säkert tredjeland.
Solidaritetsprincipen så som den tillämpas idag har lett till ett allt för stort fokus på staters intressen, och intresset att hålla skyddssökande individer borta. Det har lett till att individers grundläggande rättigheter och principen om non refoulement helt ignoreras av EUs instutioner. En vertikal tillämpning av solidaritetsprincipen som sätter skyddsökande individers intressen och rättigheter i fokus behövs. När medlemsstaternas intressen är det som prioriteras blir fokus på snabba processer och förhindrandet av sekundära rörelser en grogrund till åtgärder där individers rättigheter ignoreras och kränks. Detta har demonstrerats ovan genom avtalet med Turkiet. På grund av detta bör EUs solidaritetsbegrepp utsträckas till att innefatta asylsökande individer.
En konkret förståelse för vad som krävs av stater, gentemot andra stater och mot skyddssökande individer, krävs för att EU och dess medlemsstater ska kunna stå upp för de grundläggande rättigheterna de är
bundna av. Detta ligger också i linje med den redovisade praxis som kritiserat Dublinförordningen. CEAS har en lång väg att gå för att kunna bemöta både staters och individers intressen på området för asyl. Vägen kanske kan påbörjas genom att ge artikel 80 FEUS en tydligare definition med legala implikationer.
Källförteckning 69
FNdokument
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning EUdokument
Fördrag
Fördraget om Europeiska Unionen
Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt
EUs stadga om de grundläggande rättigheterna för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat inrättande av asyl, migrations och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG
Beslut
Rådets beslut (EU) 2015/1601 of 22 September 2015
Rådets beslut (EU) 2015/1523 of 14 September 2015 establishing provisional measures in the area of international protection for the benefit of Italy and of Greece
Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5:e upplagan, Norstedts juridik, 2014
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, I red. Korling, Fredrik, Namboni, Mauro, Juridisk metodlära, Studentlitteratur, 2015
Koutrakos, Panos, EU International Relations Law, 2:a upplagan, Hart Publishing, 2015
Lauterpacht, Sir Elihu, Bethlehem, Daniel, The scope and content of the principle of nonrefoulement: Opinion, Feller, Erika, Türk, Volker & Nicholson, Frances (red.), Refugee Protection in International Law, 1 u., Cambridge University Press, 2003
Lebeck, Carl, EUstadgan om de grundläggande rättigheterna, Studentlitteratur, 2013
Lebeck, Carl, EUstadgan om de grundläggande rättigheterna, 2:a upplagan, Studentlitteratur, 2016
O´Nions, Helen: Asylum – A Right Denied, A Critical Analysis of European Asylum Policy, Ashgate, 2014
Marx, Reinhard, Nonrefoulement, Access to Procedure and Responsibility for Determining Refugee Claims, i Selina Goulbourne, Law and Migration, Edward Elgar Publishing, 1998
BorgmannPrebil (eds.) Promoting Solidarity in the European Union, Oxford University Press, 2010
UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättliga ställning, Upplaga 1:2, Nordstedts Juridik AB, 2001
VedstedHansen, Jens. Nonadmission policies and the right to protection: refugees choice versus states exclusion?, i Hathaway, James C. (red.), Human rights and refugee law, andra upplagan, Edward Elgar, 2013
Wolfrum, Rüdiger, Solidarity, i Oxford handbook of international human rights law, Oxford University Press, 2013.
Wouters, Cornelis Wolfram, International Legal Standards for the Protection from Refoulement, Hart Publishing Ltd, 2009
Artiklar
Amnesty International. The Human Cost of Fortress Europe: Human Rights Violations Against Migrants and Refugees at Europe’s Borders, Index nr: EUR 05/001/2014, 9 juli 2014
Amnesty International, Europe’s gatekeeper unlawful detention and deportation from Turkey, Index nr: EUR 44/3022/2015, 15 december 2015
Amnesty International, Turkey ‘safe country’ sham revealed as dozens of Afghans forcibly returned hours after EU refugee deal, 23 March 2016
Amnesty International, Turkey: Illegal mass returns of Syrian refugees expose fatal flaws in EUTurkey deal, 1 April 2016
Amnesty International, “Urgent Action: Syrians Returned from Greece, Arbitrarily Detained,”
AI Index EUR 44/4071/2016, 19 May 2016
Amnesty International, NO SAFE REFUGE, Asylumseekers and refugees denies protection in Turkey, Index nr: EUR 44/3825/201, 3 juni 2016
Garlick, Madeline, Strengthening refugee protection and meeting challenges: The European Union’s next steps on asylum, Migration Policy Institute, Policy Breif Series, no
McDonough, Paul, Tsourdi, Evangelia, Putting solidarity to the test: assessing Europe’s response to the asylum crisis in Greece, UNHCR, 2012
Migration Policy Institute, policy brief, Strengthening refugee protection and meeting challenges: The European Union’s next steps on asylum, June 2014
Mitsilegas, Solidarity and Trust in the Common European Asylum System, Comparative
UNHCR’s observations on the European Commission’s proposal for a Council Directive on minimum standards on procedures for granting and withdrawing refugee status (COM(2000) 326 final/2, 18 June 2002)
UNHCR, Advisory Opinion on the Extraterritorial Application of NonRefoulement Obligations under the 1951 Convention Relation to the Status of Refugees and its 1967
Mål C159/99, Commission v. Italy, 2001
Förenade målen Yassin Abdullah Kadi and Al Barakaat International Foundation v Council of the European Union, C402/05 P ,C415/05
Vilvarajah and others v. the United Kingdom,(app.nos. 13163/87, 13164/87, 13165/87, 13447/87, 13448/87)
European Commission, Proposal for a Council Directive on minimum standards for giving temporary protection in the event of a mass influx of displaces persons and on measures
The Draft Treaty Establishing a Constitution for Europe (2003/C 169/01)
European Commission, Green Paper on the future Common European Asylum System, COM (2007) 301 final
KOM(2008) 820 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har gett in i någon medlemsstat (omarbetning)
European Parliament, What system of burdensharingbetween Member States for the reception of asylum seekers?, Studie, 2010
European Parliament, The implementation of article 80 on the principle of solidarity and fair sharing of responsibility, including its financial implications, between the Member States in the field of border checks, asylum and immigration, studie, 2011
European Commission, The European Commission’s response to the migratory flows from North Africa, Press release, 8 April 2011
European Commission, on enhanced intraEU solidarity in the field of asylum. An EU
agenda for better responsibilitysharing and more mutual trust, COM (2011) 835 final
Amended proposal for a Directive of the European parliament and of the Council on common procedures for granting and withdrawing international protection status (Recast) Amended proposal for a Directive of the European parliament and of the Council on common procedures for granting and withdrawing international protection status (Recast), COM/2011/0319 final, 2011 and practical solidarity towards Member States facing particular pressures on their asylum systems, including through mixed migration flows, 8 March 2012.
Eeuropean commission, Evaluation of the Implementation of the Dublin III Regulation, DG Migration and Home Affairs, Final report, 2016
European commission, COM(2016) 197 final, Communication from the Commission to the European Parliament and the Council, Towards a Reform of the Common European Asylum System and Enhancing Legal Avenues to Europe, 2016
European commission, COM(2016) 270 final, 2016/0133 (COD),Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council Establishing the Criteria and Mechanisms for Determining the Member State Responsible for Examining an Application for International Protection Lodged in one of the Member States by a Thirdcountry National or a Stateless Person, 2016
Council of the European Union, EUTurkey Statement, 18 March 2016
European Commission, Implementing the EUTurkey Agreement – Questions and Answers, 4 April 2016.
European Commission, Operational implementation of the EUTurkey Agreement, 23 May 2016
European commission, E, Communication from the commission to the European parliament, the European council and the council, Second Report on the progress made in the implementation of the EUTurkey Statement, 15.6.2016 COM(2016) 349 final Brussels, 2016
European commission, Communication from the Commission to the European Parliament, the European Council and the Council, Next Operational Steps in EUTurkey Cooperation in the Field of Migration, COM(2016), 2016
European Commission, Relocation and Resettlement: EU Member States urgently need to deliverBrussels, press release, 16 March 2016.
Relocation and Resettlement: EU Member States must act to sustain current management of flows Brussels, press release, 18 May 2016
Relocation and Resettlement: Positive trend continues, but more efforts needed, Brussels, 13 July 2016
European Commission, COM(2016) 480 final, Communication from the Commission to the European Parlament, the European Council and the Council, 13 juli 2016
ECRE, Greece amends its asylum law after multiple Appeals Board decisions overturn the
UN Doc. CERD/C/TUR/46, UN Committee on the elimination of racial discrimination, consideration of reports submitted by states parties under article 9 of the convention – Combined fourth to sixth periodic report of states parties: Turkey, 17 April 2014, http://www.refworld.org/docid/565306b64.html
UNHCR, Global Trends, Forced displacemen in 2015,
https://sverigeforunhcr.se/sites/default/files/media/globaltrends2015.pdf
European Council on Irregular Migration & Return,
http://ec.europa.eu/dgs/homeaffairs/whatwedo/policies/irregularmigrationreturnpolicy/i ndex_en.htm
UNHCR, Summary Conclusions on the Concept of “Effective Protection” in the Context of Secondary Movements of Refugees and AsylumSeekers,
http://www.refworld.org/docid/3fe9981e4.html
Kommissionen, Europe without borders – The Schengen area,
http://ec.europa.eu/dgs/homeaffairs/elibrary/docs/schengen_brochure/schengen_brochur e_dr3111126_en.pdf
Övrigt
Greek Law 3907/2011 “on the establishment of an Asylum Service and a First Reception Service, transposition into Greek legislation of Directive 2008/115/EC
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Report from GUE/NGL Delegation to Turkey, May 24, 2016, What Merkel, Tusk and Timmermans should have seen during their visit to Turkey, 10 May 2016.
The Independent, Turkish border guards 'shoot eight Syrian refugees dead' including women and children trying to reach safety, 22 april 2016.
The Independent, Turkish border guards 'shoot eight Syrian refugees dead' including women and children trying to reach safety, 22 april 2016.