En   statscentrerad   solidaritetsprincip     64

 

7   Ett   breddat   solidaritetsbegrepp?     64 

Den ovan förda analysen har demonstrerat ett begränsat solidaritetskoncept,        som främst ska tjäna medlemsstaternas intressen. Följande kapitel kommer att        föra en diskussion kring behovet av en solidaritetsprincip som är baserad på        de skyldigheter EU och dess medlemsstater har att respektera asylsökande        individers   grundläggande   rättigheter.  

 

7.1   En   statscentrerad   solidaritetsprincip     64 

Solidaritetsprincipen inom EUs asylrätt är som visat inte tillräckligt för en jämn        ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna. Mitsilegas har argumenterat för att        ett perspektiv på asylrätten som enbart är inriktad på att fördela “bördan”       

bidrar till ett solidaritetskoncept som är statscentrerat och exkluderande.      ²⁵³ 

252   ECRE,   Greece   amends   its   asylum   law   after   multiple   Appeals   Board   decisions   overturn   the  presumption   of   Turkey   as   a   ‘safe   third   country’, 

http://www.ecre.org/greece­amends­its­asylum­law­after­multiple­appeals­board­decisions­over turn­the­presumption­of­turkey­as­a­safe­third­country/ ,   och   European   commission, 

Communication   from   the   commission   to   the   European   parliament,   the   European   council   and   the  council,   Second   Report   on   the   progress   made   in   the   implementation   of   the   EU­Turkey 

Statement. 

253   Mitsilegas,   Solidarity   and   Trust   in   the   Common   European   Asylum   System,   Comparative  Migration   Studies,   s.   186­187.  

Detta är slutsatser som kan dras även efter förevarande uppsats: i CEAS står        staternas intressen över individens. Icke­EU­medborgare och deras rättigheter        exkluderas. Trots att CEAS ska tillämpas uniformt och vara baserad på        solidaritet mellan medlemsstaterna visar verkligheten att solidariteten mellan        medlemsstater   uteblir,   och   att   det   är   skyddssökande   individer   som   drabbas. 

Dublinförordningen tjänar som ett bra exempel på denna misslyckade

       

statscentrerade solidaritet. Trots att systemet är en hörnsten i CEAS är den en        stark bidragande faktor till den ojämna fördelningen mellan medlemsstater.       

Förordningen faller som nämnts in under solidaritetsprincipen i artikel 80        FEUF, men det står klart att      systemet inte etablerats som en          solidaritetsmekanism.²⁵⁴  Trots att humanitära överväganden och asylsökandes        egna preferenser spelar en roll enligt Dublinförordningen så är ett primärt mål        att hindra sekundära rörelser.      ²⁵⁵ Den obligatoriska hierarkin som är designad        att omfördela ansvaret mellan medlemstater har resulterat i en ojämn        fördelning och många medlemsstater står under en större press än andra till        följd av sitt geografiska läge. Det geografiska läget borde dock inte vara        avgörande för hur ansvaret för skyddssökande fördelas. Åtgärder bör istället        tas   för   att   ge   förutsättningar   för   en   jämnare   fördelning   än   vad   som   finns   idag.  

Dublinsystemet  grundar  sig  dessutom  på  det  generaliserade  antagandet att alla medlemsstater betraktas som säkra länder enligt reglerna i        APD,  respekterar  internationella  åtaganden  och  principen  om  non­refoulement, något som visat sig genom praxis inte stämma.      ²⁵⁶ Även  avtalet med Turkiet pekar mot en statscentrerad, exkluderade och        icke­fungerande solidaritetsprincip. Med en bristande politisk vilja bland EUs        medlemsstater att ta emot skyddssökande, söker EUs institutioner istället en        lösning   som   går   ut   på   att   helt   hindrar   människor   från   att   komma   hit. 

Den tillfälliga planen om omlokalisering skulle kunna vara ett uttryck för        solidaritet, mot asylsökande och medlemsstater emellan. Omlokalisering av        det stora antalet skyddssökande från länder längs med EUs gränser skulle       

254   Avsnitt   4.2   och   4.3. 

255   Costello,   The   Human   Rights   of   Migrants   and   Refugees   in   European   Law,   s   257   och   ovan  avsnitt   4.2   och   5.1. 

256   Kapitel   6. 

kunna fördela ansvaret jämnare mellan medlemsstater, och på så sätt ge        större möjligheter till människor som söker skydd att få tillgång till ett bra och        effektivt asylsystem. Som framkommit saknas dock den politiska viljan, och när        solidaritet mellan medlemsstater uteblir har vi det resultat denna uppsats        uppvisat.   

Att det finns ett behov att konkretisera och omarbeta EUs        solidaritetspolicy inom området för asyl framstår som uppenbart. Att        solidaritetsåtgärder lämnas åt diskretionen av varje medlemsstat har        bevisligen inte fungerat. Att ge artikel 80 tillräcklig tydlighet för att vara ett        instrument inte bara för ett moraliskt åtagande utan ett instrument med legala        implikationer kan vara ett sätt att få den statscentrerade solidaritetsprincipen,        och således    CEAS,  att  fungera  bättre.  Det  skulle  gynna  både  medlemsstaterna och människor som flyr till Europa i hopp om en trygg        tillvaro.   

 

7.2   En   vertikal   förstående   av   solidaritetsprincipen     66 

Ovan har visat att den statscentrerade solidaritetsprincipen som inte fungerar        påverkar solidariteten mellan EU, stater och skyddssökande individer och        skyddet dessa får. Den har lett till ständiga brott mot individers grundläggande        rättigheter och principen om non refoulement. CEAS har en lång väg att gå för        att kunna bemöta både staters och individers intressen på området för asyl.       

En vertikal tillämpning av solidaritetsprincipen som sätter skyddsökande        individers intressen och rättigheter i fokus skulle kunna främja solidaritet mot        individer och i förlängningen mellan medlemsstaterna. En konkret förståelse        för vad som krävs av stater, gäntemot andra stater och mot skyddssökande        individer är något som skulle behövas för att EU och dess medlemsstater ska        kunna stå upp för de grundläggande rättigheterna det är bundna av.       

Svårigheterna hos medlemsstater att möta den interna solidariteten och        skydda mänskliga rättigheter kräver en utveckling av solidaritetskonceptet mot       

en mer omfattande infallsvinkel genom att erkänna värdet och effekterna av        åtgärderna   som   tas,   interna   och   extrent.  

Så som Mitsilegas menar så pekar praxis som N.S mot ett        solidaritetskoncept som inkluderar asylsökande individers intressen.      ²⁵⁷  Solidariteten är dock främst beroende av åtgärder från unionens sida. Därför        är även i frågan om en vertikal tillämpning av solidaritetsprincipen en dialog        kring artikel 80 FEUF av intresse. Artikeln skulle kunna vara vägen mot en        effektiv implemention av en gemensam moralisk standard för att skydda        asylsökande och stötta medlemsstater som står under en högre press. Artikeln        är dock inte i dagsläget klart definierad utifrån dess mål eller vilka standarder        som krävs för att möta dessa. Utmaningen som detta innebär för EU framkallar        frågan om diskretionen som stater har vad gäller mottagande av        skyddsbehövande kan leda till en hållbar lösning. En tydligare definition av        artikel 80 som ett solidaritetsinstrument med legala implikationer skulle kunna        inskränka staternas suveränitet, något som skulle vara föga populärt. Det        kanske dock är priset att betala för att kunna tillgodose de skyddssökandes        behov. 

Att fundera på här är TPD, som aldrig tillämpats. Processen i TPD        liknar processen med omlokalisering. Skillnaden är att direktivet är        skyddsorienterat och har en stark länk till en vertikal förståense av        solidaritetskonceptet. Att direktivet aldrig implementerats visar på kampen        mellan medlemsstaters och skyddssökandes intressen, mellan staters        suveränitet och överstatligheten och uppfattningen att de nationella systemen        utnyttjas   av   tredjelandsmedborgare. 

   

8   Sammanfattning   och   slutsatser     67 

 

”In response to the migration crisis            facing   the   EU,   the   objective   must   be   to 

257 Mitsilegas, Solidarity and Trust in the Common European Asylum System, CMS 2 (2):                         

181­202   s.198­199. 

rapidly stem the flows, protect our            external  borders,  reduce  illegal  migration and safeguard the integrity of            the   Schengen   area.”  ²⁵⁸

 

Föreliggande uppsats har berört solidaritet inom EU, en princip som ska        genomsyra asyl­, immigrations­ och gränspolitiken inom EU och som de        senaste åren utsatts för stor prövning då oroligheter i omvärlden har gjort att        ett   stort   antal   människor   söker   sig   till   Europa   för   en   tryggare   tillvaro. 

Syftet har varit att, genom Dublinförordningen, omlokalisering av        skyddssökande  och  EUs  flyktingavtal  med  Turkiet,  utmana  solidaritetsprincipens förhållande till det gemenskapsrättsliga asylsystemet.       

Uppsatsen har därför behandlat solidaritetsprincipen, dess betydelse och        dess verkställbarhet genomgående genom dess kapitel. Genom detta har jag        argumenterat för att en bredare förståelse av solidaritetsprincipen krävs för        att kunna garantera och säkerställa skyddssökande individers grundläggande        rättigheter. 

Något som framkommit under uppsatsens gång är uppfattningen i EU att ett        priviligerande av asylsökandes intressen leder till att de nationella        asylsystemen  utnyttjas.  Den  uppfattningen  speglas  i  sättet  de  lagstiftningsakter som demonstrerats här används, med en solidaritetsprincip        på området för asyl som innebär att medlemsstaternas intressen sätts i        främsta rummet. Det som framkommit vid ett studium av tillämpningen av        artikel 80 FEUF och solidaritetsprincipen på området för asyl är att den söker        en rättvis fördelning av bördan som kommer med EUs gränser, migration och        asyl. Att kvantifiera rättvisa på området för asyl har dock visat sig        problematiskt och    medlemsstaters behov och intressen ställs mot EUs        målsättningar   och   asylsökande   individers   behov   av   skydd.   

Solidaritet enligt artikel 80 är beroende av åtgärder från unionen och        några åtgärder baserade på artikeln finns inte idag. En legal grund från vilken        en skyldighet till solidaritet kan härledas finns dock att hämta i akter som       

258   European   Council   conclusions. 

EASO, AMIF och bestämmelser om omlokalisering.  För att dessa åtgärder i sin        tur ska få verkan krävs att medlemsstaterna visar den lojalitet som krävs av        dom i enlighet med fördraget. Uppsatsen har dock visat att denna solidaritet        på grund av bristande vilja ofta uteblir. Det gör att åtgärder som        omlokaliseringar från Grekland och Italien och vidarebosättningar från Turkiet        inte fungerar tillfredsställande och skyddssökande individer hamnar i ett limbo.       

Bristen på politisk vilja göra också att möjligheterna för dessa åtgärder att        verka   som   ett   alternativ   till   osäker   irreguljär   invandring   fallerar. 

Med Dublinsystemet som hörnsten i CEAS har det skapats en ojämn        fördelningen mellan medlemsstater och visar på en statscentrerad        solidaritetsprincip som inte fungerar. Trots humanitära överväganden är ett        primärt mål snabba processer och förhindrandet av sekundära rörelser, något        som sker med hjälp av koncepten om säkra länder och säkra tredje länder.       

Presumtionen av vad som är ett säkert land att skicka tillbaka skyddssökande        individer till innefattar även Turkiet, vilket har lett till EUs flyktingavtal med        landet i fråga. Trots att positiva steg har tagits av landet för att introducera ett        effektivt och rättvist asylsystem visar undersökningen ovan att Turkiet inte        uppfyller   kriterierna   för   att   klassas   som   ett   säkert   tredjeland. 

Solidaritetsprincipen så som den tillämpas idag har lett till ett allt för        stort fokus på staters intressen, och intresset att hålla skyddssökande        individer borta. Det har lett till att individers grundläggande rättigheter och        principen om non refoulement helt ignoreras av EUs instutioner. En vertikal        tillämpning av solidaritetsprincipen som sätter skyddsökande individers        intressen och rättigheter i fokus behövs. När medlemsstaternas intressen är        det som prioriteras blir fokus på snabba processer och förhindrandet av        sekundära rörelser en grogrund till åtgärder där individers rättigheter        ignoreras och kränks. Detta har demonstrerats ovan genom avtalet med        Turkiet. På grund av detta bör EUs solidaritetsbegrepp utsträckas till att        innefatta   asylsökande   individer. 

En konkret förståelse för vad som krävs av stater, gentemot andra        stater och mot skyddssökande individer, krävs för att EU och dess        medlemsstater ska kunna stå upp för de grundläggande rättigheterna de är       

bundna av. Detta ligger också i linje med den redovisade praxis som kritiserat        Dublinförordningen. CEAS har en lång väg att gå för att kunna bemöta både        staters och individers intressen på området för asyl. Vägen kanske kan        påbörjas genom att ge artikel 80 FEUS en tydligare definition med legala        implikationer.  

                 

 

       

Källförteckning     69 

FN­dokument 

FN:s   allmänna   förklaring   om   de   mänskliga   rättigheterna   

Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller        bestraffning  

 

Konventionen   angående   flyktingars   rättsliga   ställning  EU­dokument 

Fördrag 

Fördraget   om   Europeiska   Unionen   

Fördraget   om   Europeiska   Unionens   Funktionssätt   

EUs   stadga   om   de   grundläggande   rättigheterna  för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till        internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven        för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade        en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös        person   har   lämnat   in   i   någon   medlemsstat  inrättande av asyl­, migrations­ och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut        2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr        573/2007/EG   och   nr   575/2007/EG   och   rådets   beslut   2007/435/EG 

Beslut 

Rådets   beslut   (EU)   2015/1601   of   22   September   2015 

 

Rådets beslut (EU) 2015/1523 of 14 September 2015 establishing provisional measures        in   the   area   of   international   protection   for   the   benefit   of   Italy   and   of   Greece 

Bernitz, Ulf, Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 5:e upplagan, Norstedts juridik,        2014 

Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, I red. Korling, Fredrik, Namboni, Mauro, Juridisk        metodlära,   Studentlitteratur,   2015 

 

Koutrakos,   Panos,   EU   International   Relations   Law,   2:a   upplagan,   Hart   Publishing,   2015   

Lauterpacht, Sir Elihu, Bethlehem, Daniel, The scope and content of the principle of        non­refoulement: Opinion, Feller, Erika, Türk, Volker & Nicholson, Frances (red.), Refugee        Protection   in   International   Law,   1   u.,   Cambridge   University   Press,   2003 

 

Lebeck,   Carl,   EU­stadgan   om   de   grundläggande   rättigheterna,   Studentlitteratur,   2013   

Lebeck, Carl, EU­stadgan om de grundläggande rättigheterna, 2:a upplagan,        Studentlitteratur,   2016 

 

O´Nions, Helen: Asylum – A Right Denied, A Critical Analysis of European Asylum Policy,        Ashgate,   2014  

 

Marx, Reinhard,    Non­refoulement, Access to Procedure and Responsibility for        Determining Refugee Claims, i Selina Goulbourne, Law and Migration, Edward Elgar        Publishing,   1998 

Borgmann­Prebil (eds.) Promoting Solidarity in the European Union, Oxford University        Press,   2010 

UNHCR, Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättliga        ställning,   Upplaga   1:2,   Nordstedts   Juridik   AB,   2001 

 

Vedsted­Hansen, Jens. Non­admission policies and the right to protection: refugees        choice versus states exclusion?, i Hathaway, James C. (red.), Human rights and refugee        law,   andra   upplagan,   Edward   Elgar,   2013  

 

Wolfrum, Rüdiger, Solidarity, i Oxford handbook of international human rights law, Oxford        University   Press,   2013. 

 

Wouters, Cornelis Wolfram, International Legal Standards for the Protection from        Refoulement,   Hart   Publishing   Ltd,   2009   

Artiklar 

Amnesty International. The Human Cost of Fortress Europe: Human Rights Violations        Against Migrants and Refugees at Europe’s Borders, Index nr: EUR 05/001/2014, 9 juli        2014  

 

Amnesty International, Europe’s gatekeeper unlawful detention and deportation from        Turkey,   Index   nr:   EUR   44/3022/2015,   15   december   2015 

 

Amnesty International, Turkey ‘safe country’ sham revealed as dozens of Afghans forcibly        returned   hours   after   EU   refugee   deal,   23   March   2016 

 

Amnesty International, Turkey: Illegal mass returns of Syrian refugees expose fatal flaws in        EU­Turkey   deal,   1   April   2016 

 

Amnesty International, “Urgent Action: Syrians Returned from Greece, Arbitrarily Detained,”       

AI   Index   EUR   44/4071/2016,   19   May   2016   

Amnesty International, NO SAFE REFUGE, Asylum­seekers and refugees denies        protection   in   Turkey,   Index   nr:      EUR   44/3825/201,   3   juni   2016 

Garlick, Madeline, Strengthening refugee protection and meeting challenges: The        European Union’s next steps on asylum, Migration Policy Institute, Policy Breif Series, no       

McDonough, Paul, Tsourdi, Evangelia, Putting solidarity to the test: assessing Europe’s        response   to   the   asylum   crisis   in   Greece,   UNHCR,   2012  

 

Migration Policy Institute, policy brief, Strengthening refugee protection and meeting        challenges:   The   European   Union’s   next   steps   on   asylum,   June   2014 

 

Mitsilegas, Solidarity and Trust in the Common European Asylum System, Comparative       

UNHCR’s observations on the European Commission’s proposal for a Council Directive        on minimum standards on procedures for granting and withdrawing refugee status        (COM(2000)   326   final/2,   18   June   2002) 

 

UNHCR, Advisory Opinion on the Extraterritorial Application of Non­Refoulement        Obligations under the 1951 Convention Relation to the Status of Refugees and its 1967       

Mål   C­159/99,   Commission   v.   Italy,   2001   

Förenade målen Yassin Abdullah Kadi and Al Barakaat International Foundation v Council        of   the   European   Union,   C­402/05   P   ,C­415/05   

Vilvarajah and others v. the United Kingdom,(app.nos. 13163/87, 13164/87, 13165/87,        13447/87,   13448/87) 

European Commission, Proposal for a Council Directive on minimum standards for giving        temporary protection in the event of a mass influx of displaces persons and on measures       

The   Draft   Treaty   Establishing   a   Constitution   for   Europe   (2003/C   169/01)   

European Commission, Green Paper on the future Common European Asylum System,        COM   (2007)   301   final 

 

KOM(2008) 820 slutlig Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier        och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en        ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person        har   gett   in   i   någon   medlemsstat   (omarbetning) 

 

European Parliament, What system of burden­sharingbetween Member States for the        reception   of   asylum   seekers?,   Studie,   2010 

 

European Parliament, The implementation of article 80 on the principle of solidarity and        fair sharing of responsibility, including its financial implications, between the Member        States   in   the   field   of   border   checks,   asylum   and   immigration,   studie,   2011 

European Commission, The European Commission’s response to the migratory flows        from   North   Africa,   Press   release,   8   April   2011  

 

European Commission, on enhanced intra­EU solidarity in the field of asylum. An EU

       

agenda   for   better   responsibility­sharing   and   more   mutual   trust,   COM   (2011)   835   final   

Amended proposal for a Directive of the European parliament and of the Council on        common procedures for granting and withdrawing international protection status (Recast)        Amended proposal for a Directive of the European parliament and of the Council on        common procedures for granting and withdrawing international protection status (Recast),        COM/2011/0319   final,   2011  and practical solidarity towards Member States facing particular pressures on their asylum        systems,   including   through   mixed   migration   flows,   8   March   2012. 

Eeuropean commission, Evaluation of the Implementation of the Dublin III Regulation, DG        Migration   and   Home   Affairs,   Final   report,   2016 

 

European commission, COM(2016) 197 final, Communication from the Commission to the        European Parliament and the Council, Towards a Reform of the Common European        Asylum   System   and   Enhancing   Legal   Avenues   to   Europe,   2016 

 

European commission, COM(2016) 270 final, 2016/0133 (COD),Proposal for a        Regulation of the European Parliament and of the Council Establishing the Criteria and        Mechanisms for Determining the Member State Responsible for Examining an Application        for International Protection Lodged in one of the Member States by a Third­country        National   or   a   Stateless   Person,   2016 

 

Council   of   the   European   Union,   EU­Turkey   Statement,   18   March   2016   

European Commission, Implementing the EU­Turkey Agreement – Questions and        Answers,   4   April   2016. 

 

European Commission, Operational implementation of the EU­Turkey Agreement, 23 May        2016 

 

European commission, E, Communication from the commission to the European        parliament, the European council and the council, Second Report on the progress made in        the implementation of the EU­Turkey Statement, 15.6.2016 COM(2016) 349 final Brussels,        2016 

 

European commission, Communication from the Commission to the European Parliament,        the European Council and the Council, Next Operational Steps in EU­Turkey Cooperation        in   the   Field   of   Migration,   COM(2016),   2016 

 

European Commission, Relocation and Resettlement: EU Member States urgently need to        deliverBrussels,   press   release,   16   March   2016. 

 

Relocation and Resettlement: EU Member States must act to sustain current management        of   flows   Brussels,   press   release,   18   May   2016 

 

Relocation and Resettlement: Positive trend continues, but more efforts needed, Brussels,        13   July   2016 

 

European Commission, COM(2016) 480 final, Communication from the Commission to        the   European   Parlament,   the   European   Council   and   the   Council,   13   juli   2016 

ECRE,   Greece   amends   its   asylum   law   after   multiple   Appeals   Board   decisions   overturn   the 

UN   Doc.   CERD/C/TUR/4­6,   UN   Committee   on   the   elimination   of   racial   discrimination,  consideration   of   reports   submitted   by   states   parties   under   article   9   of   the   convention   –  Combined   fourth   to   sixth   periodic   report   of   states   parties:   Turkey,   17   April   2014,   http://www.refworld.org/docid/565306b64.html 

 

   UNHCR,   Global   Trends,   Forced   displacemen   in   2015, 

https://sverigeforunhcr.se/sites/default/files/media/global­trends­2015.pdf    

European   Council   on   Irregular   Migration   &   Return, 

http://ec.europa.eu/dgs/home­affairs/what­we­do/policies/irregular­migration­return­policy/i ndex_en.htm 

 

UNHCR,   Summary   Conclusions   on   the   Concept   of   “Effective   Protection”   in   the   Context   of  Secondary   Movements   of   Refugees   and   Asylum­Seekers, 

http://www.refworld.org/docid/3fe9981e4.html   

Kommissionen,   Europe   without   borders   –   The   Schengen   area, 

http://ec.europa.eu/dgs/home­affairs/e­library/docs/schengen_brochure/schengen_brochur e_dr3111126_en.pdf 

Övrigt 

Greek Law 3907/2011 “on the establishment of an Asylum Service and a First Reception        Service,   transposition   into   Greek   legislation   of   Directive   2008/115/EC 

 

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande        friheterna 

 

Report from GUE/NGL Delegation to Turkey, May 2­4, 2016, What Merkel, Tusk and        Timmermans   should   have   seen   during   their   visit   to   Turkey,   10   May   2016. 

 

The Independent, Turkish border guards 'shoot eight Syrian refugees dead' including        women   and   children   trying   to   reach   safety,   22   april   2016. 

The Independent, Turkish border guards 'shoot eight Syrian refugees dead' including        women   and   children   trying   to   reach   safety,   22   april   2016. 

In document Fort Europa: Om en bristfällig solidaritet inom det gemensamma Europeiska asylsystemet (Page 64-80)