Funkar det? 50
6.1 Säkra länder och ett effektivt skydd? 50
6.3.2 Rättvis behandling av flyktingars ansökan i Grekland? 56
Domar enligt ovan avsnitt 6.2.2 som berör Grekland och grundläggande rättigheter för skyddssökande kan delvis spåras till det överväldigande antalet migranter som söker sig till Europa genom att först ta sig till Grekland. Av de över en miljon flyktingar som anlände till Europa år 2015 kom en stor andel av dessa över medelhavet till Grekland och Italien. 214 Rättsfallen ovan visar att behandlingen av flyktingar i Grekland tidigare har ifrågasatts av både EUdomstolen och Europadomstolen. M.S.Sdomen har inte bara påverkat synen på dublinsystemet utan synliggjorde även missförhållanden för flyktingar på tre områden: förhållanden för flyktingar i förvar, generella levnadsstandarder, och brister i asylsystemet. Det sistnämnda är av vikt för föreliggande uppsats då det är avgörande för legaliteten av avtalet med Turkiet.
Som nämnts går avtalet ut på att tillåta Grekland att skicka tillbaka individer som inte ansöker asyl om i Grekland, de individer som i grekland inte anses ha rätt till internationellt skydd och de vars asylansökan Greklands
212 European Commission, Communication from the Commission to the European Parliament, the European Council and the Council, Next Operational Steps in EUTurkey Cooperation in the Field of Migration).
213 Ibid, s.3.
214 Frontex, Frontex Risk Analysis Network (FRAN), 22 januari 2016, tillgänglig genom:
http://frontex.europa.eu/assets/Publications/Risk_Analysis/FRAN_Q1_2016_final.pdf .
myndigheter anser vara otillåtna. Processen för de beslut som på det sättet drabbar individer måste enligt APD artikel 34 hålla en viss standard.
Medlemsstaterna ska ge sökanden möjligheten att lägga fram sina synpunkter på de grunder som enligt artikel 33 kan ligga till grund för en förflyttning till ett tredje land, innan beslut om ansökan om internationellt skydd ska tas upp till prövning eller inte. Därför ska en personlig intervju genomföras för att kunna avgöra om ansökan ska upptas till prövning.
Tillgång till kvalitativa asylprocesser i Grekland var ett av de största problemen med Greklands asylsystem enligt fallet M.S.S. Detta har därför varit i fokus för den Grekiska reformen på området som antogs 2011. 215 Sedan dess har dock systemet fått utstå fortsatt kritik för att vara ineffektiv. Ett ansenligt antal skyddssökande som vill ansöka om asyl i Grekland hinner inte registrera sig i tid och riskerar att bli återsända eller utsatta för refoulement.216
6.3.3 Turkiet som ett säkert tredje land 57
EUs avtal med Turkiet är som nämnts baserat på grunden att asylsökande har tillgång till ett effektivt skydd i Turkiet. För att ett återsändande ska vara lagligt krävs att asylsökande och flyktingar kan utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter, inkluderat rättigheterna som sätts ut i flyktingkonventionen och principen om non refoulement enligt tidigare kapitel. Det innebär att individerna måste vara garanterade rättvisa och effektiva procedurer för att få sin status som flykting bestämd, att inom rimlig tid få tillgång till en hållbar lösning som integration och tillgång till underhåll och uppehälle för att kunna upprätthålla en adekvat levnadsstandard. 217 Grekland och EU får därför inte skicka tillbaka någon som riskerar att allvarligt få sina mänskliga rättigheter kränkta.
215 Greek Law 3907/2011 “on the establishment of an Asylum Service and a First Reception Service, transposition into Greek legislation of Directive 2008/115/EC
216 UNHCR Observations: Current Situation of Asylum in Greece, s. 1518.
217 Avsnitt 6.1.
Detta avsnitt kommer att titta på relevanta delar i det Turkiska asylsystemet för att ytterligare undersöka legaliteten bakom återsändanden av skyddssökande individer.
Turkiets nya asylsystem fungerar det?
Av största vikt är att en person som blir återsänd till ett tredje land har möjlighet att ansöka om flyktingstatus och får det skydd som då följer av Genevekonventionen. Turkiets första lag på området för asyl, Law on Foreigners and International Protection (LFIP), antogs för enbart ett par år sedan, 2013.218 Lagen utvecklades under inflytande från UNHCR, Europarådet och andra sociala organisationer. 219
Oroliga röster har hörts som ifrågasätter lagens implementering och att träningen för personalen som ska implementera lagen i enlighet med grund
läggande rättigheter och asyllagstiftning är undermålig. 220 Lagen har också kritiserats för att inte ta bort de geografiska begränsningar som gör att enbart individer från Europeiska länder kan få en flyktingstatus. Asylsökande från andra länder förväntas vidarebosättas eller återsändas till sina hemländer. 221 Amnesty har kritiserat denna begränsning då den tvingar flyktingar att leva i fattigdom eller arbeta illegalt under utsatta former. 222 Frelick, Human Rights Watch, skriver att Syrier, Irakier och Afganer som skickas till Turkiet, inte kommer att kunna erhålla flyktingstatus på det sättet APD kräver. 223
LFIP garanterar annars grundläggande mänskliga rättigheter till migranter, asylsökande och flyktingar, så som tillgång till legal rådgivning, skydd mot tortyr och illabehandling osv. Dock har det visat sig att lagens garantier i praktiken inte fungerar. Turkiets asylsystem har beskrivits som ett
218 Republic of Turkey, Law on Foreigners and International Protection, http://www.refworld.org/pdfid/5167fbb20.pdf .
219 UN, CERD/C/TUR/46, http://www.refworld.org/docid/565306b64.html , p. 18.
220 Amnesty International, NO SAFE REFUGE, Asylumseekers and refugees denies protection in Turkey, s. 13 ff.
221 Kilberg, Turkey’s Evolving Migration Identity, Migration Policy Institute.
222 Amnesty International. The Human Cost of Fortress Europe: Human Rights Violations Against Migrants and Refugees at Europe’s Borders, s. 26.
223 Frelick, Is Turkey safe for refugees?,
https://www.hrw.org/news/2016/03/22/turkeysaferefugees .
system som inte alls skapar en säker plats för migranter och flyktingar, utan snarare skapar ett limbo där dessa individer får vänta utan framtidsutsikt. 224 Den synen har ytterligare bekräftats av Amnesty Internationals rapport från mars 2016 som hävdar att asylsökande och flyktingar inte får tillgång till en rättvis och effektiv process för att få en status i Turkiet. Rapporten bekräftar Ulusoys argumentation kring systemet som fortfarande är i uppstartsprocessen, och inte är kapabelt att hantera miljontals flyktingar.
Bevis pekar på att många avgörande aspekter i LFIP inte fungerar. 225 Ytterligare frågetecken gäller kvaliten på besluten som fattas. Under april 2016 rapporterade Turkiet att 30.000 beslut tagits, en mängd som ytterligare höjer misstänksamheten. Det är även ett ytters litet antal fall som når domstolarna i landet. 226
Enligt Amnesty finns inga säkra uppgifter som stödjer att Turkiet uppfyller kraven på rättvisa och effektiva procedurer, trots att detta är något EU och Grekland måste vara övertygade om enligt APD. 227
Frihetsberövande, omänsklig och förnedrande behandling
Som framgår av principen om non refoulement och konceptet om effektivt skydd, får stater inte återsända någon som riskerar att allvarligt få sina mänskliga rättigheter kränkta i landet individen återsänds till. 228 I Turkiet har upprepade rapporter om skjutningar och misshandel av syriska flyktingar uppdagats.229 Amnesty har även rapporterat att syriska flyktingar som frivilligt har gått med på att återsändas till Turkiet har fått sina mänskliga rättigheter kränkta, bla genom godtyckliga frihetsberövanden och nekad rättslig representation och specialiserad medicinsk vård. 230
224 Ulusoy, Turkey as a Safe Third Country?
225 Amnesty International, No safe refuge: Asylumseekers and refugees denied effective protection in Turkey, s. 1317.
226 Ibid, s. 16.
227 Ibid, s. 14 f.
228 Se avsnitt 3.1.3, 3.2.2, 3.2.3 och 6.1.
229 Human Rights Watch, Turkey: Border Guards Kill and Injure Asylum Seekers,
https://www.hrw.org/news/2016/05/10/turkeyborderguardskillandinjureasylumseekers .
230 Amnesty International, Urgent Action: Syrians Returned from Greece, Arbitrarily Detained.
LFIP tillhandahåller regler för två typer av frihetsberövande som båda innebär ett administrativt frihetsberövande under en ansökningsprocess. 231 Det finns idag ingen statistik över antalet skyddsansökningar som är under process i Turkiet. Inte heller finns det någon information angående antalet skyddssökande individer som frihetsberövats. 232 Det har dock rapporterats om hundratals frihetsberövade asylsökande som lever under usla omständigheter och illabehandling. 233 Enligt samma rapport började Turkiet i början av september 2015 anhålla skyddssökande, som försökte korsa gränsen mot EU, för att frakta dem till isolerade läger. Frihetsberövandena ska ha varat mellan ett par veckor upp till två månader, utan att de skyddssökande fick någon information om varför de frihetsberövats. Enligt rapporten anser inte de Turkiska myndigheterna dessa läger vara platser för frihetsberövande, utan snarare ett boende. Dessa myndigheter har bekräftat överbefolkning på dessa boenden och försenad tillgång till sjukvård. 234
Förutom rapporter om olagliga frihetsberövanden har även Turkiska advokater rapporterat om omänskliga och förnedrande behandlingar av skyddssökande. Bland annat rapporteras om minderåriga som sitter i isolering utan familjemedlemmar, och möjliga fall av tortyr. 235 Efter ett självmord på Erzurum Removal Centre i december 2015 har fler rapporter om nekad kontakt med familjemedlemmar och advokater, fastkedjande, isolering och skyddssökande som frihetsberövats för terrormisstanke utan formella undersökningar. 236
231 DCR/ECRE Desk Research on Application of a Safe Third Country and a First Country of Asylum Concepts to Turkey, p. 48.
232 Ibid, p. 49.
233 Amnesty International, Europe’s gatekeeper unlawful detention and deportation from Turkey.
234 Report from GUE/NGL Delegation to Turkey, May 24, 2016, What Merkel, Tusk and Timmermans should have seen during their visit to Turkey,
235 Frelick, Is Turkey safe for refugees?,
https://www.hrw.org/news/2016/03/22/turkeysaferefugees .
236 NOAS, Seeking Asylum in Turkey, A critical review of Turkey's asylum laws and practices, s.
34 ff.
Turkiet och principen om non refoulement
För att ett återsändande till Turkiet ska vara lagligt enligt APD får det heller inte finnas en risk att människor förs vidare till platser där de riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta. 237 Som framkom under avsnitt 3 i förevarande arbete förbjuder principen om non refoulement inte bara ett återsändande av flyktingar till platser där deras liv eller frihet är hotade.
Principen innebär även ett förbud mot att avvisa skyddssökande som riskerar en sådan behandling, och att återsända flyktingar till en plats där de senare riskerar att utsättas för refoulement.
Vid tiden för EUs avtal med Turkiet hade Turkiet nyligen stängt sina gränser för Syriska flyktingar. 238 I april intervjuade Human Rights Watch åtta personer som beskrev hur Turkiets gränsvakter brukade våld för att få Syriska flyktingar att återvända till Syrien. 239 Detta har även bekräftats av ECRE.240 I maj 2016 publicerade Human Rights Watch en artikel om antalet misshandlade, skadade och till och med dödade människor vid de Turkiska gränserna.241 Användandet av vattenkanoner och skjutvapen har ytterligare förhindrat flyktingar från att ta sig över gränsen till Turkiet, och media har rapporterat om att 8 personer, inklusive barn, blivit dödade. 242
Förutom tragiken när flyktingar hindras från att ta sig över gränserna från länderna där deras liv står på spel, har det även visats att flyktingar i Turkiet riskerar att återsändas och utvisas till platser där deras grundläggande rättigheter riskeras. Amenesty rapporterade i slutet på 2015 att människor i flyktingläger pressas och tvingas till att återvända till Irak och Syrien. 243 Ytterligare en rapport från Amnesty avslöjar att Turkiska myndigheter har samlat och utvisat omkring 100 män, kvinnor och barn till Syrien på daglig
237 Asylprocedurdirektivet, artikel 38.1 c).
238 Frelick, Is Turkey safe for refugees?.
239 Human Rights Watch, Turkey: Open Borders to Syrians Fleeing ISIS.
240 ECRE, ECRE strongly opposes legitimising pushbacks by declaring Turkey a “safe third country”.
241 Human Rights Watch,Turkey: Syrians Pushed Back at the Border.
242 The Independent, Turkish border guards 'shoot eight Syrian refugees dead' including women and children trying to reach safety.
243 Amnesty International,Europe’s Gatekeeper: Unlawful Detention and Deportation of Refugees from Turkey.
basis sedan januari 2016. 244 Samma behandling gäller även andra nationaliteter. Bland annat har det rapporterats om runt 30 Afghanska asylsökande som hållits i förvar, nekats asylförfarande och tvingats återvända till Afghanistan. 245
När Turkiska myndigheter hävdar att dessa återsändanden är frivilliga, menar MülteciDer att skyddssökande är tvingade till att acceptera återsändanden. 246
6.4 Kommentarer 61
Vid en utvärdering av koncepten säkra länder enligt Dublinförordningen och säkra tredje länder enligt APD och flyktingavtalet är dessa förenliga med internationell rätt och grundläggande rättigheter. Det innebär att EUs medlemsstater för återsända människor till ett första asylland eller ett säkert tredje land så länge det inte bryter mot de rättigheter som kommer härav.
Försöken att jämnare fördela effekterna av stora flyktingströmmar har dock visat sig svårt då Dublinförordningen motarbetar solidaritetsprincipen så som denna är tänkt att fungera i CEAS. Trots att förordningen syftar till att ge tillgång till en skyddsprocess, har fokus helt legat på effektivitet och snabbhet, en solidaritet helt inriktad på medlemsstaternas intressen.
Praxis demonstrerar hur begränsande solidaritetsprincipen synes vara när den enbart ska tjäna medlemsstaternas intressen. De Europeiska domstolarna har genom domar som N.S och M.S.S skapat en skyldighet för medlemsstaterna att utvärdera nationella asylförfaranden och ta grundläggande rättigheter på ett större allvar, även inom EU. Domarna har fastslagit att ett land inte kan återsända någon dit det finns en risk för att deras grundläggande rättigheter inte tillgodoses. Även om ett land är att se som ett säkert land, måste en
244 Amnesty International, Turkey: Illegal mass returns of Syrian refugees expose fatal flaws in EUTurkey deal.
245 Amnesty International, Turkey ‘safe country’ sham revealed as dozens of Afghans forcibly returned hours after EU refugee deal.
246 MülteciDer, Observations on refugee situation in Turkey.
person som åberopar principen om non refoulement ha möjlighet att bryta denna presumtionen.
Vad gäller flyktingavtalet behöver det i sig inte vara oacceptabelt under CEAS och de tekniska aspekterna av avtalet bör inte bryta mot några grundläggande rättigheter. Förbudet mot refoulement under flykting
konventionen, EKMR och EUstadgan innebär dock ett förbud mot att återsända människor till ett land där de inte får sina grundläggande rättigheter till godosedda eller är skyddade mot refoulement. Med tanke på de rapporterade omständigheterna i Turkiet är det mycket osäkert om Turkiet möter kraven som ställs i APD på ett säkert tredje land.
Avtalets första paragraf fastställer att “all irregular migrants will be returned to Turkey". 247 Detta är problematisk då det tyder på en kollektiv utvisning, vilket är förbjudet i EUstadgan, EKMR och bryter mot rätten att söka asyl. 248 Formuleringen bör dock bero på stressen som ligger bakom avtalet då resterande paragrafer och hänvisningar till principen om non refoluement motsäger första paragrafen. Ytterligare problem ligger i att avtalets geografiska omfång. I fallet Hirsi Jamaa and Others v. Italy dömde Europadomstolen att stater är skyldiga att ge skyddssökande möjligheten att söka asyl oavsett om de blir hindrade vid gränsen, på båtar eller på internationellt vatten. 249 Peers är av den uppfattningen att avtalet med Turkiet inte speglar skyldigheten som sätts upp i rättsfallet. 250 Vidare ökar avtalet i praktiken både risken för direkt och indirekt refoulement. Det är även starkt ifrågasatt om Turkiet kan tillgodose kravet på ett effektivt system för asylprövning.
Allt detta har bekräftats av fall där den Grekiska instansen för överklagande har avvisat presumtionen om Turkiet som säkert tredje land. 251 Efter detta har dock den Grekiska lagen ytterligare reformerats efter
247 Council of the European Union, EUTurkey Statement.
248 Avsnitt 3.2.2, 3.2.3 och 3.1.1.
249 Hirsi Jamaa v. Italy app.nr. 27765/09.
250 Peers, The final EUTurkey refugee deal: a legal assessment.
251 Appeals Committee on Lesbos stops deportations to Turkey,
https://www.proasyl.de/en/pressrelease/appealscommitteeonlesbosstopsdeportationstotur key/
påtryckning från EU, för att förhindra att presumtionen om Turkiet som säkert tredje land bryts ytterligare. 252
Förhållandet mellan avtalet och skyddssökandes rättigheter brister tydligt och Turkiet borde inte kunna betraktas som ett säkert tredje land. Syftet bakom, och tillämpningen av avtalet är ännu ett bevis på att EU, vid tillämpning av solidaritetsprincipen, enbart har medlemsstaternas intresse för handen. Men lösningarna kanske inte alls hittas genom statistik och ett minskat antal asylsökande som når territoriet. Det kanske är principerna bakom regleringarna, dess funktioner och effekt som måste utredas för att utvärdera dess framgång och ifall den förstärker CEAS eller inte.
7 Ett breddat solidaritetsbegrepp? 64
Den ovan förda analysen har demonstrerat ett begränsat solidaritetskoncept, som främst ska tjäna medlemsstaternas intressen. Följande kapitel kommer att föra en diskussion kring behovet av en solidaritetsprincip som är baserad på de skyldigheter EU och dess medlemsstater har att respektera asylsökande individers grundläggande rättigheter.