Energieffektiviseringsarbetets hinder och drivkrafter

Respondenterna fick besvara frågor rörande vilka hinder och drivkrafter som de ansåg påverka energieffektiviseringsarbetet samt vilket styrmedel som hade störst påverkan på industrin.

Industriaktörer

Flera i respondentgruppen framhåller energiprisernas betydelse och då särskilt de energiintensiva företagen. Energieffektiviseringarna blir därför en viktig del för att kunna sänka kostnader. Om energipriserna ökade så skulle satsningar på energieffektiviseringar få större prioritet. Detta då flera av företagens kostnadsmassa skulle bli alldeles för stor.

Även om satsningarna på energieffektiviseringar skulle få större prioritet så är respondenter osäkra på om investeringar faktiskt skulle genomföras. En respondent beskriver risken att hota med dels högre skatter och dels nya direktiv kan minska industrins motivation till att göra effektiviseringar i landet. Risken finns att företag i stället flyttar sin produktion till andra länder med lägre skatter och avsaknad av tvingande regler.

Troligen skulle inte produktionsflytten ske direkt utan över en längre tidshorisont. Ett möjligt scenario skulle vara att färre investeringar sker i den svenska produktionen till förmån för investeringar utomlands. När inte den svenska fabriksdelen uppfyller något behov så läggs den ned och företaget har således flyttat all sin produktion till andra länder. En respondent beskriver att marknaden är global och ägarna rör sig dit pengarna finns. Det gör att ekonomiska pålagor för energieffektiviseringar riskerar att innebära en hemsko på investeringsklimatet och viljan att verka i Sverige.

Marknadskrafterna kan ha en stor betydelse som drivkraft till energieffektiviseringar. Det kan vara kunder som beaktar hur stor klimatpåverkan som den aktuella produkten innebär eller hur stort ekologiskt fotavtryck som den har. Markandskrafterna skiljer sig dock mellan olika sektorer och produkter inom industrin.

Respondenterna, särskilt de som har en stor andel konsumentprodukter i sitt produktutbud märker av betydelsen av att kunna erbjuda sina kunder energieffektiva produkter. Hänsyn tas till regler såsom Ekodesigndirektivet med energimärkningar men det finns även andra faktorer som påverkar efterfrågan på energieffektiva produkter. Det finns företag som aktivt väljer att lyfta fram sina energieffektiva produkter och ser det som en bra marknadsstrategi vilket ger en konkurrensfördel gentemot andra företag på den globala marknaden.

Respondenter och särskilt vissa företag som främst har produkter som riktar sig till andra industriföretag känner inte av samma marknadstryck eller efterfrågan på att presentera energieffektiva produkter. Det beror på att kunderna inte ställer sådana energikrav på produkterna. En av respondenterna beskriver att om det inte finns en efterfråga är det svårt att verka för energieffektivare produkter.

För många företag är kostnadsreducering den viktigaste drivkraften för

energieffektiviseringar

Marknadskrafterna och efterfrågan på energieffektiva produkter skiljer sig stort

85 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER Även om marknadsefterfrågan är svag eller helt saknas på just energieffektiva produkter så har nästan alla respondenter valt att certifiera sin produktion inom ett eller flera kvalitets- eller miljöcertifieringssystem. Genom certifieringssystem tillfredsställs marknadskrav och anses vara en naturlig del av verksamheten.

Några av respondenterna som levererar till industriföretag menar dock att det ökade kravet på mer högkvalitativa produkter i sig innebär att det finns en marknadsefterfrågan på energieffektiva produkter. Genom mer högkvalitativa produkter så får kunderna själva en minskad energianvändning.

En respondent beskriver att en förbättrad stålproduktion kan innebära en högre energianvändning under själva produktionen, men ge stora energieffektiviseringar vid produktens användning. T.ex. så används specialstål till att höja verkningsgraden för vattenkraftsgeneratorer. Om den sparade energianvändningen pga. verkningsgraden multipliceras med de antal år som generatorn används så erhålls miljö- och energivinster. Den marginella höjningen av energiförbrukning under produktionen, sparas ofta in första verksamhetsåret.

Industrins intresseorganisationer

Respondenterna beskriver en heterogenitet i branschen och att ett fåtal företag har stora energikostnader. Övriga företag belastas främst av andra kostnader. Dessa företag har större priselasticitet vilket gör att en eventuell höjning av energipriserna inte skulle innebära några större energieffektiviseringar.

Flera respondenter framhåller att det främst är s.k. eldsjälar som driver energieffektiviseringsarbetet inom många företag. Denna eldsjäl har antingen blivit utsedd av företagsledningen eller har själv tagit på sig ansvaret som företagets ansvarige för energieffektiviseringar. Detta behov av eldsjälar kan ses som ett svaghetstecken, där en respondent utrycker det såsom att organisationen misslyckats med att implementera förståelsen för behovet av energieffektiviseringar.

Även denna respondentgrupp menar att marknadsefterfrågan kan innebära en drivkraft till energieffektiviseringar. Skillnaden mellan sektorer och produktgrupper återfinns t.ex. inom användningen av ett energiledningssystem.

Energiledningssystem kan fungera som en eldsjäl och uppmuntra till ett kontinuerligt energi- effektiviseringsarbete med nya och större investeringar där energieffektitet är en viktig faktor. En respondent beskriver att ett energiledningssystem kan innebära att en kunskapsbas byggts in i företaget, dels om företagets energipotential och dels om hur strategiarbetet ska läggas upp. Även denna respondentgrupp bekräftar bilden av att alltfler företag förändrar sin produktion till att tillverka mer nischade och energieffektiva produkter. En av förklaringarna kan vara att svenska företag idag har svårt att konkurrera internationellt med vanligt bulkmaterial dvs. enkla Produkter behöver inte nödvändighetsvis

framställas energieffektivt utan kan även innebära energieffektiviseringar hos kund

S.k. eldsjälar kan ha en stor påverkan på energieffektiviseringsarbetet inom

produkter. Utmaningen ligger i att övertyga kunder att köpa produkten för att erhålla kostnadsbesparing genom högre verkningsgrad och lägre energiförbrukning.

Vidare anser flera respondenter att det finns ett hinder för det indirekta energieffektiviseringsarbetet. Idag fokuseras på det som sker inom fabriksområdet och dess energianvändning i stället för att titta på hela livcykelperspektivet. Resultatet blir att enklare och mer energiineffektiva produkter premieras istället för

de mer avancerade och energieffektiva .

En respondent anger att en bidragande orsak till att livcykelperspektivet inte lyfts fram är att det kan vara svårt att tillämpa så många användningsområden med olika energieffektiviseringar och livscykelsberäkningar som följd.

En annan respondent menar att dagens fokus är på fabriksområdet och inte de produkter som framställs. Detta i kombination med dagens tillståndsprocesser kan påverka investeringar inom miljö- och energieffektiviseringar negativt. Exempelvis har ett större svenskt industriföretag önskat göra en investering i sin svenska fabrik, för att nå målet om en koldioxidneutral produktion. Långsamma tillståndsprocesser i Sverige har gjort att investeringen istället gjorts i företagets andra europeiska fabriker.

Ett viktigt hinder i arbetet är att produkternas livcykelpåverkan inte kan

87 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER