Innovation

Under arbetets gång framkom att innovation spelar en roll för ökade energieffektiviseringar. Viktigt var också att fastställa vem som kommer att kunna dra nytta av de teknologiska framgångarna. Innovationsproblematiken kommer att analyseras nedan inom områdena informationsrättigheter och teknikneutralitet.

8.2.3.1 Informationsrättigheter

Respondenter återkommer till betydelsen av vem som står som garant för forskning och utveckling, hur den organiseras och hur information om nya teknologier ska spridas. Det finns redan idag tillräckligt med befintliga teknologiska framsteg för att kunna öka energieffektiviseringsarbetet inom industrin.

Teknologiska framsteg har gjorts inom de flesta sektorer inom industrin och att inte tillämpa dessa innebär en outnyttjad energieffektiviseringspotential. Som påtalats i empiriavsnittet finns det hinder för att dessa teknologier ska användas. Hindren kan antingen bero på finansieringsproblematik, dvs. att teknologin inte är företagsekonomiskt lönsam, eller på informationsproblematik, dvs. att det saknas kunskap om teknologin och hur den ska tillämpas. Informationsproblematiken skulle kunna lösas genom att en ökad informationsspridning mellan aktörerna på marknaden. Respondenter pekar på vikten av ett ökat samarbete företagen emellan och nämnde då hur arbetet kunde organiseras förr då t.ex. ASEA och Statliga Vattenfall eller Televerket och Ericsson hjälptes åt att utveckla nya teknologier.

Ett ökat klusterdeltagande är en viktig komponent där flera företag eller myndigheter samfällt delar med sig av information och sprider kunskap om potentiella energieffektiviseringsteknologier. Detta har även stöd av innovationsteorin där spill-over effekter nämns som ett sätt att sprida kunskap mellan organisationer. Genom ett närmare samarbete ökar möjligheten att kunskapen ”spiller” över på de andra företagen och samhället i stort.

En negativ sida med spill-over effekter kan vara att företag som satsat på forskning och utveckling inte får möjlighet att tillgodogöra sig intäkterna från denna och därmed få kostnadstäckning för sina forsknings- och utvecklingsinsatser. För att detta inte ska ske så krävs det att aktörerna samarbetar och delar med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Sammanfattning av Finansiellasanalysen; Hinder; Negativ påverkan på nycketal, resursbrister, split-incentives Drivkrafter; Bra avkastning på investeringen

Frågan är dock om det andra aktörerna i samarbetet verkligen delar med sig av sin kunskap och erfarenhet samt om informationen motsvarar det som tidigare har delats av företaget. Problematiken brukar betecknas som ”fångarnas dilemma”, där gruppens totala resultat skulle vara bättre om aktörerna samarbetar och delar med sig av information men att aktörerna genom sin okunskap om den andres val oftast väljer att inte samarbeta.

Respondenterna påtalar behov av att offentliga myndigheter ska vara involverade i samarbeten med företagen när det gäller energieffektiviseringsarbetet. Offentliga myndigheter som t.ex. Energimyndigheten delar redan med sig av information rörande produkttester, checklistor och andra dokument. Myndigheten ses därmed som en bra garant och medaktör. Företag som deltar i projekt där myndigheterna medverkar ses som en bra samarbetspartner och uppfattas inte som konkurrenter. Detta resonemang kan hänföras till den upprepade versionen av tjuvarnas marknad där aktören beaktar den andra aktörens rykte och har det som utgångspunkt för sitt egna beslut om informationsöverföring.

Det är därför av stort vikt vid utvecklandet av kluster och andra samarbetsprojekt att sprida innovationsteknologier och det inte enbart finns aktörer som är beredda att driva igång och upprätthålla projekt utan även att det utvecklas förtroende aktörerna emellan. Betydelsen av en legitim aktör är allra störst i början men minskar vartefter förtroendet för de andra aktörerna ökar. Exempelvis framkom det att de flesta respondenter betonar vikten av att en offentlig aktör är med och bidrar till samarbetet även att intresseorganisationer deltar i projekt och arbetsgrupper.

8.2.3.2 Teknikneutralitet

Under datainsamlingen framgick, att det inte råder teknikneutralitet. Teknikneutralitet består i att alla teknologier eller innovationer ska ha lika möjligheter att utvecklas och kommersialiseras. T.ex. ska det vara lika fördelaktigt att satsa på att utveckla teknologier som tar tillvara på spillvärme som att uppgradera processerna inom industrin.

Det är viktigt att skilja mellan vad som är möjligt och vad som kan anses vara ekonomiskt försvarbart. Politiska styrmedel och skatteffekter ska inte gynna en teknologi framför en annan. Om däremot en produkt är mer kommersiellt lönsam än en annan produkt, så ska produktionen av den gynnas, bara inte det beror på grundläggande snedvridningar.

Bristen på teknikneutralitet exemplifieras av respondenter med att spillvärmen missgynnas till förmån för nya kraftvärmeverk. Detta är en konsekvens av tillämpningen av Elcertifikatsystemet. Det tydligt att även om respondenter gynnar en teknisk utveckling och ett gott innovationsklimat för att främja mer energieffektiva lösningar så är det viktigt att teknikneutraliteten bibehålls. Det är idag svårt att veta vad som kommer att vara framtidens energilösningar eller vilka behov som kommer att finnas. Strategiska val idag kommer att innebär stora återverkningar på den teknologi som finns tillgänglig i framtiden.

Teknikpåverkan kan delas in i en direkt och en indirekt påverkan. Den direkta påverkan kan åskådliggöras av elcertifikatsystemet som ska gynna förnybara energikällor. Det är ett ganska tydligt incitament, att den förnybara kraftproduktionen ska byggas ut till bekostnad av de fossila bränslena. Det som här skapar problem för t.ex. spillvärme är när styrmedlet missgynnar energieffektiviserande åtgärder.

105 ANALYS Vad gäller indirekt påverkan så sker detta oftast genom indirekta eller oförutsedda effekter. Det handlar inte om att styrmedlet direkt riktar in sig på att gynna en viss teknologi framför en annan. Istället gör dess utformning att det är mer lönsamt eller ekonomiskt att vänta med fortsatt teknikutveckling inom ett visst område, vilket då åskådliggörs av Ekodesigndirektivet. Olika krav kan skapa en snedvridning av marknaden beroende på vilken kravnivå som lagts och till vilket pris. I vanliga fall skulle en ineffektiv produkt valts bort pga. att den effektiva produkten är billigare. Om olika kravnivåer gör att den effektiva produkten blir för dyr så väljs istället den produkt som är ineffektiv med lägre ställda krav. Effekten blir en snedvridning av marknaden som hindrar ett rationellt energieffektiviseringsarbete.