Styrmedel

Respondenterna fick besvara ett antal frågor, dels hur nuvarande styrmedel påverkar industrin och dels vad som skulle behövas för framtiden.

Industriaktörer

Flera respondenter menar att ett bra styrmedel förutsätter att dessa är enkla och inte innebär en alltför stor administrativ börda. Har företaget en relativt slimmad organisation blir detta extra viktigt då det annars kan leda till resursbrist vid vissa specifika satsningar. Risken är annars att man väljer bort energieffektiviseringsprogram som dels kräver mycket administrativa sysslor och dels belastar den redan ansträngda personalen. Den slimmade organisationen kommer då endast göra nödlösningar och avvakta med sitt energieffektiviseringsprogram. Som en respondent utryckte det så kan vara bättre att bara rota i det som inte fungerar och lämna det som fungerar till framtiden.

Vidare anses dagens styrmedel påverka konkurrenssituationen negativt, både globalt och inom EU. Exempelvis kan EUs målsättningar och direktiv tolkas på olika sätt vilket bidragit till snedvriden konkurrenssituation.

Sverige har till skillnad från många andra länder inom ETS inte erbjudit kompensation för indirekta kostnader. Den europeiska konkurrensen har därmed snedvridits då Sverige har haft en högre kostnadsnivå.

Den finansiella risken är annars något som flera respondenter påtalar som en viktig del vid framtagningen av ett nytt styrmedel. Finansiella resurser krävs för att säkerhetsställa framtida och kontinuerliga investeringar. Investeringsfonder eller liknande där både privata och offentliga pengar används för att genomföra energieffektiviseringar eller att arbeta fram framtida energieffektiva teknologier, anses av flera respondenter vara en bra lösning. Genom att utarbeta sådana investeringsstöd så möjliggörs större investeringar vilket kraftigt skulle kunna förbättra konkurrenskraften och minska eventuell miljöpåverkan.

Särskilt de respondenter som deltagit i Programmet för energieffektivisering (PFE) talar om vikten av ”rätt sorts pengar”. Bara för att energieffektiviseringen är företagsekonomiskt lönsam så innebär inte det att dessa genomförs. Det som krävs är ledningens stöd och dess uppmärksamhet. PFE möjliggör detta då det är ett skatteincitament

som tas upp på ledningsnivå. En respondent menar att frågor om skatter har högre prioritet och hamnar på lednings- och/eller styrelsenivå. Således är rätt finansiering och frågans placering i beslutshierarkin av stor betydelse för energieffektiviseringsarbetet

Industrins intresseorganisationer

Respondenterna har en blandad inställning till de nuvarande styrmedlen och anser att det finns en del bra styrmedel men också en stor förbättringspotential för många.

Tydliga och lättförståliga styrmedel som kan minska de finansiella riskerna är att

föredra

Det är viktigt att

energieffektiviseringsarbetet får ledningens stöd och uppmärksamhet

Att det behövs en kravnivå på företagens energiarbete är alla överrens om. En respondent menar att ett bra styrmedel kombinerar funktionen av piska och morot. Piskan behövs för att säkerhetsställa en lägsta nivå medan moroten utgör incitamenten för att implementera förändringar.

Styrmedlen behöver dock vara mer tydliga, långsiktiga och konkreta men respondenterna poängterar att det kan vara problematiskt om politiken blir för konkret. Exempelvis kan det bli problematiskt om en viss teknikutveckling prioriteras framför andra. Teknikneutralitet kan då vara en bra utgångspunkt för styrmedlets utformning.

En respondent nämnde Ekodesigndirektivet som ställer energikrav på produkter som marknadsförs på den europeiska marknaden. Problemet är att dagens styrmedel inte ställer samma krav på produkter inom samma segment dvs. att lika nytta inte ger lika krav. Resultatet blir då att det ställs större krav på värmepumpar än t.ex. gaseldade pannor. Värmepumparna blir alldeles för dyra i förhållande till de gaseldade pannorna och innebär en extra kostnadsbarriär för kunderna.

Även elcertifikatsystemet har inneburit negativa sidoeffekter för teknikutvecklingen. Exempelvis har biobränslen prioriterats framför spillvärme i fjärrvärmenät vilket resulterat i att effektiviseringen av samhällets resurser motverkats och miljönyttan således har minskat.

En respondent menade också att riktade insatser bör utformas för att kunna stödja vissa skeenden och tekniker. Alla tekniker måste ha samma möjlighet att visa sin potential vilket kommer kräva olika typer av stödprogram. Tyskland är ett exempel där ett av de stora energislagen nu tas bort vilket tvingar landet till snabba förändringar. Höga elpriser och subventioner av t.ex. solceller har resulterat i en stor inhemsk solcellsindustri byggts upp men nu riskerar den att raseras av den kinesiska konkurrensen.

Flera respondenter nämner svårigheterna med styrmedel som inte ser till hela produktlivscykeln utan enbart fokuserar på utvalda delar. Styrmedlet kan få oönskade konsekvenser på energieffektiviseringsarbetet både på företaget och i resten av samhället. Behovet av tydligare ledarskap från samhällshåll som innebär att styrmedel inte får energisatsningarna att konkurrera med varandra.

Flera respondenter menar att en förenklad insamling av information skulle innebära flera fördelar och minska den administrativa bördan på företagen samtidigt som kvalitén på information till tillsynsmyndigheter och andra intressenter skulle öka. Idag belastas företag av olika typer av informationsinsamlingar om energianvändning,

utsläpp mm. och frågan är hur informationen används. Många gånger kan det handla om att samma typ eller sort av information samlas in av olika myndigheter vid olika tillfällen. Samordning om informationsinsamling, hantering av information och återkoppling till berörda parter är ibland bristfällig eller saknas helt.

Tydliga, långsiktiga och konkreta styrmedel är bra, bara de är

teknikneutrala.

Större samordning mellan myndigheterna skulle innebära minskad administrativ

89 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUER Respondenter menar att detta innebär ett extraarbete för energieffektiviseringsansvariga, miljöansvariga osv. och ett hinder för yterliggare administrativ börda som ett nytt styrmedel kan innebära.

7.2 Sammanställning av intervjuer med oberoende