Skatter och andra ekonomiska styrmedel

Skatter och ekonomiska styrmedel såsom utsläppshandelssystemet, energi-och koldioxidskatterna samt elcertifikatsystemet beskrivs nedan och hur de har påverkat industrin

6.3.1 Utsläppshandelsystemet (EU Emission Trading System (ETS))

Utformningen av utsläppshandelssystemet ETS har utsatts för kritik bland industriföretagen, då systemet har ansetts medföra ökade kostnader och särskilt för de globalt konkurrensutsatta företagen. Dessa har ansetts varit utsatta för en orättvis konkurrenspåverkan då konkurrenter som inte omfattas av handelssystemet inte haft samma kostnader. (Energimyndigheten, 2010b) Denna konkurrenspåverkan förändras över tid, då antalet länder och regioner som själva har eller håller på att implementera liknande system förändras. För att illustrera utvecklingen på området har nedanstående tabell utformats om utsläppshandelsystemet i världen.

Tabell 3 Utsläppshandelssystem i världen

Världsdel Område Styrmedlens påverkan Status/Start år

Nord Amerika

Quebec (Canada) Elektricitet och industri 2013

Ontario, Manitoba, British Columbia (Canada)

Under utveckling

Kalifornien (USA) Elektricitet och industri

México Inte klart Under utveckling

Chile Inte klart Under utveckling

Brasilien Inte klart Under utveckling

Europa Schweiz Elektricitet och industri 2008

EU inklusive Norge och Island

Elektricitet, flyg och industri 2005

Oceanien Australien Elektricitet, flyg, avfall, sjöfart och industri

2012

Nya Zeeland Elektricitet, flyg, avfall, sjöfart, transportbränsle och industri

2008

Asien Kazakstan Elektricitet och industri 2013

Korea Elektricitet och industri 2015

Tokyo, Saitama (Japan)

Kommersiella fastigheter och industri

2010 och 2011

Kina

Provinserna Guangdong, Hubei samt städerna Beijing, Tianjin, Shanghai, Chongqing och Shenzhen

Införs under året 2013

Som tabellen visar så medför användningen av olika utsläppsrättssystem skilda incitament och styrmedel för industrierna i de olika länderna eller regionerna. (International Energy Agency, 2013)

När ensidiga skatter eller andra åtgärder införs inom handelsystemet kan följden bli snedvridningar i konkurrensen och att mindre ambitiösa industrier gynnas. Orsaken till detta är

73 STYRMEDLENS INVERKAN PÅ INDUSTRIN att företag som belastas med en skatt, om allt annat är lika, förväntas minska sina utsläpp. Priset på utsläppsrätterna på marknaden minskar till följd av den minskade efterfrågan. Det blir då billigare för ett företag som slipper skatten, att släppa ut koldioxid. Detta har påtalats som negativa effekter för svenska företag och missgynna klimatarbetet i stort. (Regeringen, 2012) Enskilda länder såsom Frankrike pekas ut att värna den egna industrin samtidigt som andra länder såsom Sverige inte gör det. Resultatet kan bli att industrin succesivt flyttar verksamhet från Sverige och andra liknande länder till lågkostnadsregioner. (Mansikkasalo, 2010)

ETS kan både innebära direkta och indirekta effekter för industrins aktörer, vilket illustreras av nedanstående figur.

Den svenska elintensiva industrin påverkas till större del av indirekta effekter där utsläppsrätterna påverkar elpriset. Mindre elintensiva industrier såsom tillverkningsindustrin påverkas direkt av ETS.

Den indirekta effekten beror på att utsläppsrätterna innebär en kostnadsökning vid fossil elproduktion. Den har också effekt på elpriset i Sverige då elmarknaden alltmer kommit att integreras inom den Europeiska unionen. Den elintensiva industrin som har stora elpriskostnader påverkas mer än ett företag med små elkostnader. Studier visar att elefterfrågan till och med är enhetselastisk7 _{för basindustrin som påverkades mest av de indirekta prishöjningarna (Brännlund,} o.a., 2007) (Mansikkasalo, 2010)

ETS innebär att länder med en elproduktion som till stor del sker utan fossila bränslen såsom Sverige importerar ett högre elpris. Länder med hög andel fossila bränslen påverkas mindre av elprisökningen. Detta bekräftas av studier på den nordiska elmarknaden som visar att en kraftig höjning av utsläppspriset skulle innebära en betydande ökning av elpriset, särskilt om kol handlas på marginalen där elpriset helt kommer att följa en höjning av utsläppsrättspriset. Detta visar på en förmåga som elproducenter har att skicka vidare ökade kostnader till sina kunder inom t.ex. industrin (Fell, 2010)

Utsläppshandelssystemets påverkan på industrin har sjunkit med det låga priset efter finanskrisen samt den inledningsvisa stora tilldelningen av utsläppsrätter. Vid Riksrevisionens granskning av den europeiska handeln av utsläppsrätter framkom att de nuvarande prisnivåerna inte uppmuntrar företagen att investera i ny teknik. Den specifika effekten av ETS kunde dock inte fastställas i granskningen. (Riksrevisionen, 2012)

7 _{En ökning av priset med 5 procent ger en minskning av elanvändningen med 5 procent och att elens andel av de}

totala kostnaderna är konstant

ETS

Elpris

Direkt påverkan

Indirekt påverkan _Elintensiv industri

Tillverknings- industri

Vid en sammanställning av ETS så pekar studier på att det krävs ett långsiktigt och stabilt, men också ett kostnadseffektivt samt ändamålsenligt system för att det ska vara legitimt och framgångsrikt. (Mansikkasalo, o.a., 2011)

6.3.2 Energi- och koldioxidskatterna

Energiskatterna har enligt Energimyndighetens utredningar visats sig ha en god måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och kommunicerar behovet av att hushålla med energi. Bränsleskatten, som är en koldioxidskatt har även inneburit att efterfrågan på fossila bränslen minskat. (Energimyndigheten, 2010a) Bränsleskatterna har dock inte påverkat hela industrin då delar varit undantagen denna skatt. T.ex. vad gäller tillverkningsindustrin, som inte belastas med bränsleskatt, finns genom koldioxidskatter ändå ett incitament att lämna de fossila bränslena för t.ex. biobränslen eller spillvärme.

Energiskatterna tillsammans med utsläppshandelssystemet innebär idag en högre skattenivå för de deltagande företagen än för 20 år sedan. Kritik har framförts mot koldioxidskatten, då den har ansetts vara underordnad ETS samtidigt som att det inneburit ökade kostnader för företagen. (Brännlund, o.a., 2007) Företag som deltar i ETS undantas från koldioxidskatten. (Skatteverket, 2013a)

För en del företag inom industrin har det varit svårt eller till och med omöjligt att ersätta användningen av de fossila bränslena med annat. Detta då fossila råvaror ingår i produktionsprocessen och påverkar produktkvalitet. (Energimyndigheten, 2010d)

6.3.3 Elcertifikatsystemet

Elcertifikatsystemet har som syfte att öka den förnyelsebara energiproduktionen. För industrins del kom elcertifikaten att påverka valet av bränslen i t.ex. egna mottrycksanläggningar där det till en början skedde en storskalig konvertering till biobränslen. Sedan dess har en allt större utbyggnad av vindkraftverk skett (ITPS, 2008)

På samma sätt som de andra ekonomiska styrmedlen kan elcertifikaten även innebära indirekta kostnader för industrin genom högre elpriser. Skillnaden är att elcertifikatsystemet inte innebär något påslag på elpriset om inte elleverantörerna gör detta. Den elintensiva industrin är annars undantagen skatten och kan därför anses vara subventionerade av andra aktörer på marknaden med ca 1,57 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013 till 2020. (Energimyndigheten, 2010c)

Diskussion har skett om den elintensiva industrin verkligen ska vara undantagen elcertifikatsystemet. Detta skulle då påverka massa-och pappersindustrin negativt och minska elanvändningen samt investeringar i produktionsanläggningarna. (Energimyndigheten, 2010c) Att investeringarna minskar kan förklaras genom de ökande kostnaderna som leder till ett lägre investeringsutrymme. (Mansikkasalo, 2010)