På EU-nivå har man gjort bedömningen att EU:s mål om energieffektivisering inte kommer nås med befintliga styrmedel. Dessutom anser EU att
energieffektivisering är en nyckel till att begränsa klimatförändringarna och ett verktyg att hantera två andra viktiga utmaningar för Europa – det ökade beroendet av importerad energi och knappa energiresurser samt den ekonomiska krisen. Omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi förväntas bidra till
teknikutveckling, nya affärsmöjligheter och därmed också nya arbetstillfällen. Det finns flera mål om energieffektivitet både i EU och nationellt. De olika energieffektiviseringsmålen och sätten att mäta effektiviseringen, gör att målen blir svåra att jämföra. Att målen omfattar både tillförd och slutanvänd energi visar vikten av att effektivisera hela energisystemet. Endast miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö innebär en sektorsspecifik målsättning för bostäder och lokaler.
5.1
Miljömålssystemet
Riksdagen beslutade den 22 juni 2010 att förändra miljömålssystemet14. Beslutet innebar att ett preciserat delmål om energieffektivisering i bebyggelse togs bort. Men enligt beslutet ska det inte tolkas som att målsättningarna för
energianvändningen i bebyggelsen ändras i sak15.
5.1.1 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
Det tidigare delmålet inom God bebyggd miljö var formulerat så att den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler skulle minska med 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med användningen 1995. Målet omfattade även att beroendet av fossila bränslen för
energianvändningen i bebyggelsen ska vara brutet till 2020, samtidigt som andelen förnybar energi ska öka kontinuerligt.
5.1.2 Mål i Nationellt program för energismart byggande
I bostadsutskottets betänkande, 2005/06:BoU9, föreslogs delmålet för bebyggelse, enligt avsnitt 5.1.1Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. År 2006 togs beslut om att formuleringen ersatte den gamla delmålsformuleringen:
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala
14 Förändringarna innebär en ny struktur som innebär att miljökvalitetsmålen endast beskriver
miljötillstånd, och generationsmålet beskriver den samhällsförändring som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen. Även bedömningsgrunden förändrades och omfattar även en bedömning om det finns tillräckligt med styrmedel för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar.
5.1.3 Generationsmålets strecksats om energi
Att andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, är en av generationsmålets strecksatser. I den
fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 201216 beskrivs att målet innebär och stämmer överens med de energipolitiska målen som beskrivs i energi-
propositionen17, eftersom de också har 2020 som målår.
5.2
Sveriges intensitetsmål
Sveriges riksdag antog 2009 ett nationellt mål om effektivare energianvändning till år 2020. Enligt målet ska den svenska energiintensiteten, mätt som tillförd energi per BNP-enhet (fasta priser), vara minst 20 procent lägre 2020 än 2008. I formuleringen av målet saknas en beskrivning av vad begreppet tillförd energi ska omfatta18. Men i artikel 2 i Energieffektiviseringsdirektivet19 definieras
primärenergianvändning som den inhemska bruttoanvändningen, exklusive annan användning än energi20. Den definitionen har använts för att beräkna EU:s
energieffektiviseringsmål. Om samma definition används för det svenska
energiintensitetsmålet innebär det att energiintensiteten år 2020 får vara högst 133 Wh per krona i 2008 års priser.
5.3
Effektiviseringsmål kopplat till
energieffektiviseringsdirektiv
5.3.1 Energitjänstedirektivet - som nu är ersatt med
Energieffektiviseringsdirektivet
Sveriges riksdag har i enlighet med Energitjänstedirektivet21 antagit ett vägledande mål om minst 9 procents besparing till 2016. I samma beslut
fastställde riksdagen också ett vägledande mål på 6,5 procent energibesparing till 2010. Målen är beräknade på den genomsnittliga årliga slutanvändningen av energi 2001–2005 och uppgår till 24,0 TWh respektive 32,2 TWh till 2010 och 2016.
I den senaste rapporteringen22 redovisar Sveriges en beräknad energibesparing i slutanvändarledet av olika åtgärder för energieffektivisering på 33,1 TWh till
16 Naturvårdsverkets rapport 6500, 2011 17 Prop. 2008/09:163
18 Se Prop.2008/09:163, sida 39. 19 Direktiv 2012/27/EU
20 Inhemsk bruttoanvändning motsvaras då av total energitillförsel minus användning för utrikes
transporter och icke-energiändamål. 21Direktiv 2006/32/EG
2010 och 53,8 TWh till 201623. Det innebär att Sverige uppnår besparingsmålen enligt det tidigare Energitjänstedirektivet med god marginal. Sverige kommer att rapportera enligt energitjänstedirektivet senast den 30 april 2014.
5.3.2 Energieffektiviseringsdirektivet artikel 3
Sverige har rapporterat intensitetsmålet, se avsnitt Sveriges intensitetsmål, som vägledande mål enligt artikel 3 Energieffektiviseringsdirektivet24.
5.3.3 Energieffektiviseringsdirektivet artikel 7
Enligt direktivets artikel 7 ska medlemsländerna också införa åtgärder för att uppnå energibesparingar hos slutanvändarna. Det ska vara nya besparingar varje år från den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 procent av den energi som säljs årligen till slutanvändare från alla energidistributörer eller från alla företag som säljer energi i detaljistledet.
5.4
EU:s mål
EU:s mål innebär att EU:s tillförda energi år 2020 ska vara högst 17 143 TWh eller den slutanvända energin högst 12 537 TWh. Detta motsvarar 80 procent av den prognostiserade energitillförseln respektive användningen (enligt
beräkningarna i Primes25).Målet är inte bindande och inte heller bördefördelat på medlemsstaterna men i direktivet nämns att de ska ta hänsyn till EU-målet när de fastställer sina nationella mål.
Enligt Primes kommer Sveriges tillförda energi vara 649 TWh år 2020. Om Sverige ska uppnå en minskning med 20 procent innebär det att taknivån för Sveriges tillförda energi år 2020 blir 519 TWh.
5.5
Effektiviseringsmål kopplat till direktivet om
byggnaders energiprestanda
Enligt artikel 9, i direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) ska alla nya byggnader senast den 31 december 2020 vara nära-nollenergibyggnader. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-
nollenergibyggnader efter den 31 december 2018. Det saknas idag tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning som kan bli aktuell. En första kontrollstation för att följa upp artikel 9 kommer 2015.
23
De beräkningsmetoder som kommissionen rekommenderar har använts i så stor utsträckning som möjligt, resultatet ska endast användas för uppföljning av målen enligt energitjänstedirektivet.
24 Direktiv 2012/27/EU
5.6
Energieffektivisering och koldioxidutsläpp
I referensalternativet (kapitel 3) försvinner direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser till följd av att användningen av fossil energi helt26. Effektivisering av byggnader kan leda till mindre direkt klimatpåverkan genom att utsläppen av sotutsläpp från vedeldning minskar. Effektivisering av byggnader kan också bidra till att minska den indirekta klimatpåverkan från användningen av bioenergi. För att få ett helhetsgrepp om hur effektivisering i byggnader kan bidra till ett hållbart energisystem behövs en analys av hela energisystemet.
5.7
Tre grundpelare för den svenska energipolitiken
Den svenska energipolitiken och energisamarbetet i EU ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet.
Energieffektivisering i byggnader bidrar till att uppnå andra mål än de energipolitiska målen, exempelvis generationsmålet och därmed miljökvalitetsmålen.
Energieffektivisering kan också bidra till att en mindre mängd förnybara resurser behöver tas i anspråk.
Konkurrenskraft är central för välfärden i ett land och det krävs ytterligare empiriska studier från olika discipliner för att kunna dra slutsatser om i vilken mån kraftfulla energieffektiviseringar i ett land leder till konkurrensfördelar. När det gäller försörjningstryggheten har en välisolerad byggnad större motståndskraft i energikrissituationer.
För att få ett helhetsgrepp om hur effektivisering i byggnader kan bidra till ett hållbart energisystem behövs en analys av hela energisystemet.